Coronapandemin skakade om arbetslivet – för det nya normala ska det utredas vilka goda rutiner och vilka risker förändringarna har gett upphov till
Social- och hälsovårdsminister Aino-Kaisa Pekonen och arbetslivsorganisationernas ledning och experter träffade den 21 juni för att diskutera de erfarenheter som distansarbetet har fört med sig samt sätten att dra fördel av dem för att arbetet ska vara sunt och säkert när arbetslivet övergår till det nya normala.
Utifrån mötet inleds arbetet med att utreda vilka förändringar som skett i det finländska arbetslivet under coronapandemin, till exempel distansarbete. Utredningen tas fram av social- och hälsovårdsministeriet, arbets- och näringsministeriet samt arbetsmarknadsorganisationerna och i samarbete med den forskningsdel som ingår i programmet ARBETE2030Linkki toiselle sivustolle.
Det finländska arbetslivet får beröm
Mötesdeltagarna tackade finländarna för det goda arbete som vi under de senaste 16 månaderna har gjort för att utveckla arbetslivet både som arbetstagare, arbetsgivare och som rådgivande myndigheter.
- Många branscher har kunnat hålla hjulen i gång, övergången till distansarbete var verkligen smidig och det har snabbt skapats nya rutiner också för närarbetet. Den smidiga övergången till distansarbete har också krävt ökad tillit av det finländska arbetslivet. Vi ska fortsätta på samma sätt! hoppas minister Pekonen.
Syftet med mötet var att diskutera och utveckla det finländska arbetslivet så att det kan dra nytta av de goda rutinerna när det övergår till det nya normala och undanröja den dåliga praxis som den snabba övergången till distansarbete också gav upphov till.
- Distansarbetet som blivit allt vanligare har också medfört nya möjligheter och utmaningar när vi tänker på individen, organisationen och ledarskapet. Detta ger oss hela tiden allt mer forskningsrön och erfarenhet. Därtill har en del av arbetstagarna jobbat på arbetsplatsen även under pandemin och en del har hållit på med hybridarbete. Riskhanteringen är allt viktigare i allt arbete, säger minister Pekonen.
De permanenta förändringarna syns i arbetslivet om några år
Enligt forskningsdata vill merparten av finländarna delvis arbeta på distans efter coronapandemin.
- Distansarbetets framtid är förknippad med två parallellt pågående processer. Den första gäller avveckling av pandemirestriktionerna. Det är viktigt att man planerar ändringarna tillsammans på arbetsplatserna utifrån en riskbedömning och att man går framåt lugnt och är beredd att återgå till distansarbete om coronafall förekommer till exempel lokalt.
Den andra processen är en stor, mer permanent förändring i arbetssätten och arbetslivet. Den kommer vi att se under de närmaste 2 – 3 åren, säger Arbetshälsoinstitutets direktör Antti Koivula.
Vid arbetslivsmötet hördes också ett praktiskt exempel på hur distansarbetet samtidigt har ökat välbefinnandet i arbetet och arbetsproduktiviteten samt minskat arbetsgivarens kostnader. Av de anställda vid Tilitoimisto Rantalainen har 70 procent arbetat på distans under pandemin. Alla intresserade har fått låna ergonomiska kontorsmöbler av arbetsgivaren. Därtill har de fått vidvinkelskärmar, tangentbord och tillbehör till distansmöten för att kunna jobba hemma.
- Arbetstagarens trivsel och därigenom arbetets kvalitet, produktivitet och effektivitet ökar. Sjukfrånvaron på grund av ryggbesvär och liknande minskar. Vi behöver inte alla kontorslokaler, vilket betyder att vi sparar en hel del i hyreskostnader. Möjligheten till distansarbete hjälper också i konkurrensen om de bästa arbetstagarna, säger Kimmo Martikainen, direktör vid Rantalainen Oy.
Ytterligare information:
Liisa Hakala, direktör, social- och hälsovårdsministeriet, fornamn.efternamn @stm.fi, tfn 0295 163 566
Carita Aschan, direktör, forsknings- och servicecentret, Arbetshälsoinstitutet, fornamn.efternamn@ttl.fi, tfn 030 474 2776
Jiri Sironen, social- och hälsovårdsministerns specialmedarbetare, fornamn.efternamn @stm.fi, tfn 040 450 9077