Hyppää sisältöön
Valtioneuvosto ja ministeriöt Media

Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Undersökning: Finland saknar enhetliga indikatorer för bedömning och uppföljning av social välfärd

FinansministerietSocial- och hälsovårdsministerietStatsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
27.11.2020 9.07
Pressmeddelande 747/2020

Social välfärd är en viktig men oidentifierad resurs i vardagen för invånare i olika åldrar. För att utveckla den sociala välfärden behövs ett tillräckligt kunskapsunderlag, öppna kontaktytor, sakkunskap och färdighet till ett övergripande ledarskap i kommunerna och regionerna. Detta framgår av en färsk undersökning som utförts av Arbetshälsoinstitutet, Egentliga Finlands kompetenscentrum för de sociala området, Åbo stad, Helsingfors universitet och Kommunförbundet.

Betoning på hälsa i kommunernas välfärdsberättelser 

I undersökningen  konstaterades att kommunerna i sina välfärdsberättelser ofta prioriterar hälsorelaterade frågor i förhållande till upplevd välfärd och social välfärd.

Kommunerna och landskapen saknar högklassiga och moderna indikatorer för social välfärd. Det återspeglar sig även i den sociala rapporteringen där man inom ett pilotprojekt konstaterade att de fenomen som observeras i socialarbetet inte registreras och att man inte i någon större utsträckning utför konstruktivt arbete i enlighet med socialvårdslagen.

I undersökningen noterades att huvudbetoningen i kommunernas välfärdsberättelser ligger på barn och unga samt att landskapen förutom dessa fokuserar på äldre. Beaktansvärt är att välfärden bland befolkningen i arbetsför ålder följs upp i ytterst liten skala i berättelserna.

För att främja social välfärd behövs en gemensam förståelse av dess orsaker och följder. Undersökningen visar att ett holistiskt synsätt på social välfärd och människans välmående flyttar fokus från enbart hälsovård och socialservice till de övriga tjänster som kommunen kan erbjuda.

Alla kommuner bör ha tillräckliga resurser för att främja välfärden och hälsan, tydliga strukturer och indikatorer för välfärdsplanen som har kopplats till kommunstrategin samt de årliga åtgärdsplanerna och budgeterna.

Social välfärd har inte samband med materiell välfärd

Den sociala välfärden påverkas av människornas sociala relationer, känslor av gemenskap och delaktighet samt av erfarenheterna och uppfattningarna om det omgivande samhället i allmänhet.

Enligt undersökningen förklaras social välfärd inte regionalt av materiell eller upplevd välfärd eller upplevd hälsa: social välfärd förekommer i stor utsträckning i sådana områden där den materiella välfärden är mindre.

På motsvarande sätt upplevs ensamhet även i områden där invånarna har höga inkomster. Den upplevda hälsan, den materiella välfärden, den sociala välfärden och levnadsvanorna fördelas överlag inte över regionerna på det sätt man skulle kunna anta utifrån den socioekonomiska fördelningen.

Mer information:

specialsakkunnig Suvi Vesa, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 824 8942, [email protected]
planerare Ville Santalahti, Egentliga Finlands kompetenscentrum för det sociala området, tfn 050 559 0701, [email protected]
sakkunnig Ville Nieminen, Kommunförbundet, tfn 050 564 6622, [email protected]
Styrgruppens ordförande: Direktör Eveliina Pöyhönen, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 303, [email protected]

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.

Sivun alkuun