Indrivning av underhållsbidrag till barn vid årsskiftet 2004 - 2005

INDRIVNING AV UNDERHÅLLSBIDRAG TILL BARN VID ÅRSSKIFTET 2004 – 2005

Enligt övergångsbestämmelserna i lagen om underhållstrygghet (671/1998) och lagen om ändring av lagen om underhåll för barn (673/1998), vilka trädde i kraft i början av 1999, preskriberas de underhållsbidrag och -stöd som ackumulerats innan lagen trädde i kraft, såsom en enda post vid utgången av år 2004. Från början av år 1999 preskriberas fordringar efter fem år från början av det kalenderår som följer efter förfalloåret. Vid sidan av gammalt obetalt underhållsbidrag preskriberas 31.12.2004 således även fordringarna på underhållsbidrag och underhållsstöd från 1999. Dröjsmålsräntan på underhållsbidrag preskriberas samtidigt med själva bidraget.

Social- och hälsovårdsministeriet, justitieministeriet, de företag som producerar dataprogrammen för underhållstrygghetssystemet samt de personer som sköter underhållstrygghetsärenden i vissa kommuner har fört förhandlingar om behövliga åtgärder vid årsskiftet. Förhandlingsprememorian medföljer som bilaga (Bilaga 1).

Om anmälningarna till utsökningsmyndigheter stadgas i 5 § i förordningen om underhållstrygghet (672/1998). Social- och hälsovårdsministeriet bifogar för kännedom även justitieministeriets meddelande om årsdeklarationer av obetalda underhåll till utmätningsmännen från 1.1.2005 (Bilaga 2).

Närmare upplysningar:

Närmare upplysningar tillhandahåller regeringssekreterare Eeva Kangasniemi, tfn (09)
160 74352.

BILAGOR

Bilaga 1.  Indrivning av underhållsbidrag till barn vid årsskiftet 2004-2005. Förhand-   lingspromemoria.
Bilaga 2.  Årsdeklarationer av obetalt underhåll till utmätningsmännen från 1.1.2005.

SÄNDLISTA

Socialnämnderna och motsvarande organ
Länsstyrelsernas social- och hälsoavdelningar
Finlands Kommunförbund
Justitieministeriet
Förvaltningsdomstolarna
Förbundet för ensamförsörjare och föräldrar med gemensam vårdnad
Elatusvelvollisten liitto (förbundet för underhållsskyldiga)
Socialattachéerna (Stockholm och S:t Petersburg)

Bilaga 1.

INDRIVNING AV UNDERHÅLLSBIDRAG TILL BARN VID ÅRSSKIFTET 2004 - 2005

PROMEMORIA FRÅN FÖRHANDLINGAR SOM FÖRDES 27.5 OCH 14.10.2004

För att säkerställa en enhetlig praxis har vid förhandlingar 27.5.2004 och 14.10.2004 mellan representanter för social- och hälsovårdsministeriet, justitieministeriet, Esbo, Helsingfors och Vanda stad samt Abilita Ab, SofTieto Oy, TietoEnator Abp och WM-data Novo, vilka producerar dataprogram för underhållsbidrag, avtalats om följande rekommendationer för de myndigheter som sköter indrivningen av underhållsbidrag:

Preskription av underhållsbidragsskuld enligt övergångsbestämmelserna i den reviderade lagstiftningen om indrivning

Vid utgången av år 2004 preskriberas enligt huvudregeln

som en helhet gammalt obetalt underhåll, dvs. underhållsbidrag till barn som förfallit till betalning före år 1999 inklusive eventuella dröjsmålsräntor samt kommunens fordringar som grundar sig på underhållsstöd som betalats före år 1999

nytt obetalt underhåll som förfallit till betalning år 1999 inklusive dröjsmålsräntor samt kommunens regressfordran som grundar sig på underhållsstöd som betalats samma år.

Saldoavstämning och andra anmälningar mellan utsökningsmyndigheterna och kommunerna

Utmätningsmannen driver in de fordringar som ett kommunalt organ uppgett. Utsökningsmyndigheterna utreder alltså inte innehållet i obetalda underhållsbidrag, eftersom det ingår i kommunens behörighetsområde.

Ovan nämnda fordringar som preskriberas 31.12.2004 anges inte längre i kommunernas årsdeklaration. Till dessa fordringar kan hänföras betalningar som erlagts till utmätningsmannen senast 31.12.2004.

