Utredning: Finland måste ta initiativ när EU:s socialskyddsbestämmelser förnyas
Bestämmelserna på EU-nivå om samordningen av socialskyddet lämnar väldigt lite nationellt spelrum för Finland när det gäller socialskydd för människor som rör sig mellan EU-länderna. Därför måste Finland ta en aktiv och initiativrik roll när samordningen av socialskyddet förnyas på EU-nivå. Det är i synnerhet viktigt att vara med och bestämma vilka socialskyddsförmåner EU-medborgare som saknar arbete har rätt till när de flyttar från ett medborgarland till ett annat.
Slutsatserna framgår av vicehäradshövding Jukka Ahtelas och FPA:s planeringschef Essi Rentolas utredning. Utredarna överlämnade sin rapport till social- och hälsovårdsminister Paula Risikko i Helsingfors i dag.
Även om utredarna anser att det största arbetet måste göras på EU-nivå, behöver också den nationella lagstiftningen preciseras och klarläggas. Det finns ändå inget behov av stora ändringar i grunderna för systemet. Den sociala tryggheten som baserar sig på bosättning i Finland kan även i fortsättningen anpassas till kraven i EU-regleringen.
"Jag stöder definitivt utredarnas åsikt om att Finland borde påverka EU:s lagstiftningsarbete aktivare än nu. Dessutom sätter jag direkt på hösten igång med en så kallad reform av tillämpningslagen. En persons rätt till socialskydd i Finland fastställs enligt tillämpningslagen. I lagen borde man tydligt skriva in vilka förmåner som baserar sig på bosättning i Finland och vad man har rätt till om man arbetar i Finland", sade minister Risikko.
Fri rörlighet för arbetskraft gagnar Finland, måste fundera på finansieringen av förmånernaEnligt utredarna är fri rörlighet för arbetskraft och människor i allmänhet en fördel för Finland, men i framtiden måste man fundera på hur förmånerna som baserar sig på bosättning i landet ska finansieras. Bosättning i Finland innebär omfattande förmåner som finansieras med skattemedel. Genom EU-bestämmelserna kommer i fortsättningen förmånerna att även gälla personer som endast har arbetat under en kort tid i Finland eller som har en ännu svagare koppling än så till Finland. Finansieringssystemet håller på lång sikt inte för att betala ut förmåner till en stor grupp människor som inte har deltagit i finansieringen av förmånerna genom att betala skatt i Finland under lång tid. Utredarna anser att man för att undvika denna situation bör utvärdera hur man kan hitta en balans mellan finansiering och förmåner.
Inga tecken på social turismDet finns inga bevis för social turism enligt utredarna, men den massarbetslöshet som finanskrisen medfört i många medlemsländer har fått folk att röra sig från ett land till ett annat i jakt på arbete. Finlands dragningskraft verkar vara en bra lönenivå och låg arbetslöshet, inte socialskyddet. Det arbete som utförs i Finland betalar man skatt och socialskyddsavgifter för i Finland, och då är rätten till förmåner också motiverad.
Utredarna anser att det är viktigt med samarbete och ökad kommunikation myndigheter emellan, både inom och utanför Finlands gränser. Genom att jämföra uppgifter skulle även missbruk av förmånerna förhindras. Det måste utvecklas statistik till stöd för beslutsfattandet och för att kunna påverka på EU-nivå. I sin rapport ger utredarna också många detaljerade utvecklingsförslag angående olika förmåner.
På våren inledde minister Risikko en utredning av samordningen av socialskyddet som baserar sig på bosättning i Finland och kraven i EU-lagstiftningen. Utöver Ahtelas och Rentolas utredning ombads riksdagens biträdande justitieombudsman Maija Sakslin ge ett utlåtande om Finlands och EU:s befogenhet när det kommer till socialskyddet samt om spelrummet i Finlands lagstiftning. Utredningen skickas ut på en omfattande remissrunda.
Ytterligare informationvicehäradshövding Jukka Ahtela 040 550 7978, jukka.ahtela(a)ahtela.eu
planeringschef Essi Rentola, tfn 020 634 1981, essi.rentola(a)kela.fi
biträdande avdelningschef Carin Lindqvist-Virtanen, SHM, tfn 02951 63166, carin.lindqvist-virtanen(a)stm.fi
Bilagor
Ahtelan ja Rentolan esitys tiedotustilaisuudessa 10.6.2014 (pdf, 142 kB ) Apulaisoikeusasiamies Maija Sakslinin lausunto (pdf, 134 kB)
På vår webbplats