Social- och hälsovårdsministeriets budgetförslag för 2017
Social- och hälsovårdsministeriet föreslår ett anslag på 14,5 miljarder euro för sitt förvaltningsområde 2017. Det är cirka 1,4 miljarder euro mer än i budgeten för innevarande år.
Att behovet av anslag har vuxit beror bl.a. på konsekvenser av konkurrenskraftsavtalet, utgifter för asylsökande som fått uppehållstillstånd, att utbetalningen av det grundläggande utkomststödet överförs till Folkpensionsanstalten (FPA) och att finansieringen av lönesubventionen och startpengen delvis överförs från arbets- och näringsministeriet till social- och hälsovårdsministeriet.
Konkurrenskraftsavtalet medför bl.a. att arbetsgivarnas socialskyddsavgift sänks. Konkurrenskraftsavtalet förenhetligar också arbetsgivarnas och löntagarnas arbetslöshetsförsäkringspremier.
I social- och hälsovårdsministeriets budgetförslag stöds dessutom likabehandlingen och sysselsättningen av unga kvinnor genom att de kostnader som familjeledigheter orsakar arbetsgivaren jämnas ut med hjälp av en engångsersättning på 2 500 euro. Anslag reserveras även för att stödja de försök som ingår i spetsprojekten Programmet för utveckling av barn- och familjetjänsterna samt Hemvården för äldre utvecklas och närståendevården för alla förbättras. Tjänsterna och ledighetsarrangemangen för närståendevårdare och familjevårdare utvecklas. I Finland inrättas ett genomcentrum och ett nationellt cancercentrum före utgången av 2018. Det är möjligt att öka antalet personer som sysselsätts med hjälp av lönesubvention, eftersom lönesubventionen under 2017 och 2018 delvis finansieras med anslaget för arbetslöshetsförmåner.
Av förvaltningsområdets anslag används 31,1 procent till pensionsutgifter, 19,7 procent till utkomstskydd för arbetslösa och 27,7 procent till utjämning av familje- och boendekostnader. Sjukförsäkringen utgör 13,0 procent av anslagen.
Konkurrenskraftsavtalet sänker arbetsgivaravgifterna
I enlighet med konkurrenskraftsavtalet sänks alla arbetsgivares socialskyddsavgift 2017 med 0,94 procentenheter. Detta gör att statens finansieringsandel ökar med 711 miljoner euro. Löntagarnas och företagarnas sjukvårdspremie inom sjukförsäkringen sänks med motsvarande belopp, och deras dagpenningspremie inom arbetsinkomstförsäkringen höjs med samma belopp.
I enlighet med konkurrenskraftsavtalet förenhetligas också arbetsgivarnas och löntagarnas arbetslöshetsförsäkringspremier. Till följd av det ökar intäkterna av löntagarnas arbetslöshetsförsäkringspremie samtidigt som statens finansieringsandel av grunddagpenningen sjunker med 48 miljoner euro 2017.
I enlighet med konkurrenskraftsavtalet ändras finansieringen av grunddelen av vuxenutbildningsstödet för löntagare så att det i sin helhet ska täckas med intäkter från arbetslöshetsförsäkringsfonden. Dessutom förkortas den maximala tiden för att få vuxenutbildningsstöd till 15 månader och grunddelen sänks med 15 procent. Staten fortsätter att finansiera vuxenutbildningsstödet för företagare. Ändringarna träder i kraft den 1 augusti 2017 och gör att statens utgifter för vuxenutbildningsstödet minskar med 44,1 miljoner euro 2017.
Arbetstagarnas genomsnittliga arbetspensionsavgift höjs och arbetsgivarnas genomsnittliga arbetspensionsavgift sänks 2017 och 2018 med 0,20 procentenheter från föregående år. År 2019 och 2020 är ändringarna 0,40 procentenheter.
Ett genomcentrum inrättas i Finland
Social- och hälsovårdsministeriet föreslår att det reserveras 5,8 miljoner euro för beredningen av inrättandet av ett genomcentrum, gemensamma funktioner för biobankerna och ett nationellt cancercentrum. Avsikten är att det med anslaget bl.a. ska inrättas ett nationellt genomcentrum och ett nationellt cancercentrum före utgången av 2018. Samtidigt ska de offentliga biobankernas funktioner effektiviseras. Genom åtgärderna strävar man efter att Finland ska utvecklas till ett föregångsland och en internationellt eftertraktad samarbetspartner för hälso- och sjukvård, toppforskning och global affärsverksamhet som utnyttjar genominformation. För dessa åtgärder föreslår ministeriet att det reserveras sammanlagt 17 miljoner euro för 2017–2020.