Den del av en preskriberad fordran som på grund av utmätning inte blir preskriberad skall dock uppges i årsdeklarationen. Det är önskvärt att det kommunala organet dessutom uppger den utmätta summan, utmätningsprotokollets datum samt namnet på det utsökningsdistrikt vars utmätningsman har verkställt utmätningen.

I det kommunala organets årsdeklaration bör från och med 1.1.2005 ingå följande uppgifter:

Den del av gammalt obetalt underhåll som inte preskriberas (den summa som blivit utmätt, utmätningsdatum och utsökningsdistrikt)

år 2000 förfallen skuld till barnet, skuld till kommunen, sammanlagd skuld och ränteskuld

år 2001  "  " "  "

år 2002  "  " "  "

år 2003  "  " "  "

år 2004  "  " "  "

år 2005 fordran per utskriftsdagen och löpande underhållsbidrag.

Enligt 5 § i förordningen om underhållstrygghet skall anmälan göras årligen före utgången av februari. När det gäller anmälan år 2005 uppmanas det kommunala organet dock göra anmälan redan i januari, så fort som möjligt efter redovisningen av de medel utmätningsmannen drivit in 2004, eftersom de uppgifter som kommunal myndighet uppgivit i årsdeklaration överförs manuellt vid utmätningen till utsökningsmyndigheternas datasystem. Ur systemet avlägsnas samtidigt de preskriberade skulder som inte längre ingår i deklarationen år 2005. På samma gång kontrolleras de utmätningar som är i kraft beträffande skulder som blir preskriberade. Sådan preskriberad skuld som inte har blivit utmätt behöver inte meddelas separat för utsökningsmyndigheterna.

Justitieministeriet utfärdar direktiv till utsökningsdistrikten enligt vilka de medel som drivits in år 2004 skall redovisas senast 14.1.2005 och saldoavstämningarna skall inledas i fråga om de fall som inkluderar preskriberade år. Social- och hälsovårdsministeriet rekommenderar att kommunerna upprättar sina deklarationer år 2005 redan i januari. Om preskriberade fordringar betalas efter saldoavstämningen, görs en ny saldoavstämning.

Hänförande av betalningar i samband med årsskiftet

Med tanke på situationen vid årsskiftet 2004-2005 blir kommunerna tvungna att avgöra frågor som gäller bland annat hänförandet av de betalningar som erhållits via utmätning. De av utmätningsmannen indrivna underhållsbidragsposterna hänförs i regel till underhållsbidragsskulden för det tidigaste år som indrivningen kan gälla (16 a § i lagen om ändring av lagen om underhåll för barn, 673/1998). Ett undantag utgör dock fordringar som drivits in genom utmätning av lön och förmånsrätt (ikraftträdelsebestämmelsen i ovan nämnda lag) samt bestämmelsen om fördelning av medel mellan barn som är mottagare av underhållsbidrag och kommunen (18 § i lagen om underhållstrygghet).

Hänförandet av betalningar som influtit till utmätningsmannen före 1.1.2005 är beroende av huruvida medlen har indrivits genom utmätning eller med förmånsrätt.

För medel som drivits in genom utmätning av lön (men inte förmånsrätt) är ordningsföljden för hänförande av medel följande:

barnets fordran som förfallit till betalning 1.1.1996 – 31.12.1998 (inklusive eventuell dröjsmålsränta)

barnets fordran som förfallit från och med 1.1.1999 inklusive dröjsmålsränta

kommunens fordran som förfallit till betalning 1.1.1996 – 31.12.1998

kommunens regressfordran som förfallit till betalning från och med 1.1.1999.

Ordningsföljden för hänförande av medel som drivits in genom förmånsrätt:

barnets fordran som förfallit till betalning år 1999 inklusive dröjsmålsränta

barnets fordran som förfallit till betalning från och med 1.1.2000 inklusive dröjsmålsränta

kommunens regressfordran som förfallit till betalning år 1999

kommunens regressfordran som förfallit till betalning från och med 1.1.2000.

Ordningsföljden för hänförande av medel som drivits in på annat sätt än genom utmätning av lönen eller förmånsrätt:

barnets fordran som gäller gammalt obetalt underhåll (inklusive eventuell dröjsmålsränta)

barnets fordran som gäller nytt obetalt underhåll inklusive dröjsmålsränta

kommunens fordran som gäller gammalt obetalt underhåll

kommunens regressfordran som gäller nytt obetalt underhåll.

