Matens hälsosamhet beror inte enbart på näringsämnena

För första gången ingår i näringsrekommendationerna kvalitetskriterier för måltiderna i massbespisningen. Enligt Sarlio-Lähteenkorva ansågs detta vara nödvändigt eftersom situationen har förändrats avsevärt sedan de tidigare rekommendationerna från 2005.

"Till exempel konkurrensutsätter kommunerna måltidstjänsterna i allt störreutsträckning. Med kriterierna vill man styra serviceproducenterna i en god riktning."

Rekommendationerna som nu fokuserar på maten får stöd av forskningen.

"Bland annat beror grönsakernas och bärens hälsosamhet inte enbart på deras näringsämnen. Den påverkas också av många bioaktiva föreningar som kan skydda mot kroniska sjukdomar. Man får inte samma hälsonytta ur vitamin- och spårämnespiller. Matens hälsosamhet kan alltså inte reduceras enbart till näringsämnena", säger Sarlio-Lähteenkorva.

Som stöd för valen har man i rekommendationerna konstruerat en kostpyramid.
"Vi ville poängtera att man kan äta allt bara mängderna är rätt. Idag håller skillnaden mellan vardag och fest tyvärr på att försvinna."

Av de enskilda ämnena ändras det dagliga intaget av salt tydligast, i enlighet med WHO:s rekommendation från sex till fem gram, trots att de övriga Nordiska länderna håller sig till sex gram. Skillnaden beror på benägenheten för hjärt- och blodkärlssjukdomar i vårt land, vilket utgör en god grund för att minska intaget av salt.

Rekommendationerna för intaget av energinäringsämnen lindrades. Den övre gränsen för fettintaget höjdes (25 - 40 % av totalenergiintaget) och den nedre gränsen för intaget av kolhydrater sänktes en aning (45 - 60 % av totalenergin). I båda grupperna betonas kvaliteten framom kvantiteten.

"När det gäller kolhydraterna lönar det sig att minska på sockret och det vita spannmålet, inte på råg och fullkorn Man ska också fortsätta att begränsa användningen av mättat fett, dvs. mindre smör, olika "rin"-fetter samt feta mjölk- och köttprodukter. Om man vill öka fettet ska det vara omättat vegetabiliskt fett ", säger Sarlio-Lähteekorva.

Också den rekommenderade dosen D-vitamin höjdes en aning, även om frågan inte längre är så aktuell som tidigare.

"Befolkningens intag av D-vitamin har blivit rejält bättre efter det att mängden D-vitamin som tillsätts i flytande mjölkprodukter och margarin fördubblades för cirka fyra år sedan."

Som nya rekommendationer upptogs motion och denna gång utvidgades ämnesområdet mot hållbar utveckling.

"I kostfrågorna är de stora linjerna för främjandet av hälsan de samma vare sig det gäller människan eller planeten: mera grönsaker men mindre kött och onödig konsumtion", sammanfattar Sarlio-Lähteenkorva.

Hon tycker att rekommendationerna har mottagits överraskande positivt med tanke på den tidvis rätt högljudda kritiken mot den officiella linjen. I bakgrunden finns sannolikt resultaten från den senaste Finnravinto-undersökningen.

"Befolkningens höjda kolesterol- och blodtrycksnivå var en väckarklocka. Den visade att också en god utveckling kan avstanna bland annat på grund av att användningen av hårda fetter ökar."

Sarlio-Lähteenkorva förargar sig över att en del människor vill uppfatta näringsrekommendationerna som någon slags order.

"Valet står hos människorna själv, men vår plikt är att berätta vad som enligt forskningsrönen bäst främjar hälsan. Och då varken barn eller ens en stor del av de vuxna lagar sin mat själv, borde de goda alternativen finnas tillgängliga i så stor utsträckning och lätt som möjligt. "

Text: Paula Mannonen