Regeringen föreslår en omfattande valfrihet inom social- och hälsovården

Regeringen föreslår att kunden ska få större valfrihet genom social- och hälsovårds- och landskapsreformen. Regeringen lämnade en proposition med förslag till valfrihetslagstiftning till riksdagen den 9 maj.

Med valfrihet avses kundens rätt att själv välja varifrån han eller hon får social- och hälsotjänster. Offentligt finansierade social- och hälsotjänster kan i fortsättningen ges av aktörer inom offentliga, privata och tredje sektorn, t.ex. organisationer och stiftelser. Kundavgifterna ska vara lika för alla tjänsteproducenter.

Syftet med större valfrihet är dels att ge kunderna flera möjligheter att påverka, dels att förbättra tillgången till tjänster, deras kvalitet och kostnadsnyttoeffekt. Kunden kan på ett mångsidigare sätt än förut välja tjänsteproducenter efter sin egen situation. Målet är att kunden snabbare ska komma till en yrkesutbildad person inom social- och hälsovården och till andra tjänster.   

Kunden kan välja mångsidigare

Valfrihet innebär i praktiken att kunden väljer en social- och hälsocentral där han eller hon registrerar sig och dessutom väljer en tandklinik (mun- och tandvårdsenhet).  Om en social- och hälsocentral eller en tandklinik har verksamhetsställen på flera orter, kan kunden välja fritt mellan dem.

Kunden kan också välja landskapets affärsverks verksamhetsställe. Landskapets affärsverk ska tillhandahålla de tjänster som man inte får från en social- och hälsocentral eller en tandklinik. Sådana tjänster är t.ex. jour och största delen av den specialiserade sjukvården och socialservicen.

En social- och hälsocentral, en tandklinik eller landskapets affärsverk kan också bevilja en kundsedel som kunden kan använda till att skaffa en enskild tjänst hos en annan tjänsteproducent. Kunder inom äldreomsorgen och tjänster för personer med funktionsnedsättning som har ett omfattande och långvarigt vårdbehov kan få en personlig budget. Med hjälp av en personlig budget kan kunden välja tjänster enligt sin personliga situation.

Bättre information om tjänsternas kvalitet

Kunderna ska bättre än hittills få information om kvaliteten på social- och hälsotjänsterna och om väntetiderna. Lagen förpliktar landskapen och tjänsteproducenterna att ge information i en nationell nättjänst och på begäran muntligen eller skriftligen.  Social- och hälsocentralernas och tandklinikernas producenter och producenter av tjänster som betalas med kundsedel ska årligen informera bland annat om sina inkomster, betalda skatter och plats för beskattning, vinster och förluster, ledningens löner och arvoden samt hur de uppfyllt samhällsansvaret.

I ersättningarna till producenter beaktas olika typer av kunder

I social- och hälsovårds- och landskapsreformen överförs ansvaret för att ordna social- och hälsotjänster till de nya landskapen den 1 januari 2019. Landskapen svarar för att invånarna får de tjänster som de behöver och att tjänster som produceras av olika tjänsteproducenter bildar en smidig helhet. Landskapen betalar tjänsteproducenterna ersättning för de kunder de vårdar. Landskapen får finansiering från staten.

I ersättningarna till tjänsteproducenter beaktas faktorer som påverkar kundernas servicebehov, t.ex. ålder och sjukfrekvens. Landskapet ska alltså betala tjänsteproducenterna en större ersättning för äldre och sjukare kunder.  Dessutom kan en del av finansieringen betalas enligt prestationsprincipen. Olika typer av kunder är på så vis intressanta för producenterna. Landskapet kan betala producenter tilläggsersättningar för tjänster i glesbygden.

Även små företag kan vara producenter

Små företag har goda förutsättningar att vara producenter för tjänster som betalas med kundsedel och tjänster som betalas enligt en personlig budget. Dessutom kan social- och hälsocentraler och landskapets affärsverk komplettera sin egen tjänsteproduktion genom att köpa tjänster från små och mikroföretag genom konkurrensutsättning eller som direkt upphandling. Även om social- och hälsocentralerna har ett omfattande utbud av tjänster kan små företag producera tjänster för en social- och hälsocentral genom samarbetsavtal eller ett gemensamt företag.

Valfriheten ökas stegvis

Avsikten är att valfrihetslagen ska träda i kraft vid ingången av 2019. I vissa landskap kan verksamheten inledas vid social- och hälsocentraler enligt valfrihetsmodellen och personliga budgetar införas genom pilotprojekt redan i år. Basverksamheten vid social- och hälsocentralerna i de övriga landskapen ska inledas senast den 1 juli 2019. Kunderna kan fritt välja tandklinik redan den 1 januari 2019. Genom ett särskilt undantagstillstånd kan ett landskap inleda verksamheten vid social- och hälsocentralerna först i början av 2021.  Valfriheten bör vara i full tillämpning i alla landskap senast den 1 januari 2023.

Lagförslaget innehåller en omfattande konsekvensbedömning

Enligt konsekvensbedömningen kommer den omfattande valfriheten att förbättra tillgången till tjänster på basnivå och befolkningens möjligheter att få tjänster på lika villkor. Så länge valfrihetsmodellen genomförs omsorgsfullt innebär den möjligheter till en dämpad utgiftsökning. En samordning av informationssystemen är avgörande för ett lyckat genomförande av reformen.
 

Regeringens proposition och annat material
 

Ytterligare uppgifter

Tuomas Pöysti, projektchef, understatssekreterare (social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet), tfn 0295 163 012
Kirsi Varhila, överdirektör (social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 338
Outi Antila, överdirektör, (social- och hälsovårdsministeriet), tfn 0295 163 164
Hanna-Maija Kause, familje- och omsorgsminister Rehulas specialmedarbetare, tfn 0295 163 109