Rundabordsdiskussion om mentalvårdstjänster: målet är att skapa en nationell vård- och utbildningsmodell för mentalvården som ska införas stegvis
De finländska mentalvårdstjänsterna genomgår en kris som kräver snabba åtgärder och tillräckliga resurser. För mentalvården behövs en vårdmodell och för den psykosociala primärvården en utbildning som kan tas i bruk stegvis, konstaterades det vid en rundabordsdiskussion ledd av familje- och omsorgsminister Krista Kiuru. Rundabordsdiskussionen har förts i nästan samma sammansättning under hela valperioden.
Under denna regeringsperiod har det gjorts mycket för att utveckla mentalvårdstjänsterna. Man har utvecklat nationella och regionala förfaranden, och de bästa av dem vill man nu etablera i hela Finland.
Vid den rundabordsdiskussion om mentalvården som fördes i början av 2023 valdes de bästa lösningarna för att få till stånd en nationell verksamhetsmodell. I beslutsfattandet kring rekommendationerna deltog välfärdsområdenas mentalvårdsexperter på bas- och specialiseringsnivå och experter från olika utvecklingsprojekt, utbildningssektorn, centrala fackförbund inom branschen och klient-, patient- och närståendeorganisationer.
Efterfrågan på mentalvårdstjänster ökar och samtidigt räcker personalresurserna inte till för att svara på efterfrågan. Det behövs strukturella ändringar, nya verksamhetsmodeller och digitala verktyg i servicesystemet.
I praktiken förutsätter förbättrandet av vårdresultaten att patienterna får vård snabbare och att mentalvårdstjänsterna på basnivå stärks. Det behövs tydliga regionala vårdkedjor med lämpliga evidensbaserade metoder och nationella digitala verktyg. För skötseln av de störningar hos barn och unga som är relaterade till deras utveckling eller psykiska hälsa krävs det att ansvaren fastställs tydligt på basnivå.
Den psykosociala vården vid lindriga och medelsvåra psykiska problem ska förbättras
Tillgången till vård med låg tröskel måste effektiviseras och för det behövs en nationell digital dörr till rådgivningen och hänvisningen till vård. Särskilt brådskande är det att öka utbudet av psykosociala metoder och att bygga upp vårdmodeller för psykosocial vård som kan tas i bruk stegvist och integreras i välfärdsområdena. Psykosocial vård avser definitionsmässigt olika hälso- och sjukvårdsåtgärder som främjar patientens funktionsförmåga och välbefinnande.
Det behövs anvisningar för vårdprocesserna, tydliga vårdkedjor med evidensbaserade metoder och sektorsövergripande samarbetsstrukturer samt lösningsinriktad hjälp med låg tröskel vid utvecklingsrelaterade problem.
Välfärdsområdena ska samarbeta med organisationerna, och kompetenssamordningen av kompetensen mellan samarbetsområdena inom mentalvårdsarbetet ska stärkas. Dessutom behövs åtgärder inom flera ministeriers förvaltningsområden, i synnerhet inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde.
Utbildningen och det nationella samarbetet behöver utvecklas
Det behövs ett tillräckligt antal yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården för att genomföra psykosociala vårdmetoder. Det viktigaste för en ändamålsenlig tillämpning av de psykosociala vårdmetoderna är att det finns tillräcklig kompetens.
Tillgången till personal och vård kan tryggas genom att införa en psykoterapeututbildning på två nivåer som motsvarar den stegvisa vårdmodellens behov och som är avgiftsfri.
På första nivån säkerställs tillämpningen av metoderna på basnivå: tillräcklig mentalvårdskompetens och resurser för att genomföra evidensbaserade psykosociala interventioner. På krävande nivå säkerställs de färdigheter som motsvarar den nuvarande psykoterapeututbildningen.
Ytterligare information
Jenny Suominen, minister Krista Kiurus specialmedarbetare, [email protected]
Bilagan på svenska har lagts till 13.3. kl 11.37.