Försöket med obrutna servicekedjor inom social- och hälsovården förlängs

Bakgrund till förlängningen

Giltighetstiden för lagen om försök med obrutna servicekedjor inom social- och hälsovården förlängs med två år fram till utgången av 2005. Syftet är att utvidga försöket geografiskt och skapa en grund för en permanent lagstiftning från och med 2006. I samband med förlängningen gjordes även några andra ändringar i lagen. Lagändringen godkändes vid föredragning för Republikens President 19.12.2003.

Lagen om försök med obrutna servicekedjor och socialförsäkringskort (811/2000) trädde i kraft i oktober 2000. Lagen stiftades särskilt för att genomföra Makropilotprojektet i Satakuntaregionen. Projektets centrala mål var att skapa klientnära verksamhetsmodeller för social- och hälsovårdsssektorns service och ett datatekniskt system som stöd för dem.

Senare godkändes också några andra kommuner och verksamhetsenheter inom hälsovården som försöksområden för obrutna servicekedjor. Dessa enheter är förutom Satakunta verksamhetsenheterna för hälsovården inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, Helsingfors, Esbo, Vanda, Hyvinge och Kervo städer, verksamhetsenheterna för hälsovården inom sjukvårdsdistriktet i Birkaland, Tammerfors, Valkeakoski och Vammala städer, Äetsä kommun, verksamhetsenheterna inom Vammala och Äetsä samkommun för folkhälsoarbete, hälsoväsendet i Virdois stad samt samkommunen för hälsovården inom Brahestadsregionen.

Att förbättra kompatibiliteten mellan regiondatasystemen inom social- och hälsovården och utveckla den elektroniska kommunikationen är fortsättningsvis viktiga målsättningar. Servicen för klienterna inom social- och hälsovården kan förbättras och samtidigt är det möjligt att effektivera servicesystemet även på längre sikt. Av denna orsak vill man säkerställa förutsättningarna för utvecklingsarbetet genom att förlänga den legislativa grunden för verksamheten. Målet är att sam-tidigt avsevärt utvidga projektet geografiskt. En kommun eller samkommun eller båda gemensamt kan ansöka om deltagande i försöket genom att lämna in en ansökan till social- och hälsovårdsministeriet senast 31.5.2004. De områden som för närvarande ingår i försöksverksamheten deltar även i fortsättningen, såvida de inte före nämnda datum särskilt meddelar att de önskar avstå från försöket.

Vid förlängningen av försökslagen har huvudprinciperna för lagstiftningen inte väsentligt ändrats. Nedan utreds dock de viktigaste reformerna i samband med förlängningen.

Bestämmelserna om socialförsäkringskort strukna

I samband med lagändringen ströks bestämmelserna om socialförsäkringskort. Detta bygger på ett tidigare beslut om att samla bestämmelserna om elektroniska identitetskort och deras användning i lagen om identitetskort (829/1999).

Enligt ikraftträdelsebestämmelserna kan socialförsäkringskort som utfärdats före den 31 december 2003 inte längre användas elektroniskt, utan endast som vanliga sjukförsäkringskort under den tid som finns antecknad på kortet.

Elektronisk identifiering och signering

Lagen har utökats med nya generella bestämmelser om elektronisk identifiering och signering i samband med försöket.

Enligt 12 § kan klienterna i social- och hälsovårdens certifierade elektroniska kommunikation verifieras antingen med hjälp av certifikatet på ett sådant identitetskort som avses i lagen om identitetskort eller andra certifikat som håller motsvarande standard. I praktiken bör sådana andra certifikat tekniskt uppfylla de villkor som gäller för kvalificerade certifikat enligt 7 § lagen om elektroniska signaturer.

Enligt 12 § kan också legitimerade yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården när de sköter sina yrkesuppgifter verifieras med hjälp av certifikat som håller tillräckligt hög standard. I praktiken kan detta t.ex. för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården betyda att såväl hans eller hennes rätt att utöva yrket i hela landet som rätten att sköta vissa arbetsuppgifter vid en verksamhetsenhet kan verifieras i samband med försöket. I lagen föreslås i detta skede inte några närmare bestämmelser om hur verifieringen kan göras på tillräckligt sätt. Till denna del kan det ändå förutsättas att t.ex. de allmänna kännetecken på kvalificerade certifikat som anges ovan uppfylls. I framtiden kan tillräcklig verifiering av yrkesutbildade personer ske t.ex. med hjälp av ett certifikat för yrkesutbildade personer. Ett sådant certifikat är under utveckling.

Även organisationerna inom social- och hälsovården kan certifieras vid elektronisk kommunikation. I praktiken kunde en organisation certifieras närmast genom att en viss serverapparatur eller ett visst datasystem inom organisationen certifieras. På detta sätt kan även organisationen indirekt certifieras.