Möjligt att sysselsätta fler med lönesubvention
Finansieringen av lönesubventionen och startpengen ändras. Lönesubventionen och startpengen ska under ett försök som pågår 2017–2018 delvis finansieras med det anslag som är reserverat för arbetslöshetsförmånerna. Den finansieringsandel som motsvarar lönesubventionens och startpengens grunddel, dvs. 151,1 miljoner euro, överförs från arbets- och näringsministeriet till social- och hälsovårdsministeriet.
Genom att slopa kostnadsersättningen för dem som studerar frivilligt medan de får arbetslöshetsförmån uppnås en besparing i statens utgifter på cirka 29 miljoner euro. Att kostnadsersättning börjar betalas till unga utan yrkesutbildning som deltar i arbetsprövning ökar statens kostnader med 7 miljoner euro. Det överskott som ändringarna ger upphov till gör det möjligt att sysselsätta fler med hjälp av lönesubvention.
Dessutom slås resebidraget och ersättningen för flyttningskostnader ihop till ett rörlighetsunderstöd.
Efter ändringarna finns det 257 miljoner euro tillgängligt för finansiering av startpengens och lönesubventionens grunddel.
Flitfällor undanröjs, engångsersättning till arbetsgivare införs, ungas och kvinnors sysselsättning stöds
Rehabiliteringspenningen för unga och den rehabiliteringspenning för yrkesinriktad rehabilitering som betalas till unga höjs till samma nivå som garantipensionen och den övre åldersgränsen för rehabiliteringspenningarna höjs för att undanröja flitfällor. Förslaget ökar statens utgifter med 17,4 miljoner euro.
Social- och hälsovårdsministeriet föreslår att det till kvinnliga arbetstagares arbetsgivare ska betalas en engångsersättning, genom vilken man kan jämna ut de kostnader som familjeledigheter orsakar arbetsgivarna. Genom engångsersättningen kan man också stödja jämlik behandling och sysselsättning av unga kvinnor. Ersättningen ger upphov till utgifter på 60 miljoner euro 2017 och 100 miljoner euro på årsnivå. Merkostnaderna finansieras med arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift, så de påverkar inte statens utgifter.
Ställningen för arbetstagare från tredjeländer förtydligas
Direktivet om villkor för inresa och vistelse för tredjelandsmedborgare inom ramen för företagsintern förflyttning av personal ökar statens utgifter inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde med uppskattningsvis 5,6 miljoner. Direktivet gäller förflyttning av anställda hos multinationella företag från tredjeländer till EU:s territorium. I praktiken innebär direktivet att en person som har beviljats ett tillstånd i ett EU-land har rätt att arbeta även i ett annat medlemsland eller flera andra medlemsländer.
Direktivet om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för säsongsanställning medför ökade utgifter till ett belopp av uppskattningsvis 4,2 miljoner euro. Direktivet förenhetligar säsongsanställdas villkor för inresa och förbättrar deras rättigheter i EU.
Det grundläggande utkomststödet till Folkpensionsanstalten
Beviljandet och utbetalningen av det grundläggande utkomststödet överförs till Folkpensionsanstalten vid ingången av 2017. På grund av denna överföring utökas anslagen för Folkpensionsanstaltens omkostnader 2017 med 26,5 miljoner euro. Överföringen gör att utgifterna inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde ökar med 478,6 miljoner euro. Kommunernas andel av utgifterna för det grundläggande utkomststödet beaktas i fortsättningen genom en minskning av statsandelen för kommunal basservice.
Den könsneutrala äktenskapslagen ökar statsandelarna för arbetslöshetsskyddet med 0,5 miljoner euro, men minskar underhållsstöden med 0,6 miljoner euro.
Utgifterna för asylsökande som har fått uppehållstillstånd beräknas bli 171 miljoner euro inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde 2017.
Läkemedelsersättningarna sänks
På läkemedelsersättningarna ska det sparas 134 miljoner euro från ingången av 2017. Statens andel av detta belopp är 60 miljoner euro.
Ersättning av sjukvårdskostnader för besök hos den privata hälso- och sjukvården fortgår till slutet av 2018, när den privata hälso- och sjukvården ordnas i kommunala lokaler.
