Hyppää sisältöön
Valtioneuvosto ja ministeriöt Media

Kommunerna tog ställning till riktlinjerna i social- och hälsovårdsreformen

Sosiaali- ja terveysministeriö
8.11.2013 8.31
Pressmeddelande -

Sammanlagt 383 kommuner, sjukvårdsdistrikt och andra aktörer tog ställning till den lägesrapport som arbetsgruppen som bereder lagen om ordnande av social- och hälsovården utarbetat. I begäran om utlåtande bads de som svarade att bedöma kriterierna för social- och hälsovårdsområdet och områdena på basnivå, för fördelningen av ansvaret för att ordna tjänsterna mellan social- och hälsovårdsområdet och området på basnivå, kriterierna för specialupptagningsområdets ställning och kompetens, för ansvarskommunmodellen, för områdenas finansiering och för verkställandet och tidtabellen för reformen.

Av dem som gav ett utlåtande saknar ca 60 procent flexibilitet i kriterierna för social- och hälsovårdsområdena och områdena på basnivå. Ett noggrant definierat invånarantal anses inte nödvändigtvis vara det mest ändamålsenliga sättet att mäta bärkraften. Å andra sidan ansågs det i många utlåtanden att ett befolkningsunderlag på minst 50 000 invånare för social- och hälsovårdsområdet är för litet för att ordna specialsjukvård. Enligt flera utlåtanden vill man bevara de fungerande samarbetsområdena. Många önskar en samkommun vid sidan av ansvarskommunmodellen.

Hälften av dem som svarade uppskattade att man inte behöver reglera fördelningen av ansvaret för att ordna tjänsterna noggrannare än i lägesrapporten. Enligt den andra hälften av dem som svarade skulle det behöva regleras fler tjänster under ansvaret för att ordna social- och hälsovårdsområdet än de tjänster som framförts. I synnerhet barnskydd, tjänster för handikappade och utvecklingsstörda och missbrukarvård kunde fastställas att vara på social- och hälsovårdsområdets ansvar. De här tjänsterna är dyra och kräver specialkunnande.

Ca 60 procent av dem som gav ett utlåtande skulle ge specialupptagningsområdena bindande beslutanderätt för att ordna tjänster. Specialupptagningsområde kunde förbjuda social- och hälsovårdsområdet från att producera sådana tjänster som är viktiga att centralisera till endast något eller några social- och hälsovårdsområden, till exempel för att säkra patientsäkerheten. Dessutom understöddes riktlinjerna om att specialupptagningsområdena ska förhindra kapprustring.

Små och stora av olika åsikt om rösträtten i beslutsfattandet

I de frågor som gällde ansvarskommunmodellen fanns stor spridning enligt kommunstorlek. En stor del av de kommuner som har under 20 000 invånare anser det vara viktigt att de här kommunerna har möjlighet att höra direkt till det beslutande förvaltningsorganet i social- och hälsovårdsområdet, inte bara indirekt genom medlemskap i område på basnivå.

Särskilt i utlåtandena från små kommuner förhåller man sig negativt till att kommunernas röstetal i beslutsfattandet skulle bindas till kommunernas invånarantal utan röstbegränsningar. Kommuner med över 50 000 invånare å sin sida understöder att kommunens invånarantal är grunden för röstetalet. Små kommuner vill inte heller att ansvarskommunen för social- och hälsovårdsområdet skulle ha rätt att överta ärenden för beslut av social- och hälsovårdsområdets gemensamma förvaltningsorgan. Av de stora kommunerna var lite över hälften av samma åsikt.

Över 60 procent av alla som svarade bedömde att besluten om kommunernas finansiering borde göras med kvalificerad majoritet i kommunerna i stället för med enkel majoritet. I flera utlåtanden ansåg man att finansieringen av social- och hälsovårdstjänsterna skulle vara viktig att förnya så att finansieringen endast distribueras via en kanal.

42 procent av dem som svarade på enkäten tyckte att tidtabellen för reformen passade dem. Resten av dem som svarade upplevde att tidtabellen kan vara för brådskande till exempel för noggrann förberedelse och för att omorganisera de nuvarande samkommunernas egendom.

De utlåtanden som getts om lägesrapporten och de ställningstaganden som presenteras i dem beaktas i beredandet av lagen om ordnande av social- och hälsovårdstjänster. Utlåtandena finns att läsa i statsrådets projektregister och ett sammandrag av utlåtandena finns på Social- och hälsovårdsministeriets webbplats.

Förslaget till lag om ordnande av social- och hälsovård blir färdigt i december och det skickas på remiss till kommunerna. Propositionen ges åt riksdagen i april 2014.

Ytterligare information

avdelningschef Kirsi Varhila, tfn 02951 63338
regeringsråd Pekka Järvinen, tfn 02951 63367


Bilagor

Lausuntoyhteenveto järjestämislakityöryhmän väliraportista.pdf (471.1 kB )


På vår webbplats

Servicestrukturreformen som en del av kommunreformen

På andra webbplatser

Kuntien lausunnot (hankerekisteri)

 

rakenneuudistus
Sivun alkuun