Aktivt grepp mot förlängd sjukfrånvaro

Företagshälsovården får en aktiv roll vid bedömningen av förlängda sjukledigheter, om riksdagen antar lagförslaget som endast behöver finslipas. "Målet är att i tid ingripa mot förlängd arbetsoförmåga", säger regeringssekreterare Virpi Korhonen.

Enligt lagförslaget görs en bedömning av den insjuknades arbetsförmåga av företagshälsovårdsläkaren, och arbetstagaren, arbetsgivaren och företagshälsovården gör en gemensam utredning om arbetstagarens möjligheter att fortsätta i arbetet när sjukdagpenning betalats ut under 90 vardagar under en tvåårsperiod.

"Målet för reformen är att få bedömningen av arbetsförmågan att fungera bättre samt ett nära samarbete mellan arbetsgivaren, arbetstagare och företagshälsovården", säger regeringssekreterare Virpi Korhonen.

Lagförslaget medför en aktiv roll för företagshälsovården och arbetsgivarna.

"Arbetsgivaren har skyldighet att anmäla till företagshälsovården om sjukfrånvaro när denna varat i minst en månad. Företagshälsovården koordinerar samarbetet där arbetstagarens möjligheter att fortsätta i arbetet utreds. Arbetsgivaren är en central aktör när arbetsförhållandena ska anpassas", säger Korhonen.

Sjukdagpenning ska i fortsättningen ansökas om inom två månader från det att sjukledigheten börjar, medan tidsfristen nu är fyra månader.

"Det är Folkpensionsanstaltens lagstadgade skyldighet att utreda rehabiliteringsbehovet. När cirka fem procent av förmånstagarna - uppskattningsvis 15 000 mottagare av dagpenning - ansöker om dagpenning med en avsevärd eftersläpning, har den tidpunkt fram till vilken rehabiliteringsbehovet skulle ha utretts redan passerats", säger Korhonen.

FPA:s senaste statistik över sjukdagpenning från år 2009 berättar att av de sjukdagpenningsperioder som varade i över 60 dagar baserade sig 34 procent på sjukdomar i stöd- och rörelseorganen och 25 procent på psykiska störningar. Samma trend syns i invalidpensioner som påbörjas.

Sjukdagpenning beviljas i fortsättningen såsom tidigare och ett B-utlåtande ska krävas efter senast 60 sjukdagpenningsdagar. Arbetstagaren kan välja vilken läkare han eller hon vill besöka, och den behandlande läkaren gör en bedömning av sjukdomens effekter på funktionsförmågan. Företagshälsovårdsläkaren som känner till arbetsförhållandena ska fundera över hur arbetsförmågan svarar mot arbetets krav.

Korhonen berättar att samtliga utlåtanden över lagförslaget visade grönt ljus för reformen:

"Det ligger inte i någons intresse att en arbetstagare slås ut från arbetslivet. Avsikten är att i fråga om individen hitta ändamålsenliga och effektiva medel och god behandling av sjukdomen. På arbetsplatsen gör man en bedömning av förhållandena och överväger stödåtgärder som bidrar till att återställa funktionsförmågan: kan man till exempel ändra arbetstider eller arbetsuppgifter? Till rehabilitering ska man hänvisas i rätt tid."

Utlåtandena över lagförslaget betonar att de nya uppgifter som ankommer på företagshälsovården och arbetsgivarna kräver god utbildning, anvisningar och information. Vissa av utlåtandena betonade även en aktiv bedömning av funktionsförmågan hos sjuka studerande, företagare och arbetslösa.

Lagförslaget baserar sig på arbetet av arbetsgruppen för välbefinnande i arbetet under ledning av statssekreterare Eeva Kuuskoski. Arbetsgruppen tillsattes för att fortsätta riktlinjerna för att främja arbetsförmågan och förbättra arbetsförhållandena för direktör Jukka Ahtelas arbetslivsgrupp som begrundat en förlängning av yrkeskarriärerna. I förslaget föreslås ändringar i sjukförsäkringslagen och lagen om företagshälsovård, och reformen planeras träda i kraft den 1 april 2012.

Redaktör: Irma Heiskanen-Haarala