Hälsokontrollerna för studerande genomförs bättre än tidigare

Enligt utredningen varierar metoderna och resurserna för genomförandet av studerandehälsovården vid olika hälsovårdscentraler. I gymnasierna, inom utbildningen för yrkesinriktad grundexamen och i yrkeshögskolorna genomfördes tjänsterna för studerandehälsovård bättre än vid tidpunkten för den föregående utredningen, som gjordes 2002.

De största oklarheterna i anslutning till ordnandet av tjänsterna gällde studerandehälsovården för dem som studerar inom den yrkesinriktade vuxenutbildningen. Den operativt sett största utmaningen inom studerandehälsovården var vården av patienter inom mentalvården och missbrukarvården.

Fortsatt läkarbrist

Personalsituationen har blivit bättre under den senaste tio åren, men trots detta finns det fortfarande alldeles för få läkare på alla utbildningsstadier. I en tredjedel av kommunerna är alla läkartjänster inom studerandehälsovården vakanta, och i något under hälften av kommunerna är tjänsterna tillsatta. Vid gymnasierna når antalet hälsovårdare nästan den nivå som specificeras i rekommendationerna, men vid yrkesläroanstalterna och särskilt i yrkeshögskolorna underskrider personalmängden rekommendationerna.

Bedömningen av vårdbehovet inom tre vardagar förverkligades vid nio av tio hälsovårdscentraler som ger studerandehälsovård. Studerande fick relativt lätt tider till hälsovårdarens eller läkarens mottagning, dock inte alltid inom studerandehälsovården.

Decentraliserade tjänster och uppföljningen av studerandehälsovården är utmaningar

Kommunens uppgift är att ordna hälso- och sjukvårdstjänster inklusive munhälsovård, mentalvårds- och missbrukarvårdstjänster och tjänster som främjar sexuell hälsa för dem som omfattas av studerandehälsovården. Enligt utredningen har hälso- och sjukvårdstjänsterna inom studerandehälsovården decentraliserats till olika verksamhetsställen och olika anställda.

Även statistikföringen och uppföljningen av studerandehälsovården var bristfällig. I Finland saknas ett system för planmässig uppföljning av innehållet av och kostnaderna för den kommunala studerandehälsovården. I utredningens slutsatser föreslås att Institutet för hälsa och välfärd tar ansvaret för forskningen och utvecklingen och för den regelbundna uppföljningen av studerandehälsovården på det nationella planet.

Studerandehälsovården utvecklas i en arbetsgrupp och med ett försök

Social- och hälsovårdsministeriet har tillsatt en arbetsgrupp som har till uppgift att utveckla studerandehälsovården utifrån utredningens resultat. Arbetsgruppens ska lämna förslag om studerandehälsovården i syfte att upprätthålla och främja studerandenas hälsa och studieförmåga. Ett särskilt mål är att förbättra studerandehälsovården för dem som studerar inom yrkesutbildningen.

Dessutom fortsätter det s.k. SHVS-försöket. I det treåriga försöket som inleddes hösten 2011 producerar Studenternas hälsovårdstiftelse SHVS studerandehälsovårdstjänsterna för yrkeshögskolestuderande utifrånett avtal mellan SHVS och försökskommunerna Villmanstrand och Seinäjoki. Målet är att bedöma hur SHVS-modellen fungerar på orter och i verksamhetsmiljöer av olika slag.

Utredningen om studerandehälsovården offentliggjordes måndagen den 3 september vid ett seminarium som social- och hälsovårdsministeriet ordnade i Helsingfors.

Mer information:konsultativ tjänsteman Maire Kolimaa, SHM, tfn 050 524 5256
överinspektör Ritva Partinen, SHM, tfn 050 328 3915
läkare Noora Seilo, Tammerfors hälsovårdscentral, tfn 040 8004944

På vår webbplats

Opiskeluterveydenhuollon selvitys (STM:n raportteja ja muistioita 2012:18) (på finska) 

Studerandehälsovården

Arbetsgrupp för planering och genomförande av ett försök med SHVS-modellen inom hälsovården för yrkeshögskolestuderande

Opiskeluterveydenhuollon seminaari ja esitykset