Kommunerna skall hänföra fordringarna på basis av de uppgifter som utsökningsmyndigheterna ger om exempelvis förmånsrätt till fordringar. Av redovisningen framgår till vilket år de indrivna medlen har hänförts. Om den underhållsskyldige anhåller om rättelse, skall rättelsen göras manuellt i efterhand. Ifall oriktigt hänförda medel har hunnit redovisas till mottagaren av underhållsbidrag, skall de vid behov återindrivas.

Hänförandet av medel som influtit till utmätningsmannen fr.o.m. 1.1.2005 är betydligt enklare, eftersom förmånsrätt och möjligheten att utmäta lön framdeles gäller alla poster som drivs in. Huvudregeln är att betalningarna hänförs till nytt obetalt underhåll i följande ordningsföljd:

barnets fordran som förfallit till betalning från och med 1.1.2000 inklusive dröjsmålsräntor

kommunens regressfordran som förfallit till betalning från och med 1.1.2000.

Fordringar vars preskription har förhindrats

Enligt 16 § 2 och 3 mom. i lagen om underhållstrygghet får preskriberad regressfordran drivas in ur egendom som ställts som pant för den. Preskriberad regressfordran får också drivas in om den underhållsskyldige har försatts i konkurs, om utmätning har verkställts för indrivning av fordran eller om denna har bevakats vid offentlig stämning. När exempelvis en arvsandel har blivit utmätt, behöver utmätningen inte längre förnyas beträffande det obetalda underhållet i fråga. När preskriptionen av en fordran har förhindrats får för betalningen inte längre användas något annat än det utmätta objektet. Medel som drivits in ur egendom eller dylikt kan hänföras till det äldsta obetalda underhållet.

Om en fordran har blivit utmätt eller pantsatt, har kommunerna i allmänhet underrättats därom och fått ett utmätningsprotokoll i ärendet. Samma ärende är dock inte nödvändigtvis längre anhängigt inom utsökning. De gamla obetalda underhållsbidragen har samlats till en post, varför uppgifter om dem måste sökas fram via arkivet.

I fall som är föremål för aktiv indrivning kan det hända att man även har utmätt t.ex. ett dödsbo utan att kommunen har kännedom därom. Kommunen har ingen kännedom om gamla skulder åtminstone i de fall där utsökningsmyndigheterna på eget initiativ har verkställt utmätning på egendomen i fråga. Av utmätningsuppgifterna framgår i allmänhet sådan egendom som är lätt att realisera och alla andra än mycket gamla åtgärder. I samband med saldoavstämningen återsänds utmätningsbeslutet till kommunen. Kommunerna agerar på basis av de uppgifter som de inhämtar från utsökningsmyndigheterna. Om oklarheter uppstår, tar kommunen kontakt med utsökningsmyndigheterna. Det är skäl för kommunerna att noggrant gå igenom de dokument som återsänts.

Det finns inget entydigt svar på frågan om huruvida utmätningen berör även underhållsbidragsposter som förfaller efter utmätningstidpunkten. Enligt justitieministeriet skall frågan avgöras av utmätningsmannen. Preskriptionen är beroende av bland annat utmätningens innehåll (en viss summa och underhållsbidrag som förfaller till betalning). Man behandlade ett beslut av länsstyrelsen där länsstyrelsen hade upphävt utmätningen av underhållsbidrag som förfaller till betalning med den motiveringen att utmätning inte kan verkställas i fråga om bidragsposter som ännu inte har förfallit. Om utmätningen inte gäller poster efter utmätningstidpunkten utan ny ansökan, preskriberas dessa poster. Det fördes en diskussion om huruvida underhållsbidraget kontinuerligt med fem års intervaller borde göras till föremål för utsökning, varvid problemet är att utsökningsmyndigheterna inte nödvändigtvis alltid fattar ett nytt beslut. Då kan den kommunala myndigheten anföra besvär.

Man konstaterade att den kommunala myndigheten inte borde bedriva s.k. begränsad utsökning som gäller bara penningtillgångar, eftersom realiserbar egendom då inte blir upptäckt. Detta är inte godtagbart, framför allt av den anledningen att kommunen är barnets enda behöriga representant.

Preskriptionens inverkan på räntorna

De fordringar som preskriberas vid årsskiftet och deras inverkan på räntekapitalet får inte utöka räntekapitalet år 2005. Man diskuterade hur de preskriberade fordringarnas inverkan på räntekapitalet kunde elimineras. Vid årsskiftet 2004-2005 skulle räntekapitalet fastställas så, att man räknar ihop barnens fordringar för 2000-2004 och betraktar det som utgångspunkt 1.1.2005. Detta skulle vara det enklaste sättet att fastställa räntekapitalet även framöver i samband med årsskiften, då ett år måste avföras såsom preskriberat även ur räntekapitalet.

