Social- och hälsovårdsministeriets budgetproposition för 2014

För 2014 föreslår social- och hälsovårdsministeriet ett anslag på 12,8 miljarder euro för sitt förvaltningsområde inom ramen för regeringens proposition till riksdagen. Det är 217 miljoner euro mer än i år. Detta tillägg behövs för reformerna enligt regeringsprogrammet samt för behovsprövning av förmånsutgifter.

Flexibel vårdpenning uppmuntrar till deltidsarbete

För att förbättra möjligheterna att samordna arbete och familjeliv införs en flexibel vårdpenning, som också uppmuntrar till korta deltidsarbeten. Det föreslås att den partiella vårdpenning som betalas ut till föräldrar med barn under tre år ska ersättas med en ny flexibel vårdpenning. Inverkan på kommunernas statsandelar bedöms vara liten.

Partiellt arbetsföras arbete stöds

För att underlätta sysselsättningen av partiellt arbetsföra förlängs maximilängden av perioden för vilken partiell sjukdagpenning beviljas från och med 2014. Kriterierna för att få yrkesinriktad rehabilitering mildras, vilket ökar statens utgifter med 2,4 miljoner euro 2014. Dessutom har det för åren 2014-2016 reserverats 0,8 miljoner euro för att utveckla en verksamhetsmodell för sysselsättning av partiellt arbetsföra.
Sysselsättning av unga uppmuntras

Det riksomfattande försöket med arbetsbanker utvidgas så att den även gäller unga som saknar yrkesinriktad grundexamen och omfattas av ungdomsgarantin. Som en ny form av service börjar man ordna läroavtalsförhållanden och läroavtalsservice för företag och studerande. 0,5 miljoner euro har reserverats för detta ändamål för åren 2014-2015.

Villkoren för inkomstrelaterad dagpenning ändras

För att främja sysselsättningen förkortas maximilängden av perioden för vilken inkomstrelaterad dagpenning beviljas från 500 dagar till 400 dagar för personer vars tid i arbetslivet är under tre år. Dessutom förkortas arbetsvillkoret från 34 veckor till 26 veckor och om en person vägrar delta i aktiva åtgärder som främjar sysselsättning under de 250 första dagarna av sin arbetslöshet, förkortas perioden för vilken dagpenning beviljas med 100 dagar.

Den inkomstrelaterade dagpenningens ersättningsnivåer minskas och till personer som deltar i aktiva åtgärder som främjar sysselsättning utbetalas dagpenning enligt omställningsskyddet. Maximinivån på den jämkade inkomstrelaterade dagpenningen förenhetligas så att den jämkade inkomstrelaterade dagpenningen inklusive barntillägg tillsammans med arbetsinkomsten högst kan vara 95 procent av lönen som utgör dagpenningens grund, i stället för de nuvarande taken på 90 procent och 100 procent.

Begränsningarna på 500 och 180 dagar beträffande arbetsmarknadsstödets förhöjningsdel under tiden för sysselsättningsfrämjande service upphävs. Arbete som utförts med högsta förhöjda lönesubvention räknas i sin helhet till arbetsvillkoret, behovsprövningen av arbetsmarknadsstödet utvidgas så att det också omfattar de första 180 dagarna och självrisken för arbetsmarknadsstödet tas ut endast en gång. Åldersgränsen för rätten till tilläggsdagar höjs med ett år för personer födda 1957 och senare. Höjningen av åldersgränsen kommer att inte att inverka på statens utgifter förrän 2015. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2014 och ökar statens utgifter med totalt 0,75 miljoner euro 2014.

Storleken på statens utgifter för utkomstskyddet bedöms nästa år vara 2,7 miljarder euro (2,65 miljarder euro 2013). I utgifterna för utkomstskyddet har man beaktat att staten temporärt deltog i finansieringen av permitteringsdagpenningarna åren 2012 och 2013.

Staten ersätter fortsättningsvis arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte med ungefär 26,5 miljoner euro. I arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte deltar uppskattningsvis cirka 21 000 personer (19 000 år 2013). Sammanlagt riktas 1,3 miljoner euro till bekämpning av grå ekonomi.

Förbättringar i det allmänna bostadsbidraget

För familje- och bostadskostnader och vissa tjänster föreslås 2,6 miljarder euro, vilket är 66 miljoner euro mer än i år. För att minska överskridningar av boendeutgiftsnormerna höjs nivån på de maximala boendeutgifterna utöver justeringen av de normala stödgrunderna. På grund av reformerna ökar det genomsnittliga bostadsbidraget för mottagare av nivåförhöjningarna med cirka 15 euro per månad från nivån 2013. Förhöjningens storlek varierar dock enligt kommungrupp. Detta ökar statens utgifter med cirka 6 miljoner euro 2014 och 10 miljoner euro per år från och med 2015.

