Social- och hälsovårdsreformen är historisk
Utgivningsdatum
24.3.2014
7.12
Typ:Nyhet
N5-64231
Det har inte längre varit möjligt att i hela landet erbjuda likvärdiga och tillräckliga tjänster som kommunerna ordnar. Människornas livslängd har förlängts och behovet av service ökat. Samtidigt har välfärd, hälsa, teknologi, medicin och nya vårdformer utvecklats och möjligheterna och förväntningarna har ökat. För att kunna försäkra och finansiera servicen behövdes större enheter.
Den på söndagen fastställda sote-modellen överlåter helhetsansvaret för ordnande av social- och hälsovårdstjänster till fem områden. Gränsen mellan primärvård och specialsjukvård blir lägre när det är samma anordnare som ansvarar för båda. Samtidigt sammanjämkas servicen bättre när också socialtjänsterna integreras i helheten.
Också lagstiftningen förenklas när det endast finns fem aktörer och de alla ansvarar för en helhet som har motsvarande omfattning och innehåll.
Även om anordnaransvaret grundar sig på de nuvarande specialansvarsområdena deltar kommunerna fortsättningsvis i producerande av service. Närservicen, så som hälsovårdscentralerna, hemservice för de äldre eller socialvårdens tjänster förblir även i fortsättningen nära människorna.
"Det är ingen som på länge har förnekat behovet av en reform av social- och hälsovården. Också målen har man varit överens om. Nu har man nått samförstånd gällande modellenhjälp av vilken reformen genomförs", tackar Sillanaukee.
Tankepausen var lönsamI beredningen har man enligt kanslichef Sillanaukee varit tvungen att beakta flera olika ramvillkor. Hinder har uppstått på grund av grundlagen, på grund av att det varit ett dåligt alternativ med tanke på verksamheten, personalens ställning, ledningen eller ekonomin eller på grund av att de har visat sig vara otillräckliga alternativ.
Tankepausen var lönsam.
"Övervägandet bland de olika alternativen gav slutligen en unik och banbrytande lösning som är världens bästa. Beslutet understöds brett och det grundar sig på bevis och undersökningsresultat."
Reformen av social- och hälsovårdstjänsterna har nu enligt Sillanaukee nått en lösning med hjälp av vilken man kan minska olikvärdigheten på ett trovärdigt sätt. Samtidigt ökar man produktiviteten inom den offentliga ekonomin när överlappningar upplöses genom att göra servicekedjorna mer smidiga och genom att fördela åtgärderna och resurserna till rätt tid med tanke på kunden.
"Svåra och komplicerade beslut som t.o.m. skakar samhällets struktur ska även i framtiden fattas med noga eftertanke och med beaktande av alla perspektiv", betonar kanslichef Sillanaukee.
Man får en pålitlig helhetsbild av saken som ska beslutas och av beslutets effekter.
"I interaktivt beredande lär sig alla. Samtidigt lär man känna olika perspektiv och uppskatta dem".
SHM:s och THL:s styrningsroller förstärksFörsäkrande av jämställdhet och effektivitet förutsätter att den nationella styrningen förstärks. Det behövs aktörer som har möjligheten att se och leda helheten. Alla internationella och nationella undersökningar visar att det mest ekonomiskt effektiva är att ge vård och hjälp enligt behov och vid rätt tidpunkt.
"Nu har kommunerna och sjukvårdsdistrikten kunnat optimera användningen av resurserna utgående från det egna perspektivet. Vi har för tillfället för många olikstora aktörer. Det är inte en effektiv modell med tanke på helheten för den leder till brutna servicekedjor och överlappningar", konstaterar Päivi Sillanaukee.
Framtidens sote-system kan styras på flera olika sätt: interaktionsstyrning, så som Kaste-programmet och med hjälp av uppgifterna som THL samlat från verksamheten, resursstyrning, så som direkt med euron genom exempelvis statsandelarna, föreskriftsstyrning dvs. med lagar och förordningar eller med övervakning som genomförs av Valvira eller regionförvaltningsverken och som också täcker strukturerna.
"Reformen ändrar strukturerna och processerna grundligt. Därför ska verkställandet av den planeras noga. Vid verkställandeskedet har SHM och THL en viktig och central roll.
Fortsatt beredning i brett samarbete
Förberedningen inför reformen inleds genast. Förändringen är så pass stor att den lotsas framåt under ett omfattande samarbete. Reformen bereds i huvudsak som tjänstearbete och för den försätts en parlamentarisk styrgrupp i vilken alla partier ingår.
"Tidigare har man tänkt att man skulle framskrida via mellanskeden. Med tanke på social- och hälsovårdspersonalens arbetshälsa, förlängande av arbetskarriärerna och orkande på arbetet är det väldigt bra att ett tydligt slutresultat nu är fastställt och att vi kan planera den kortaste vägen till målet", säger kanslichef Sillanaukee.
Målet är att få förslaget färdigt före utgången av maj och att skicka det på remissrunda i juni. Förslaget behandlas i riksdagen i höst. De nya ansvarsområdena inom social- och hälsovården ska enligt planen vara verksamma den 1 januari 2017.
"För att olikvärdigheten vid tillgången på service ska elimineras och verksamhetens effektivitet försäkras behövs ännu en finansieringsplan och anslutande av den till den nu överenskomna modellen", sammanfattar Päivi Sillanaukee.
Text: Eeva Larjomaa