Omhändertagande är det allra sista alternativet

Den diskussion kring barnskyddet som under de senaste veckorna gått hit och dit har gjort konsultativa tjänstemannen Lotta Hämeen-Anttila bekymrad.

"Vi vill inte att invandrare ska börja tro att man i Finland förhåller sig fientligt mot dem, och att de därför börjar undvika barnskyddet. Det är viktigt att skapa förtroende mellan klienten och arbetstagaren för att kunna hjälpa."

Antalet omhändertaganden i Finland är enligt Hämeen-Anttila i nivå med övriga Norden. Det saknas riksomfattande statistikuppgifter om hur många av de omhändertagna barnen som kommer från invandrarfamiljer. På basis av uppgifter från enskilda kommuner är dock Hämeen-Anttila övertygad om att ryska familjer inte har behandlats annorlunda än övriga familjer.

"Barnskyddsärenden väcker alltid starka känslor. Oavsett nationalitet upplevs en barnskyddsanmälan avseende den egna familjen som kränkande. Om man tvingas att omhänderta barnet, är det säkerligen en av de svåraste saker som man möter i livet."

I offentligheten har ytterst absurda påståenden framförts om barnskyddet i Finland. I Ryssland har man till och med misstänkt att finländare skulle installera implantat av microchip hos omhändertagna ryska barn för att barnen inte ska föras tillbaka till Ryssland. Enligt Hämeen-Anttila är det enda sättet att få slut på uppståndelsen att sprida riktig information.

"I Finland vet man på rak arm att påståenden av detta slag inte är sanna. När det inte finns tillräckligt med information om ett annat lands system sprids felaktig information."

Hämeen-Anttila anser att rättssystemet i Finland behandlar alla lika.

"Det ligger inte i barnets intresse att frågor om dennes familj behandlas i offentligheten. Om misstanke om fel väcks, är det viktigt att utreda frågan grundligt. Det är möjligt att överklaga besluten till domstol och man kan klaga om myndighetens verksamhet hos regionförvaltningsverket."

Enligt Hämeen-Anttila är den största skillnaden mellan Finland och Ryssland i fråga om praxis inom barnskyddet att Finland erbjuder familjerna mer stöd och hjälp redan i ett tidigt skede.

"Detta har även ryssarna själva konstaterat. Om hjälp kan ges i tid, behövs inga omhändertaganden."

Hämeen-Anttila poängterar att en barnskyddsanmälan i Finland inte under några omständigheter automatiskt leder till att ett barn omhändertas. Situationen måste dock utredas. Först bedömer socialarbetarna hur brådskande fall det är fråga om. De gör en utredning om situationen, och på basis av denna beslutar man om familjen ska bli en klient hos socialväsendet. Efter beslutet upprättar man en plan för familjen, i vilken man bedömer vilka tjänster som behövs och familjen får en egen socialarbetare.

"Om man tvingas till ett omhändertagande stöds barnet och föräldrarna också under det. Man söker inte efter skyldiga utan funderar över hur socialarbetarna kunde hjälpa. Om situationen förändras, kan barnet återvända till sin familj, om det ligger i dennes intresse."

Tiina Tuominen