Statsunderstöd för att vidareutveckla den finländska Barnahus-modellen

Social- och hälsovårdsministeriet utlyser statsunderstöd för att vidareutveckla Barnahus-modellen och sprida den till hela landet. Avsikten är att understöden ska täcka kostnader för förebyggande, upptäckande och utredning av våld mot barn och unga samt kostnader för samordning och utveckling av vården av offren.

Ansökningstiden är 31.5–31.8.2021. Det sammanlagda beloppet av de statsunderstöd som utlyses är cirka 1,9 miljon euro år 2022, och lika mycket år 2023. 

Understödet kan sökas av de sjukvårdsdistrikt som är huvudmän för ett universitetssjukhus. Det är i första hand de rättspsykiatriska eller rättspsykologiska enheterna för barn och unga som ansvarar för att utveckla och förankra verksamheten, men de samarbetar även med andra regionala aktörer.  Med regionala aktörer avses främst barn- och ungdomspsykiatrin, SERI-stödcentren, barnskyddet och familjecentren samt andra motsvarande aktörer. 

Vid ansökningsprocessen prioriteras särskilt sådan utveckling som förbättrar förutsättningarna inom tjänsterna på basnivån att på ett barnvänligt sätt och i enlighet med Barnahus-modellen tillgodose behoven hos de barn och unga som utsatts för våld samt deras familjers behov. Syftet är att skapa en permanent verksamhetsmodell för långsiktig användning. Enligt modellen har de enheter vid universitetssjukhusen där man gör ett krävande arbete på specialiserad nivå en viktig roll som samordnare av verksamheten.  

Ett av målen är att öka användningen av barnvänliga lokaler i de situationer när barn hörs. Vid hörande av barn skulle man till exempel kunna använda familjecentrens lokaler.  

Barnahus-modellen baserar sig på ett multiprofessionellt myndighetssamarbete

I Barnahusen görs multiprofessionella utredningar i en barnvänlig miljö i de ärenden som gäller barn och unga som misstänks vara offer för sexualbrott eller våldsbrott. Samtidigt samarbetar man för att barnen ska få växa och utvecklas tryggt.  

Projektet Barnahus kan utnyttja bland annat de verksamhetsmodeller som redan används vid SERI-centren och de samarbetsmodeller som utvecklats vid universitetssjukhusens rättspsykologiska och rättspsykiatriska enheter för barn och unga och vid Institutet för hälsa och välfärd eller andra förfaranden. Man utbildar också nya regionala experter.  

Under åren 2020 och 2021 har man kommit långt med att sprida olika förfaranden för utredning till nya områden, som till exempel LASTA- modellen. Men det finns fortfarande skäl att fortsätta utveckla och förankra verksamheten.  

Fallen där man misstänker våldsbrott mot ett barn ökar 

Enligt undersökningarna har våldet mot barn inte ökat, men antalet fall där man misstänker våldsbrott har ökat betydligt, och man upptäcker också våldet betydligt oftare än tidigare. Ur barnets perspektiv är det många faktorer som försvårar och orsakar fördröjningar när det gäller att få rätt stöd i rätt tid. Det finns brister i servicesystemet, men dessutom framskrider processerna inom barnskyddet, straffrätten och vården i olika takt och är orimligt långsamma. Bland de barn som misstänks vara eller som är våldsoffer finns det barn som blir helt och hållet utan det stöd och den hjälp de behöver.  

Särskilt i de nordiska länderna har Barnahus-modellen bland annat ökat barnvänligheten under processerna och förbättrat möjligheterna att hjälpa barn och unga som utsatts för sexuellt våld.  Detta är ett resultat av myndigheternas samarbete och många möten.  

I Finland följer redan de flesta enheterna inom rättspsykologi och rättspsykiatri för barn och unga Barnahus-modellen, men de når endast en bråkdel av de barn som behöver stöd. 

Mer information

Socialråd Marjo Malja, [email protected], tfn 0295 163 581 (allmänna frågor om ansökan)
Ledande sakkunnig Taina Laajasalo, Institutet för hälsa och välfärd, [email protected], tfn 029 524 7777 (Barnahus-modellen)
Planerare Pauliina Hiltunen, [email protected], tfn 0295 163 558,
(frågor om statsunderstöd)