Kommittén för social trygghet behandlade förslagen om hur det nuvarande systemet borde reformeras

social- och hälsovårdsministeriet

27.9.2022 9.29 | Publicerad på svenska 27.9.2022 kl. 13.46

Pressmeddelande

Kommittén för social trygghet höll höstsäsongens andra möte den 26 september 2022. Under mötet behandlade man förslagen om reformen av det nuvarande systemet, som gäller bland annat barns och familjers sociala trygghet, förmånsprocesserna, servicestigarna och den internationella rörlighetens verkningar på den boende- och arbetsrelaterade sociala tryggheten.

Vid kommitténs möten bereds den mellanrapport som kommer att publiceras i mars 2023. Mellanrapporten ska innehålla principerna för reformen av den sociala tryggheten och förslag om hur det nuvarande systemet kan utvecklas, som nästa regering kan ta in i sitt regeringsprogram.

Barns och familjers sociala trygghet

Under diskussionen om barns och familjers sociala trygghet föreslogs det att det ska inrättas en arbetsgrupp för reformen av barnbidraget och att det ska göras en utredning om hur barnfattigdom kan förebyggas och minskas. Med förslagen syftar man också till att stödja sysselsättningen hos föräldrar med små barn genom att utveckla förmåns- och servicesystemet och praxisen i arbetslivet. I utvecklingsarbetet ska man också beakta verkningarna av reformen av familjeledigheterna, som trädde i kraft i augusti 2022.

Boende- och arbetsrelaterad social trygghet och internationell rörlighet

Under diskussionen om den boende- och arbetsrelaterade sociala tryggheten och den internationella rörligheten lyftes det fram tre förslag gällande in- och utvandring:

En tydligare sammankoppling av förmåner och tjänster
Utredning av beröringspunkterna mellan platsoberoende arbete och den sociala tryggheten
Utredning av möjligheten att teckna en frivillig sjukförsäkring genom att betala en försäkringsavgift

Förmåner som gäller arbetsförmågan

Under mötet behandlades också förslag om de förmåner som gäller arbetsförmågan. Syftet med förslagen till mellanrapporten är att det utkomstskydd som hänför sig till arbetsförmågan ska bli mera förutsägbart och flexibelt, att problemen i övergångsskedena ska minska och att delaktigheten ska öka.

Förslagen gäller bland annat att utreda skillnader i begreppen för arbetsoförmåga, att utveckla de förmåner som tryggar försörjningen så att förfarandena blir enklare och flexiblare och att se över incitamenten och skyldigheterna gällande de förmåner som hänför sig till arbetsförmågan. Det omfattande arbetet med utredningarna och lagberedningen ska utföras inom ett trepartsprojekt.

Harmoniseringen av lagstiftningen om social trygghet

Vid mötet fortsatte man diskutera harmoniseringen av lagstiftningen om social trygghet. Vid utredningarna har man granskat familjebegrepp, förmånernas ansökningstider, variationer i betalningstider och komplexiteten i löne- och inkomstbegreppen och i reglerna för de olika förmånsformerna.

Arbetet med att utreda reglerna och lönebegreppen har inletts under den nuvarande riksdagsperioden, och när detta arbete är färdigt ska man utreda hur inkomsttermerna och de retroaktiva ansökningstiderna kan förenhetligas och hur lönebegreppen skiljer sig från varandra och vilken effekt det kan få om de förenhetligas.

Genomförandet och digitaliseringen

Under mötet diskuterade man också följande förslag om främjande av digitaliseringen inom social trygghet som arbetsgruppen för utredning av komplexiteten i den sociala tryggheten och utnyttjandet av digitaliseringen framfört:

Utreda de utvecklingsbehov i lagstiftningen som genomförandet av den sociala tryggheten och styrningen av informationshanteringen förutsätter och de olika alternativen för genomförandet.
Utarbeta en strategi för digitaliseringen, som baserar sig på kundernas behov och som beskriver de åtgärder under åren 2023-2030 som ska vidtas för att utveckla e-tjänsterna, informationsutbytet mellan myndigheterna och det nationella kunskapsunderlaget.

Förmånsprocesser, servicestigar och tillhandahållandet av tjänster

Under mötet diskuterade man också förslagen om hur man kan lösa utmaningarna med sammankopplingen av tjänster och förmåner. Syftet med förslagen är att främja arbets- och funktionsförmågan, sysselsättningen och delaktighetsmålen genom alla förmåner och tjänster. Syftet är också att stärka förmånstagarnas delaktighet i de tjänster som de behöver genom flexiblare förmåns- och serviceprocesser och bättre informationsutbyte mellan aktörerna.

Förslagen handlar bland annat om att utveckla lagstiftningen, utarbeta ett nationellt verktyg som kunderna kan använda för att själva bedöma sin arbets- och funktionsförmåga, bereda en sektorsövergripande kundplan, samla in ett gemensamt kunskapsunderlag för tjänsterna för arbetsförmåga och rehabilitering och att utveckla tjänsterna för de som behöver mest stöd.

Kommittén för social trygghet sammanträder nästa gång måndagen den 10 oktober 2022. Vid detta möte behandlas de resterande förslagen om reformen av det nuvarande systemet.

Kommittén för social trygghet inleder sin höstperiod – fokus på beredningen av en mellanrapport (pressmeddelande 2.9.2022)

Mötesmaterial

Mer information

Pasi Moisio, ordförande för kommittén för social trygghet, forskningsprofessor, tfn 0295 247 228, pasi.moisio@thl.fi
Essi Rentola, andra vice ordförande för kommittén för social trygghet, avdelningschef, tfn 0295 163 155, fornamn.efternamn@gov.fi
Liisa Siika-aho, direktör, tredje vice ordförande för kommittén, tfn 0295 163 085, fornamn.efternamn@gov.fi
Anna Työrinoja, kommunikationsexpert, fornamn.efternamn@gov.fi

Sosiaaliturvauudistus