Social- och hälsovårdsministeriet föreslår att inkomstgränserna och ersättningsgraden för sjukdagpenningen och rehabiliteringspenningen sänks i fråga om de högsta inkomstgränserna. Då minskar kostnaderna för arbetsinkomstförsäkringen med 25 miljoner euro på årsnivå och 18 miljoner euro 2017. Ändringarna inverkar inte på statens utgifter.
Det finns särskilda fonder för pensionerna för Folkpensionsanstaltens personal. Miniminivån för fondernas tillgångar ska sänkas. Miniminivån bestäms så, att tillgångarna ska utgöra en viss procentuell andel av pensionsansvaret. I fortsättningen ska gränsen vara lägre än för närvarande. Genom ändringen sänks fonderingsgraden så att den börjar motsvara fonderingsgraden inom den offentliga och privata sektorn. Detta minskar statens andel av Folkpensionsanstaltens omkostnader med 6,5 miljoner euro.
Indexjusteringar uteblir
Det görs inga indexjusteringar i de förmåner som är bundna till folkpensionsindexet eller konsumentprisindexet under åren 2017–2019. Dessutom sänks folkpensionsindexets poängtal 2017. Detta gäller bl.a. folkpensionen, utkomstskyddet för arbetslösa, bostadsbidraget och barnbidraget. Detta minskar statens utgifter med 63,8 miljoner euro. Ändringen gäller inte det grundläggande utkomststödet. Det indexjusteras i normal ordning.
Flera ändringar i utkomstskyddet för arbetslösa
Staten ämnar spara 200 miljoner euro på det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa. Detta genomförs så att självrisktiden för utkomstskyddet för arbetslösa förlängs, förhöjningsdelarna i det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa sänks, förhöjningsdelen för en lång arbetshistoria slopas helt och den maximala tiden för utbetalning av arbetslöshetsdagpenningen förkortas med hundra dagar.
Det föreslås att arbetslösa arbetssökande som med stöd av utlänningslagen har fått uppehållstillstånd i Finland ska betalas integrationsstöd i stället för arbetsmarknadsstöd. Ändringen innebär en besparing i utgifterna för integrationsstödet på uppskattningsvis 4,3 miljoner euro 2017.
Försök inom ramen för spetsprojekt inleds
Social- och hälsovårdsministeriet föreslår att 56 miljoner euro anvisas 2017 för de spetsprojekt som ingår i regeringens prioriterade område välfärd och hälsa. Jämfört med innevarande år är det en ökning med 32,5 miljoner euro. Till spetsprojekten hör bland annat ett program för utveckling av barn- och familjetjänsterna, ett projekt för att förbättra hemvården av äldre och närståendevården för alla ålderskategorier, försök med servicesedlar och basinkomst samt utvärdering av riktandet av den bosättningsbaserade sociala tryggheten.
Dessutom föreslår social- och hälsovårdsministeriet att 1,5 miljoner euro anvisas 2017 till den reform av social- och hälsovårdstjänsterna för unga som ingår i det spetsprojekt som gäller ungdomsgarantin.
Närstående- och familjevården utvecklas, jourverksamheten effektiviseras
Social- och hälsovårdsministeriet föreslår att kommunerna ska få 40,7 miljoner i tilläggsfinansiering för att utveckla närstående- och familjevården. Tjänsterna och ledighetsarrangemangen för närståendevårdare och familjevårdare utvecklas och arvodet för familjevårdare höjs. För tjänster som tillhandahålls äldre i hemmet föreslår social- och hälsovårdsministeriet att det anvisas en ökning på 4,8 miljoner till statsandelarna
Jourverksamheten och den specialiserade sjukvården reformeras. Social- och hälsovårdens dygnetruntjour och krävande vård koncentreras till 12 sjukhus. Dessutom utvecklas vårdpraxisen och den prehospitala akutsjukvården. På grund av ändringarna sjunker kommunernas utgifter med 75 miljoner euro jämfört med 2016. Av detta belopp utgör statsandelen 19,2 miljoner euro
Personaldimensioneringen inom äldreomsorgen ses över, skyddshemsplatserna utökas
Dimensioneringen av personalen inom äldreomsorgen ses över i serviceboenden med heldygnsomsorg och ålderdomshem. Dessutom stryks vissa deluppgifter ur äldreomsorgslagen. På grund av ändringarna minskar kommunernas utgifter med sammanlagt 60,2 miljoner euro, och minskningen i statsandelen blir 15,3 miljoner euro.