Identifieringen av klienter, yrkesutbildade personer och organisationer på det sätt som avses i 12 § möjliggör att dokument eller andra meddelanden i den elektroniska kommunikationen kan signeras eller krypteras. Förutsättningarna för elektronisk kommunikation behöver alltjämt undersökas och fastställas i samband med försöket. Möjligheten att använda elektronisk signering, som stödjer denna målsättning, regleras särskilt i 13 §. Med hjälp av de certifikat som avses i 12 § kan klienterna, organisationerna och företrädare för organisationerna elektroniskt signera och kryptera dokument eller andra meddelanden som de sänder. För organisationernas del är utgångspunkten att en fysisk person som har rätt att företräda en organisation företräder organisationen vid elektronisk signering. I samband med försöket är det likväl också meningen att möjliggöra ett förfarande där det kan säkerställas att information kan överföras med oförändrat innehåll mellan olika organisationers datasystem utan att en fysisk person särskilt undertecknar med en elektronisk signatur i de enskilda fallen. Därför skall också organisationer i sig kunna signera dokument elektroniskt.

Förande av klientens talan

25 § försökslagen reglerar hur klientens talan skall föras när klienten saknar förutsättningar att bedöma betydelsen av sitt samtycke, eller inte själv klarar av att delta i uppgörandet eller ändringen av en plan för servicekedja eller att ingå ett avtal om personlig rådgivare.

Den nämnda bestämmelsen har ändrats så att klientens talan i dessa fall bara kan föras av hans eller hennes lagliga företrädare. Det är sålunda inte längre möjligt för anhöriga eller närstående personer att föra klientens talan. Denna ändring bottnar i målsättningen att förenhetliga bestämmelserna om förande av klientens talan med motsvarande bestämmelser i lagen om patientens ställning och rättigheter.

Övriga ändringar

Definitionen på beteckning för servicekedja i 3 § 8 punkten har strukits, eftersom det inte finns något speciellt behov av en så detaljerad definition i detta sammanhang. Även 22 § har ändrats med motsvarande motivering.

Arbetsgivarnas service med personliga rådgivare regleras i 9 § med hänvisning till lagen om företagshälsovård. Hänvisningen har justerats, eftersom en ny lag om företagshälsovård (1383/2001) stiftats efter att lagen trädde i kraft.

Ikraftträdelsebestämmelser

I försökslagens ikraftträdelsebestämmelser har 2 mom. ändrats så att lagen är i kraft fram till utgången av 2005.

När lagen har upphört att gälla den 31 december 2003 registreras enligt 3 mom. uppgifterna om avtal om personlig rådgivare, planerna för servicekedja och samtyckena i vederbörande registeransvarigas klientregister. Avtal om personlig rådgivare förvaras i 10 år och planerna för servicekedja och samtyckena förvaras lika länge som andra motsvarande uppgifter som registrerats i klientregistret. Referensuppgifterna utplånas 10 år efter att lagen har upphört att gälla.

Ansökan om deltagande i försöket

Lagen tillämpas när kommuner, samkommuner, andra myndigheter, sammanslutningar, serviceproducenter, självständiga yrkesutövare eller Folkpensionsanstalten ordnar eller tillhandahåller social- och hälsovård eller någon annan form av socialskydd för invånare i de kommuner som deltar i försöket.

De områden som redan deltar i försöket deltar fortfarande i det, såvida de inte särskilt meddelar att de avstår från försöket. De kommuner som redan deltar i försöket skall senast den 31 maj 2004 meddela social- och hälsovårdsministeriet ifall att de önskar avstå från försöket.

Nya kommuner eller samkommuner som ensamma eller gemensamt önskar delta i försöket skall lämna sin ansökan till social- och hälsovårdsministeriet senast den 31 maj 2004.

Ministeriet önskar särskilt göra de regioner som ansökt om nationell teknologi-finansiering för förverkligande av regiondatasystem 2004 uppmärksamma på ministeriets anvisningar daterade 9.10.2003. Enligt anvisningarna är det en förutsättning för beviljande av understöd att ansökan om deltagande i försökslagen lämnas in senast 29.02.2004.

Statsbidrag för utvecklingsprojekt

Kommuner och samkommuner kan för utvecklingsprojekt i samband med för-söket ansöka om projektfinansiering inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde och särskilt om statsbidrag för utvecklingsprojekt inom social- och hälsovården. Statsbidrag och förutsättningarna för dem regleras i lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992) samt i den årliga förordning om resurser för social- och hälsovården som ges med stöd av lagen.

I anvisningarna som rör nationell finansiering av informationsteknologiska projekt inom social- och hälsovården för år 2004 betonas att förutsättningen för finansieringen är att projektet genomförs under social- och hälsovårdsministeriets ledning och i samarbete med andra regionala projekt som får nationell finansiering.

Ansökningar om statsbidrag skall tillställas vederbörande länsstyrelse före utgången av respektive år. Ansökningarna för 2005 års projektbehandling skall således lämnas in före utgången av 2004.

Närmare upplysningar lämnas av:
Biträdande avdelningschef Raimo Ikonen (09) 160 73791
Regeringsrådet Jouko Narikka   (09) 160 73857
Projektchef Ralf Ekebom   (09) 160 73764

BILAGOR:
Lag (1225/2003) om ändring av lagen om försök med obrutna servicekedjor inom social- och hälsovården och om försök med socialförsäkringskort
Ansökan om deltagande i försök med obrutna servicekedjor 2004 - 2005.
(Social- och hälsovårdsministeriets anvisning för aktörer som ansöker om deltagande i försöket)

SÄNDLISTA:
Kommunerna
Specialomsorgsdistrikten
Sjukvårdsdistrikten

FÖR KÄNNEDOM:
Stakes
Länsstyrelserna
Kompetenscentra inom det sociala området
Finlands Kommunförbund