För barnbidragen föreslås ungefär 1,48 miljarder euro. Uppskattningsvis 558 500 familjer kommer att få barnbidrag nästa år. I enlighet med regeringsprogrammet förblir indexförhöjningarna för barnbidragen ogjorda under åren 2013-2015.

För kommunernas kostnader för grundläggande utkomststöd föreslås 332 miljoner euro i statsandelar, vilket är 13 miljoner euro mindre än i år.

Kostnaderna för sjukförsäkringarna stiger

Kostnaderna för sjukförsäkringsersättningarna uppskattas stiga till totalt 5,1 miljarder euro 2014 (cirka 4,87 miljarder euro 2013). Orsaken till detta är att utgifterna för sjuk- och föräldradagpenningarna samt reseersättningarna växer. Till rehabilitering enligt prövning och dess utvecklingsprojekt används 94,5 miljoner euro (92,1 miljoner euro 2013). För godkännande av nya mediciner i katalogen över läkemedel som omfattas av specialersättning har det vidare reserverats 8,4 miljoner euro.

Försöket för att se om SHVS-modellen är ett lämpligt sätt att ordna hälsovård för högskolestuderande fortsätter.

Nya direktiv träder i kraft

Lagförslaget om hälso- och sjukvård över gränserna i EU- och EES-länder och Schweiz (det s.k. patientdirektivet) träder i kraft i början av 2014. Utgångspunkten för direktivet är att en patient får söka fritt hälso- och sjukvårdstjänster i en annan EU- eller EES-stat och Schweiz. Vård fås i ett annat medlemsland på samma grunder som motsvarande vård i hemlandet.Kostnaden för lagförslagets ikraftträdande uppskattas vara ungefär 7 miljoner euro. Direktivet förutsätter att den nationella kontaktpunktens och tjänsteutbudsorganets verksamhet inleds redan 2013. För dessa verksamhetskostnader föreslås cirka 1,3 miljoner euro för år 2014.

I Finland träder det så kallade direktivet om ett kombinerat tillstånd i kraft den 1 januari 2014. Direktivet förpliktar att arbetstagare som kommer till EU från tredje länder behandlas lika som landets egna medborgare i socialskyddsärenden. Direktivet ökar hälso- och sjukvårdens kostnader och sjukförsäkringsutgifter med cirka 3,6 miljoner euro, barnbidragsutgifterna med 1 miljon euro och vissa familjeförmåner som ersätts av staten med 0,4 miljoner euro.

Dessutom kommer staten från början av 2014 med stöd av EU-lagstiftningen att via sjukvårdsförsäkringar börja ersätta kommunerna för hälso- och sjukvårdskostnader för personer som kommer från EU, EES-länderna eller Schweiz och saknar hemkommun. Kostnaderna uppskattas vara 11 miljoner euro. Motsvarande summa dras av från kommunernas statsandelar för basservice. Via sjukförsäkringar riktas ersättningarna till de kommuner som ordnat med hälso- och sjukvården.

Förordningen om läkemedelstaxa förnyas den 1 januari 2014. Förordningsändringen sänker sjukförsäkringarnas läkemedelsersättningar med ungefär 15,8 miljoner euro. Besparingarna i och med ändringen av förordningen om läkemedelstaxa riktas till att sänka taket på läkemedelsersättningar (i dag 670 euro).

Pensioner

För nästa års pensioner reserveras 4,54 miljarder euro (i år 4,46 miljarder euro). År 2014 kommer staten att betala ut 2,4 miljarder euro i folkpensioner och 159 miljoner euro i garantipensioner. Dessutom sätts 608 miljoner euro på lantbruksföretagarnas pensioner, 100 miljoner euro på företagarpensioner, 62 miljoner euro på sjömanspensioner och 17,2 miljoner euro på lantbruksföretagarnas olycksfallspensioner. Arbetspensionerna finansieras huvudsakligen med arbetsgivarnas och försäkrade personers försäkringsavgifter.

Folkpensionens nedre åldersgräns för tidigarelagd ålderspension har höjts till 63 år för dem som är födda 1952 och senare. Detta minskar folkpensionsutgifterna med 1 miljon euro 2014 och med 2 miljoner euro från och med 2015. Lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete kommer att fortsätta gälla för åren 2014-2017, vilket gör att staten sparar 0,5 miljoner euro per år i utgifter.