Enligt övergångsbestämmelserna har som avdrag på räntekapitalet hittills räknats den underhållsskyldiges samtliga betalningar, även de som hänfört sig till underhållsstödet. Från början av år 2005 avdras ur räntekapitalet endast betalningar som hänför sig till barnets fordringar, dvs. räntebärande fordringar. Det ovan beskrivna sättet att räkna räntekapitalet leder till att vissa underhållsskyldiga personers räntekapital nu ökar, eftersom alla tidigare betalningar som hänfört sig till gammal skuld har minskat räntekapitalet trots att barnets räntebärande fordringar har förblivit obetalda. Om räntekapitalet är mindre än barnets fordringar för åren 2000-2004 och ifall det skulle betraktas som utgångssumma 1.1.2005, skulle de för gäldenären fördelaktiga övergångsbestämmelserna fortsätta att vara i kraft, i en del fall upp till fem år. Räntan borde ge barnet kompensation för att preskriptionstiden är kort, varför barnet från 1.1.2005 bör ha rätt till full ränta på sina obetalda fordringar.

Enligt förarbetena för lagen är det inte helt klart om fordran på egendom skall löpa med ränta. Avgörandet påverkas bl.a. av om dröjsmålsräntor nämns i utmätningsbeslutet. En tolkning som motsvarar barnets intressen skulle vara att även fordran på egendom, liksom skuldkapital som indrivs ur en utmätt dödsboandel, skall löpa med ränta. Det gäller dock att märka att kapitalet kan inkludera även kapital som ackumulerats före 1.1.1999, alltså kapital utan ränta. Räntekapitalet i januari 2005 utgörs av barnets räntebärande fordran. Ränteberäkningen upphör i och med att fordringen har preskriberats eller indrivits.

Kommunredovisningar och kommunöverföringar

Den kommun som sköter indrivningen sänder ett meddelande om skuld som avskrivits med anledning av preskription till de kommuner vars fordringar har avskrivits. Tidpunkterna för kommunredovisningar varierar, så det är inte säkert att de hinner noteras i saldoavstämningarna i januari.

En preskriberad skuld kvarstår i den föregående kommunen och behöver alltså inte överföras till en ny kommun. Ifall en preskription av skulden har förhindrats, överförs skulden till en ny kommun för indrivning. Om betalningar som hänför sig till en skuld vars preskription förhindrats inflyter till den föregående kommunen, skall de utmätta medlen överföras till den nya kommunen. Den indrivningsansvariga kommunen skall kontrollera om andra kommuner har andelar i skulder som har intecknats eller vars preskription har förhindrats på annat sätt.

Meddelanden till den underhållsskyldige och till mottagaren av underhållsstöd

Man diskuterade meddelanden om preskriberade skulder. Det skulle vara möjligt att underrätta den underhållsskyldige om preskriberade skulder exempelvis i anslutning till det årliga intyg som fogas till skattedeklarationen. Även mottagaren av underhållsstöd skulle i januari-februari underrättas om fordran som har preskriberats.

Dessa meddelanden borde sändas i början av året, så snart det rimligtvis är möjligt. Av de underhållsskyldiga behöver 98 % intyget för beskattningen först i maj, medan de övriga ber om ett intyg för skattedeklarationen i januari. Preskriptionen kan meddelas på en separat utskrift som medföljer intyget avsett för beskattningen. I de fall där preskription har förhindrats kan fel förekomma i meddelandena. Då måste ett nytt meddelande lämnas när felet har upptäckts. Vi rekommenderar följande formulering i meddelandena: "om inget annat senare meddelas" eller alternativt "enligt tillgängliga uppgifter".

Beträffande indrivning i utlandet diskuterades behovet av att underrätta utländska myndigheter om preskriberade fordringar. Myndigheterna svarar för skuldfordringarnas riktighet. I de nordiska länderna är ett beslut om underhållsbidrag direkt utsökbart, men i andra länder måste beslutet förklaras verkställbart och de obetalda underhållen omräknas till landets valuta. Utomlands är det inte givet att man iakttar preskriptionstiden i Finland. Eftersom det kan ta flera år innan indrivningen påbörjas utomlands, är det i enlighet med barnets intressen att betalningar som influtit från utlandet tas emot och används för ersättning av barnets fordringar, oberoende av när de drivits in hos den underhållsskyldige.