Utvecklingen av den elektroniska informationshanteringen inom social- och hälso

"Målsättningen för den omfattande utvärderingen är att få synvinklar på vad som är ett förnuftigt sätt att utveckla helheten av elektronisk informationsbehandling inom hälso- och sjukvården i fortsättningen, och hur den på bästa sätt betjänar hela befolkningen och de yrkesutbildade personerna inom social- och hälsovården", säger omsorgsminister Maria Guzenina-Richardson.

"Ett fungerande och pålitligt informationsutbyte och fungerande tjänster inom social- och hälsovården är en fördel för alla. Att åstadkomma dessa förutsätter att samtliga parter förbinder sig att utveckla de nationella projekten. Endast genom samarbete åstadkommer man hållbara nationella lösningar och ett underlag för moderna social- och hälsovårdstjänster", fortsätter minister Guzenina-Richardson.

Social- och hälsovårdsministeriet gjorde år 2009 en riskanalys om hur IT-projekten inom hälso- och sjukvården framskrider. På basis av analysen omorganiserades Kanta-projektet och behövliga ändringar gjordes i lagstiftningen. Ministeriet har kommit överens med Institutet för hälsa och välfärd om en ny riskanalys av KanTa-projektet under detta år. Denna riskanalys förenas till en del av en omfattande utvärdering.

Kanta-tjänsterna är redan färdiga, lokala patientinformationssystem kan göras bättre

KanTa-tjänsterna (eRecept, eArkiv, hantering av patientdata) som möjliggör riksomfattande tillgång till patientdata har byggts, och dessa införs successivt inom både den offentliga och privata hälso- och sjukvården. Det finns dock fortfarande mycket som kan bli bättre i fråga om användbarheten hos de lokala och regionala patientinformationssystemen för att de ska vara mer kompatibla och uppfylla kraven på informationssäkerhet.

För närvarande används eReceptet vid nästan alla apotek och införandet inom den offentliga hälso- och sjukvården har börjat. I slutet av mars 2012 hade läkemedel expedierats på apotek med elektroniskt recept över 750 000 gånger till fler än 200 000 personer. Försök med att använda ett elektroniskt patientuppgiftsarkiv (eArkiv) har gjorts i Kuopio där man inom stadens tjänsteområden grundskyddet och hälso- och sjukvården arkiverade uppgifterna för närmare 8 000 patienter under tre månader.

IT-kostnaderna inom hälso- och sjukvården är bara en liten del av totalkostnaderna

Hälso- och sjukvården är en stor sektor och därmed är också dess IT-kostnader stora räknat i euro jämfört med många andra sektorer. Den procentuella andelen för dessa kostnader av totalkostnaderna inom hälso- och sjukvården är dock betydligt mindre än inom många sektorer.

Social- och hälsovårdsministeriet har tillsammans med finansministeriet och Kommunförbundet beräknat att totalkostnaderna för byggandet och införandet av de nationella informationssystemen är cirka 200 miljoner euro. Endast en mindre del av detta är IT-kostnader för det nationella systemet. Betydande kostnader förorsakas bland annat av att de lokala systemen bytsut samt utbildning av hälso- och sjukvårdspersonalen för att lära sig att använda systemet.

Varje organisation svarar för anskaffning av informationssystem. Lagstiftning och de nationella informationssystemtjänster som nu införs har främjat öppna gränssnitt och öppenheten på marknaden. Patientuppgifterna är inte längre bundna till system- eller organisationsgränser och därmed tvingas systemen att i första hand konkurrera med användbarhet och det blir enklare att byta system. Användbarheten kan förbättras genom att öka samarbetet vid upphandling och användarnas perspektiv i planeringsarbetet.

Ytterligare information

direktör Eija Koivuranta, p. 09 160 74350, 050 574 1775
utvecklingschef Anne Kallio, p. 09 160 73139, 050 430 2470
specialmedarbetare Erkki Papunen p. 09 160 74157, 050 312 2332

 

 

På vår webbplats

Frågor och svar om informationssystemprojekten

På andra webbplatser

  Nationella hälsoarkivet (KanTa)

Elektroniska social- och hälsovårdstjänster medför ändringar i servicesystemet (THL:s webbnyhet 3.4.2012)