FI Valitse pääsisällön kieli SV EN Select main content language

Social trygghet och tjänster för asylsökande i Finland

Människor som ansöker om asyl i Finland har rätt att få mottagningstjänster för att trygga den oundgängliga försörjning och omsorg de behöver. Rätten till tjänsterna fortsätter under den tid asylansökan behandlas.

Tjänster för asylsökande vid förläggningarna

De förläggningar som lyder under Migrationsverket ordnar de tjänster som behövs som mottagningstjänster. Till dessa hör inkvartering, mottagnings- eller brukspenning, nödvändiga social- och hälsovårdstjänster, tolk- och översättartjänster samt arbets- och studieverksamhet. Även måltider kan ordnas inom ramen för mottagningstjänsterna.

Social- och hälsovårdstjänster vid förläggningarna

Förläggningarna ansvarar för social- och hälsovårdstjänsterna till de asylsökande. I praktiken anskaffas social- och hälsovårdstjänsterna som köpta tjänster hos kommuner och privata serviceproducenter.

  • Vid förläggningarna omfattas de asylsökande av en hälsoundersökning och screening av smittsamma sjukdomar.
  • De asylsökande har rätt att få den socialservice (rådgivning, handledning, utredning av sociala problem) som en yrkesutbildad person inom socialvården anser vara nödvändiga.
  • Vuxna sökande har rätt till brådskande hälsovård. De har också rätt att få den hälsoservice som en yrkesutbildad person inom hälsovården anser vara nödvändiga.
  • Minderåriga sökande har rätt till samma hälsovårdstjänster som kommuninvånare.
  • Barn under 7 år omfattas av rådgivningstjänsterna, och alla barn vaccineras. Även personer som är i utsatt ställning (äldre, gravida, personer med funktionsnedsättning, långtidssjuka, traumatiserade) får de hälsovårdstjänster de behöver.

Kan de asylsökande föra med sig smittsamma sjukdomar till Finland?

Det snabbt ökande antalet asylsökande kan öka förekomsten av smittsamma sjukdomar såsom mässling, tuberkulos, polio och difteri i Finland. Enligt Institutet för hälsa och välfärd har finländarna i genomsnitt ett mycket gott skydd mot dessa sjukdomar. I vissa kommuner är vaccinering mot mässling dock inte lika heltäckande som tidigare.

Bekanta dig med social- och hälsovårdsministeriets anvisning om flyktingars och asylsökandes hälsogranskning för att finna smittsamma sjukdomar och infektioner i samband med ankomsten eller kort efter den. Anvisningen innehåller också information om screening (på finska, bilaga 5).

Kostnaderna för social- och hälsovård för asylsökande

Inrikesministeriets förvaltningsområde svarar för kostnaderna så länge den asylsökande befinner sig på en förläggning. De asylsökande omfattas ännu inte av den offentliga sociala tryggheten eller av kommunens social- och hälsovårdstjänster.

Om en asylsökande får uppehållstillstånd, får den kommun där personen bor en kalkylmässig ersättning av staten i tre år. Den statsandel som betalas till kommunen är beroende av hur stor andelen invånare med invandrarbakgrund är i förhållande till hela kommunbefolkningen. Detta anges som en främmandespråkskoefficient, som ökar statsandelen till kommunen.

Kommunen får dessutom under tre års tid ersättning för det integrationsstöd och utkomststöd, den tolkservice och vissa specialkostnader som den betalt. Ersättningen för en person som fyllt 7 år är 2 300 euro per år och för barn under 7 år 6 845 euro per år. Kommunerna får ersättning för tjänster och stöd till kvotflyktingar under fyra års tid.

Bekanta dig också med

Social trygghet för asylsökande

En asylsökande omfattas inte av Folkpensionsanstaltens förmåner. Alla som är varaktigt bosatta i Finland är berättigade till bosättningsbaserad social trygghet. En asylsökande som beviljas uppehållstillstånd har rätt till de förmåner som tillhandahålls av Folkpensionsanstalten och kommunerna.

De bosättningsbaserade förmånerna är minimipensionsskydd (t.ex. folkpension), utkomstskydd vid sjukdom och arbetslöshet samt stöd till familjer för kostnader för barn.

Vem är asylsökande?

  • Med invandrare avses i regel sådana utländska medborgare som har flyttat till Finland och som har för avsikt att bo i landet en längre tid. Med invandrare kan i vissa fall även avses en person som är född i Finland, men vars båda föräldrar eller ena förälder har flyttat till Finland (s.k. andra generationens invandrare).
  • En asylsökande är en person som i sitt hemland har utsatts för förföljelse och som ansöker om internationellt skydd och uppehållsrätt i ett annat land.
  • Enligt FN:s flyktingkonvention är en flykting en person som har grundad anledning att frukta förföljelse i sitt hemland. Enligt definitionen är krig, en naturkatastrof eller fattigdom inte en grund för flyktingskap. I Finland avses med flykting även en person som har fått stanna i landet på grund av behov av skydd eller av humanitära skäl. Med kvotflykting avses en person som har flyktingstatus enligt FN:s definition och som omfattas av den mottagande statens flyktingkvot.
  • En asylsökande som beviljats uppehållstillstånd omfattas av social trygghet och social- och hälsovårdstjänster på samma sätt som alla kommuninvånare.

Social- och hälsovårdstjänster i kommunerna för personer som beviljats uppehållstillstånd

En asylsökande som beviljats uppehållstillstånd placeras att bo i en kommun och omfattas då av de offentliga social- och hälsovårdstjänsterna på samma sätt som andra kommuninvånare. Minderåriga som anlänt ensamma hänvisas i kommunen till ett familjegrupphem, till understött eller självständigt boende eller till privat inkvartering.

Ytterligare information

Lisätietoja: lainsäädäntö sosiaaliturvasopimukset, EU, EU-koordinaatio

Lisätietoja: lainsäädäntö maahanmuuttajat, vähemmistöt

Henna Leppämäki, erityisasiantuntija 
sosiaali- ja terveysministeriö, Sosiaali- ja terveydenhuollon asiakkaat ja palvelut -osasto / APO, Palvelujärjestelmäyksikkö / PAL 0295163132