Veteransspecifika rehabiliteringsanslaget stiger

För veteranernas stöd, vård och rehabilitering föreslås sammanlagt cirka 273,2 miljoner euro. För frontveteranernas rehabilitering föreslås 32,6 miljoner euro för 2014. Rehabiliteringsanslaget per veteran stiger med uppskattningsvis 58 euro, eftersom kostnaderna och rehabiliteringsbehovet ökar. Av anslagen riktas cirka 6,7 miljoner euro till rehabiliteringen av krigsinvalidernas makar och vissa utländska frivilliga. Man riktar 20 miljoner euro av Penningautomatföreningens avkastning till ersättning för sådan öppenvård som avses i lagen om skada, ådragen i militärtjänst.
Kommunernas social- och hälsovårdstjänster

Kommunerna ansvarar för att social- och hälsovårdstjänster ordnas samt för utkomststödet vars finansiering staten deltar i. År 2014 kommer man att förstärka och förnya basservicen och tjänster för äldre samt satsa på mentalvårdsarbete och alkohol- och drogarbete.

Social- och hälsovårdstjänsterna får ett gradvist tillägg på 130 miljoner euro på 2015 års nivå. År 2014 riktas cirka 54,5 miljoner euro till verkställandet av äldreomsorgslagen. Även nästa år riktas 10 miljoner euro till att förbättra stödtjänsterna för närståendevården.

Till elev- och studerandevården riktas 8,45 miljoner euro. Det är meningen att lagen om elev- och studerandevård ska träda i kraft den 1 augusti 2014. På årsnivå skulle det innebära en ökning på cirka 13 miljoner euro i statsandelar.

Barnskyddet förnyas

År 2014 kommer staten att anslå 4,65 miljoner euro till kommunernas statsandelar för basservice för att utveckla barnskyddet. Under de kommande åren skulle det innebära en ökning på cirka 10 miljoner euro i statsandelar. Genom ändringarna preciseras förpliktelsen att verkställa barnets bästa i ärenden rörande barnet. Syftet är att öka utnyttjandet av multidisciplinär expertis och att tillräckligt lång tid reserveras för arbetet med barnet.

Uppgiften att ordna utredning av misshandelsbrott mot barn överförs från kommunerna till staten. Tillämpningsområdet för lagen om ordnande av utredningar av sexualbrott mot barn utvidgas att omfatta också misshandelsbrott. Överföringen av finansieringsansvaret (2,2 miljoner euro) från kommunerna till staten genomföras kostnadsneutralt. Som en del av Kaste-programmet genomförs ett pilotprojekt för barnhusverksamhet i ÅUCS:s område under åren 2014-2016.

För statsunderstöd till kommunernas utvecklingsprojekt av social- och hälsovården, det vill säga för Kaste-projekt föreslås 11,5 miljoner euro (17,9 miljoner euro 2013). Anslaget minskar på grund av regeringens beslut om utgiftsbesparingar och för att riksdagen beslutat att engångstillägget faller bort.

För de kostnader som en fortsättning av försöket med avbrytarservice för renskötare medför föreslås 300 000 euro.

För läkar- och sjukvårdshelikopterverksamhet föreslås 5,8 miljoner euro för investeringar i baser.

Ytterligare information

Statssekreterare Pia Pohja, tfn 0295 163 106 (allmänna frågor)
Statssekreterare Ulla-Maija Rajakangas, tfn 0295 163 109 (allmänna frågor)
Specialmedarbetare Juuso Rönnholm, tfn 0295 163 107 (allmänna frågor)
Specialmedarbetare Laura Lindeberg, tfn 0295 163 110 (allmänna frågor)
Avdelningschef Raimo Ikonen, tfn 0295 163 517 (allmänna frågor)
Ekonomidirektör Mikko Staff, tfn 0295 163 214 (budgeten)
Ekonomiplaneringschef Tomas Forsström, tfn 0295 163 563 (myndigheter och inrättningar)
Konsultativ tjänsteman Mikko Nygård, tfn 0295 163 291 (social- och hälsovårdsfrågor, kommunernas statsandelar)
Finanssekreterare Marianne Koivunen, tfn 0295 163 573 (socialförsäkring)
Avdelningschef Kirsi Varhila (f. Paasikoski), tfn 0295 163 338 (social- och hälsovårdstjänster)
Direktör Päivi Voutilainen, tfn 0295 163 403 (familje- och socialfrågor)
Biträdande avdelningschef Olli Kerola, tfn 0295 163 289 (statsunderstöd, kommunernas statsandelar)
Direktör Heikki Palm, tfn 0295 163 171 (socialförsäkring)
Konsultativ tjänsteman Minna Liuttu, tfn 0295 163 582 (socialförsäkring)
Regeringsråd Esko Salo, p. 0295 163 422 (arbetslöshetsförsäkring)

På andra webbplatser

Regeringens budgetproposition 2014