Anvisningarna om utredningar i anslutning till misstankar om misshandel och sexuellt utnyttjande av barn har ändrats

Den av social- och hälsovårdsministeriet tillsatta arbetsgruppen för utredning av misshandel och sexuellt utnyttjande av barn är klar med sina anvisningar. Anvisningarna ändrar på det tidigare förfarandet inom social- och hälsovården. En uppdatering av anvisningarna blev ak-tuell i och med revideringen av strafflagen och förundersökningslagen samt den ökade kun-skapen om hur misshandel och sexuellt utnyttjande av barn yppar sig och skall utredas.

Den reviderade handboken grundar sig på Stakes tidigare anvisningar (1994), Psykologför-bundets anvisningar för avgivande av psykologutlåtanden (1998) samt Duodecims Gängse vård-rekommendationer om att utreda sexuellt utnyttjande av barn (2000). Den nya handbo-ken: Sirpa Taskinen (red.) "Lasten pahoinpitelyn ja seksuaalisen hyväksikäytön epäilyjen sel-vittäminen" har publicerats i Stakes publikationsserie.

Det centrala i de nya anvisningarna är följande:

Då det vid en verksamhetsenhet inom social- eller hälsovården finns grundad anledning att misstänka att ett barn misshandlats eller utnyttjats sexuellt, skall en anmälan enligt 40 § barn-skyddslagen omedelbart göras till barnskyddsmyndigheterna, muntligt eller skriftligt. Miss-tankarna skall motiveras. Barnets föräldrar skall informeras om anmälan och dess innehåll.

Arbetsgruppen rekommenderar att barnskyddsmyndigheterna genast anmäler till polisen mo-tiverade misstankar om sexuellt utnyttjande av barn samt misstankar om sådan misshandel som förorsakat skador hos ett barn. Misstankarna skall motiveras. Myndigheterna kan låta bli att göra en anmälan endast om familjen redan gjort en polisanmälan eller om barnets intresse eller ett synnerligen viktigt allmänt intresse inte kräver en anmälan. Hälsovårdspersonalens rätt att göra polisanmälan är juridiskt problematisk, därför är det klarast att överföra den på barnskyddsmyndigheterna, som har befogenheter för detta vid misstankar om brott mot barn.

Eftersom det är ett brott att misshandla och utnyttja barn sexuellt utreds dessa fall av polisen.

I akuta fall eller då man lägger märke till tecken på misshandel i samband med annan under-sökning görs de akuta undersökningarna av barnet som jourfall. I andra fall utreder verksam-hetsenheterna inom social- och hälsovården misstankar om misshandel eller sexuellt utnytt-jande av barn endast då polisen ber om handräckning. Eventuella övriga undersökningar som barnet behöver görs i normal ordning.

Utredningarna skall regionalt koncentreras till verksamhetsenheter vars personal har tillräck-lig utbildning eller erfarenhet för att utreda misstankar (centralsjukhus och andra stora sjukhus vid misstankar om sexuellt utnyttjande eller misshandel; vid sexuellt utnyttjande även sådana familjerådgivningsbyråer som har en läkare utöver psykologer och socialarbetare utbildade för detta ändamål). Utredningen görs av en arbetsgrupp med tjänsteansvar (minst två arbetsta-gare), som har möjlighet att vid behov konsultera andra sakkunniga.

En undersökningsplan görs upp till hjälp för en opartisk granskning av olika alternativa för-klaringar till hur misstankarna eller skadorna uppstått.

För att intervjun med barnet skall vara giltig vid en domstolsbehandling används en strukture-rad intervjustomme som inte innehåller några ledande frågor eller andra faktorer som minskar på resultatets tillförlitlighet. Intervjustommen finns som bilaga till handboken. Den fås också i elektronisk form från Stakes.

I enlighet med förundersökningslagen videobandas intervjun. På uppdrag av polisen görs in-tervjun av en barnpsykiater eller psykolog.

En utredning som polisen bett om görs i brådskande ordning och slutförs senast inom två må-nader och ett utlåtande inom tre månader från den dag polisen bett om utredning. Det här är möjligt eftersom de nya anvisningarna begränsar antalet utredningar.

Ifall den misstänkte är barnets förälder eller annan vårdnadshavare skall en intressebevakare förordnas för barnet. En intressebevakare kan också behövas då vårdnadshavaren har ett nära förhållande till den misstänkte (make eller sambo). Ansökan om förordnande av en intresse-bevakare görs vanligen av socialvårdsmyndigheten, men kan också göras av annan myndig-het. Uppgifter om en minderårig får i regel inte lämnas ut utan samtycke av vårdnadshavaren. Den intressebevakare som förordnats för barnet har dock som företrädare för barnet rätt att ge tillstånd till att dessa uppgifter lämnas ut.

Besöksförbud kan begäras då det föreligger fara för att barnets liv, hälsa, frihet eller frid hotas eller barnet annars allvarligt trakasseras.

Handboken "Lasten pahoinpitelyn ja seksuaalisen hyväksikäytön epäilyjen selvittäminen", red. Sirpa Taskinen (Stakes, handböcker 55, 2003) kan beställas från Stakes (pris 23 euro + expeditionsavgift 6 euro)

per fax: (09) 3967 2450
per e-post: [email protected]
via Internet: www.stakes.fi/julkaisut
per telefon: (09) 3967 2190

SÄNDLISTA:

Socialnämnderna, hälsovårdsnämnderna eller motsvarande organ

Sjukvårdsdistrikten

Rådgivningsbyråerna för uppfostrings- och familjefrågor

Centralsjukhusen

Länsstyrelserna och deras regionala serviceenheter

Riksdagens justitieombudsman

Rättsskyddscentralen för hälsovården

Socialattachéerna (Stockholm och S:t Petersburg)

Kompetenscentrumen inom det sociala området

Finlands Kommunförbund

Centralförbundet för socialskydd och hälsa

Fackorganisationen för högutbildade inom socialbranschen Talentia