Social- och hälsovårdsministeriet föreslår att det reserveras ett anslag på 16,5 miljoner euro för att inrätta fler platser på skyddshem avsedda för offer för våld i hemmet. Det är 5 miljoner mer än 2016. Uppskattningsvis 40 nya skyddshemsplatser kan då inrättas.
Dessutom föreslår social- och hälsovårdsministeriet att den statliga finansieringen för verksamhet med läkarhelikoptrar och helikoptrar med medicinsk utrustning ska vara lika stor som 2016, dvs. 29 miljoner euro.
Stöd för beredningen av servicestruktur- och landskapsreformerna
För beredningen av och stöd för servicestrukturreformen inom social- och hälsovården och landskapsreformen föreslår social- och hälsovårdsministeriet ett anslag på 16,8 miljoner euro. För beredning och genomförande av ett IKT-program som stöder reformen föreslår social- och hälsovårdsministeriet 10 miljoner euro. Genom programmet ska man bl.a. reformera och slå samman informationssystem samt utveckla datalager som möjliggör valfrihet för medborgarna och registrering och jämförelse av tjänsteproducenter.
Den statliga finansieringen av hälso- och sjukvårdsenheternas forskning på universitetsnivå uppgår till 15 miljoner euro och den statliga ersättningen för hälso- och sjukvårdsenheternas kostnader för läkar- och tandläkarutbildning till 94,1 miljoner euro.
RAY:s understödsavdelning överförs till social- och hälsovårdsministeriet
För ämbetsverkens och inrättningarnas omkostnader inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde föreslås 186,5 miljoner euro, där man har beaktat sparåtgärder på sammanlagt 8,6 miljoner euro. De största besparingarna är 3,9 miljoner euro inom det finansiella instrumentet för strategisk forskning, 3,1 miljoner euro inom sektorforskningen och 1,6 miljoner euro inom övriga omkostnadsbesparingar.
Penningautomatföreningens understödsavdelning överförs till social- och hälsovårdsministeriet vid ingången av 2017. Därför utökas anslaget för ministeriets omkostnader med 3,38 miljoner. Det motsvarar hälften av de beräknade kostnaderna för understödsverksamheten. Tilläggsanslaget täcks med spelbolagets avkastning.
Social- och hälsovårdsministeriet föreslår att anslagen för besvärsnämnden för social trygghet och besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden utökas med sammanlagt 1,2 miljoner 2017 på grund av det ökade antalet handläggningar. För regionförvaltningsmyndigheternas ansvarsområde för arbetarskyddet föreslår social- och hälsovårdsministeriet ett tilläggsanslag på 50 000 euro för bekämpning av grå ekonomi och främjande av utbyte av information mellan myndigheter.
Ytterligare information
Tiina Ullvén-Putkonen, specialmedarbetare, tfn 0295 163 106 (allmänna frågor)
Niina Perälä, specialmedarbetare, tfn 0295 163 107 (allmänna frågor)
Hanna-Maija Kause, specialmedarbetare, tfn 0295 163 109 (allmänna frågor)
Eeva Salmenpohja, specialmedarbetare, tfn 0295 163 110 (allmänna frågor)
Raimo Ikonen, avdelningschef, tfn 0295 163 517 (allmänna frågor)
Kirsi Varhila, avdelningschef, tfn 0295 163 338 (social- och hälsotjänster)
Veli-Mikko Niemi, avdelningschef, tfn 0295 163 425 (välfärd och hälsa)
Outi Antila, avdelningschef, tfn 0295 163 164 (socialförsäkringsärenden)
Mikko Staff, ekonomidirektör, tfn 0295 163 214 (budget)
Tomas Forsström, ekonomiplaneringschef, tfn 0295 163 563 (ämbetsverk och inrättningar)
Mikko Nygård, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 163 291 (social- och hälsofrågor, kommunernas statsandelar)
Marianne Koivunen, finanssekreterare, tfn 0295 163 573 (socialförsäkring)
Päivi Voutilainen, direktör, tfn 0295 163 403 (familje- och socialfrågor)
Merja Mustonen, direktör, tfn 0295 163 116 (statsunderstöd, kommunernas statsandelar)
Heikki Palm, direktör, tfn 0295 163 171 (socialförsäkring)
Minna Liuttu, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 163 582 (socialförsäkring)
Susanna Grimm-Vikman, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 163 172 (socialförsäkring)