Förändringsstödet till välfärdsområdena intensifierade samarbetet mellan välfärdsområdena och staten 

Det frivilliga förändringsstöd som ordnades för fem välfärdsområden i början av året förbättrade och fördjupade välfärdsområdenas och statens förståelse av situationen i respektive välfärdsområde. Vid diskussionerna fokuserade man bland annat på kostnadsstrukturen hos social- och hälsovårdstjänsterna och den specialiserade sjukvården. Genomgången av den är väsentlig om man vill hålla tillbaka kostnaderna. 

Regeringen fastställde i samband med budgetförhandlingarna hösten 2024 att uppföljningen av och dialogen med välfärdsområdena ska intensifieras. Den statliga styrningen intensifierades i sex välfärdsområden som valdes på basis av en helhetsbedömning av det ekonomiska läget. Det var frivilligt för välfärdsområdena att delta i projektet för förändringsstöd. Inbjudan togs emot av Östra Nylands, Mellersta Finlands, Lapplands, Satakunta samt Vanda och Kervo välfärdsområden. I fråga om Egentliga Tavastlands välfärdsområde konstaterade såväl ministerierna som området själv i samförstånd under hösten att situationen i området hade förändrats och att det inte var nödvändigt att delta i genomförandet av förändringsstödet.

”I början av hösten 2024 var vi mycket oroade över det ekonomiska läget i välfärdsområdena. Under höstens gång började regionernas ekonomiska situation emellertid förbättras betydligt tack vare deras förändringsprogram. Vi är fortfarande oroade över det ekonomiska läget och tjänsternas tillstånd i flera välfärdsområden, men bland de välfärdsområden som omfattades av förändringsstödet förbättrades läget i flera fall redan under hösten”, förklarar finansministeriets statssekreterare som kanslichef Juha Majanen inledandet av förändringsstödet. 

Syftet med det stöd som staten erbjöd var att främja en hållbar planering av välfärdsområdets ekonomi och verksamhet samt förmåga till förnyelse. Temana för diskussionerna med välfärdsområdena överenskoms tillsammans med varje område. I genomförandet av förändringsstödet deltog utöver finansministeriet även social- och hälsovårdsministeriet och Institutet för hälsa och välfärd.

Förändringsstödet är ett gott exempel på konstruktivt samarbete mellan välfärdsområdet och staten 

Det förändringsstöd som erbjöds välfärdsområdena utgjorde inte något lagstadgat styrningsförfarande. Det var snarare ett exempel på friare samarbete och dialog mellan välfärdsområdet och staten. Det interaktiva tillvägagångssättet förbättrade och fördjupade välfärdsområdets och de statliga aktörernas förståelse för välfärdsområdets situation. Diskussionerna gav också välfärdsområdet en möjlighet att göra de statliga aktörerna medvetna om regionens särdrag och om funktionen hos lagstiftningen om regionerna.
”Välfärdsområdena har varit verksamma i drygt två år. Kunskapsunderlaget om servicen, servicebehovet och ekonomin håller på att utvecklas både i välfärdsområdena och inom staten. Förändringsstödet ökade vår förståelse och kunskap om både tillgänglig information och om spelreglerna för användningen av informationen. Vårt förtroende för att utvecklingen av kunskapsunderlaget går i rätt riktning stärktes”, konstaterar välfärdsområdesdirektör Timo Aronkytö från Vanda och Kervo välfärdsområde.
En av utgångspunkterna för projektet var dessutom att utnyttja välfärdsområdenas lyckade lösningar och praxis, eftersom goda praxis inte spridits i tillräcklig mån mellan områdena under de första verksamhetsåren. Detta kan bero på att införandet av ny praxis och nya verksamhetsmodeller som utvecklats på annat håll alltid förutsätter anpassning till förhållandena i området.

Kostnadsstrukturen för social- och hälsovårdstjänsterna och den specialiserade sjukvården blev ett centralt tema i regiondiskussionerna

Diskussionerna förtydligade kostnadsstrukturen för välfärdsområdets social- och hälsovårdstjänster på basnivå på ett tydligare sätt än tidigare. I produktivitetsuppgifterna inom den specialiserade sjukvården kunde man specificera avvikelser som berodde på ineffektiv produktion och användning av specialiserad sjukvård. Dessa uppgifter hjälper i fortsättningen välfärdsområdena att identifiera sådana element i sina tjänster som kräver noggrannare bedömning av kostnadsbildningen och hitta lösningar för att hålla tillbaka kostnaderna. Detta förutsätter dock att det kunskapsunderlag som regionerna har tillgång till är täckande och tillförlitligt.

Slutrapporten om välfärdsområdenas förändringsstödLänk till en annan webbplatsÖppnas i en ny flik (på finska)

Mer information:
Ville-Veikko Ahonen, avdelningschef, överdirektör, finansministeriet, tfn 0295 530 066 
Anna-Liisa Pasanen, ledande specialsakkunnig, finansministeriet, tfn 0295 530 023 
Andreas Blanco Sequieros, direktör, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 02951 63347

E-mail:
fornamn.efternamn(a)gov.fi