Regeringen slipar på detaljerna i lagutkasten till social- och hälsovårdsreformen
För närvarande pågår ett intensivt skede i beredningen av social- och hälsovårdsreformen och landskapsreformen. Regeringens ministerarbetsgrupp för reformer håller på och avtalar om det mer detaljerade innehållet i reformen.
Ministerarbetsgruppen för reformer förhandlar för närvarande om innehållet i den nya lagen om ordnande av social- och hälsovården, landskapslagen, verkställigheten av reformen och lagstiftningen om landskapens finansiering. Regeringen har inte ännu kommit överens om dessa mer detaljerade lösningar.
De riktlinjer som regeringen drog upp den 7 november 2015 utgör grunden för beredningen. Målet är att lagutkasten ska bli klara för remissbehandling och offentlig diskussion om detaljerna i dem före slutet av april.
De lagar som är under beredning bestämmer landskapsindelningen, organiseringsansvaret för social- och hälsotjänsterna och landskapens arbetsfördelning samt grunderna för samarbetet mellan landskapen. Regeringen genomför samtidigt en arbetsfördelning inom den specialiserade sjukvården och jouren och en reform av sjukhusnätverket. Där kommer de mest krävande tjänsterna att samlas till tolv sjukhusenheter med omfattande dygnetruntjour, varav fem är universitetssjukhus. De samarbetsskyldigheter som reformen kräver av landskapen och arbetsfördelningen mellan landskapen kommer det också att föreskrivas om i lagen om ordnande av social- och hälsovården och i landskapslagen.
De riktlinjer som regeringen den 7 november 2015 drog upp för områdesindelningen fick under remissbehandlingen kritik för att landskapens samarbetsskyldigheter var oklara. Avsikten är att dessa under lagberedningen ska göras klarare och samtidigt anslutas till de bestämmelser som gäller den riksomfattande och den regionala arbetsfördelningen inom social- och hälsovården.
I de riktlinjer som regeringen beslutade om i november slogs det fast att det ska inrättas 18 självstyrande områden, dvs. landskap, och att social- och hälsotjänster ska ordnas inom ramen för 15 områden. Under beredningen har man granskat olika alternativ för hur denna riktlinje i praktiken kan genomföras i lag och hur det inverkar på arbetsfördelningen mellan landskapen. En del av alternativen är problematiska i förhållande till grundlagen, medan en del av alternativen inte är funktionellt eller ekonomiskt ändamålsenliga. Det är nödvändigt att under tjänstemannaberedning ännu bedöma hur man kan föreskriva om landskapens samarbetsskyldigheter på ett sådant sätt att de mer allmänna lösningarna i fråga om arbetsfördelningen och sjukhusnätet beaktas.
I hälso- och sjukvårdslagen föreskrivs det för närvarande om ordnandet av den mest krävande specialiserade sjukvården och de fem specialupptagningsområden som behövs för samarbetet inom den typen av vård. För utformningen av den nya lagstiftningen är det nödvändigt att under tjänstemannaberedning göra en bedömning av dessa fem områdens roll.
Ministerarbetsgruppen för reformer är enig om att det i lagen om ordnande av social- och hälsovården behöver skapas rättsliga förutsättningar för den omfattande valfrihet och den användning av många olika tjänsteproducenter som regeringen fastställde i sina riktlinjer den 7 november 2015.
Ministerarbetsgruppen för reformer drar också upp riktlinjerna för ordnandet av landskapens finansiering och landskapens uppgifter och valsättet för det första landskapsfullmäktigevalet. Ministerarbetsgruppen har redan kommit överens om att kommunalvalet 2017 ska hållas i vanlig ordning i april 2017.
Det detaljerade innehållet i lösningarna är således ännu under beredning och förhandling.
Det här är en svenskspråkig översättning av pressmeddelandet som publicerades den 11 mars.
Ytterligare information:
Tuomas Pöysti, understatssekreterare, SHM tfn 0295 163012