Flera åtgärder har vidtagits för att förebygga och behandla allvarliga psykiska problem hos unga
Det har framställts i media att rekommendationerna av undersökningsnämnden för skolskjutningarna i Kauhajoki inte blir av eller de endast delvis kommer att förverkligas. Undersökningsnämnden utfärdade rekommendationer bland annat om mentalvårdstjänster och hälsokontroller i skolorna. Social- och hälsovårdsministeriet har vidtagit flera åtgärder för att förebygga allvarliga psykiska problem hos unga och utveckla vården.
Ungefär en femtedel av de unga har någon form av psykiskt problem. Tio procent behöver tidigt ingripande eller stöd för sina psykiska problem under ungdomsåren. Av de hjälpbehövande kan hälften vårdas inom primärvården medan den andra hälften behöver undersökning och bedömning av nivån för specialiserad sjukvård. Vårdgarantin förverkligas huvudsakligen väl i fråga om de psykiatriska behandlingarna, dvs. inom tre månader efter att remissen anlänt. Vårdgarantin avser icke-brådskande vård, vid akut nöd fås hjälp genast.
Mentalvårdstjänster preciseras genom en lag om hälso- och sjukvårdPropositionen med förslag till lag om hälso- och sjukvård (RP 90/2010), som för närvarande är under riksdagsbehandling, innehåller ett flertal bestämmelser om barn och unga. I lagen om hälso- och sjukvård föreslås att åldersgränsen för ungdomspsykiatriska tjänster ska förenhetligas. En person under 23 år ska få tillträde till mentalvårdstjänster inom tre månader. Bedömningen av patientens behov av vård ska göras inom sex veckor efter att remissen anlänt till sjukhuset eller till hälsovårdens verksamhetsenhet.
Enligt propositionen ska kommunerna ordna skol- och studerandehälsovården. I fråga om tjänsterna ska man bland annat beakta tidig identifiering och tidigt stöd när det gäller särskilt stöd för en elev eller en studerande samt vid behov hänvisa honom eller henne till fortsatta undersökningar eller fortsatt vård. Hälsokontroller och hälsorådgivning ska även ordnas för unga som hamnar utanför studerande- eller företagshälsovården.
Avsikten är att förstärka primärvårdens roll vid behandling av lindriga och medelsvåra psykiska störningar och samtidigt öka ungdomspsykiatrisk konsultation. Man har fått goda erfarenheter av läkemedelsbehandlingen av unga. En allmänläkare kan inleda läkemedelsbehandlingen av unga men uppföljningen av behandlingen ska vara aktiv och regelbunden.
Även förordningen styr mot tidig identifiering av psykiska problemVid ingången av juli 2009 trädde förordningen om rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga i kraft. Genom förordningen föreskrivs bindande skyldigheter för kommunerna att ordna hälsokontroller och hälsorådgivning samt om deras innehåll.
Förordningen förpliktar bl.a. att främja den psykiska hälsan hos barn, unga och familjer, identifiera problem som är förknippade med dessa och ge nödvändigt stöd eller hänvisa till fortsatt vård. Dessutom ska man också ägna uppmärksamhet åt mobbning, våld och andra faktorer som påverkar den psykiska hälsan.
Kommunerna ska fr.o.m. 1.11.2011 ordna hälsokontroller för studerande på andra stadiet. Hälsokontrollen för studerande i eftergymnasial utbildning ordnas med hjälp av hälsoenkäter och en bedömning som utförs av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården. Det är obligatoriskt för kommunerna att ordna hälsokontroller, men det är frivilligt för studerandena att delta i dem.Tidigt konstaterande, vård och hänvisning till fortsatt vård vid eventuella mentala störningar nämns särskilt i förordningen, i paragrafen som gäller studerandehälsovård.
Verkställigheten av förordningen stöds genom att höja kommunernas kalkylerade statsandelar med 18,5 miljoner euro år 2010 och 2011. Regionförvaltningsverken och Tillstånds- och tillståndsverket för social- och hälsovården (Valvira) övervakar verkställigheten av förordningen. Institutet för hälsa och välfärd samlar in uppföljningsuppgifter, av vilka de första kommer att publiceras under hösten.
Väl fungerande elev- och studenthälsovård och servicen inom den spelar en nyckelroll när det gäller att säkerställa och främja elevernas och studerandenas välbefinnande vid läroinrättningar. Social- och hälsovårdsministeriet och undervisnings- och kulturministeriet bereder som bäst lagstiftning i syfte att säkerställa ett nära samarbete mellan undervisningsväsendet och social- och hälsovårdsväsendet vid läroinrättningarna. Förpliktelsen om samarbete mellan sektorerna bidrar till att förbättra ordnandet av elevvården till fördel för eleverna och studerandena.
Kaste-programmet och Mieli-programmet stöder en reform av tjänster för barn och ungdomarUnder de senaste åren har social- och hälsovårdsministeriet på flera olika sätt i sin verksamhet betonat vikten av förebyggande åtgärder för att sådana situationer som i Kauhajoki inte skulle uppstå. Under åren 2008-2010 allokeras över hälften av statsunderstöden enligt Kaste-programmet (81,8 miljoner euro), dvs. 42,3 miljoner euro, för att reformera servicen för barn, unga och familjer samt servicen inom mentalvården och missbrukarvården.
Den bärande tanken i Kaste-projektet för barn är att tjänsterna för barnfamiljer bildar en helhet där barn och unga främst stöds i deras egna utvecklingsmiljöer, såsom i hemmet, dagvården, skolan och fritidsmiljöer. Specialtjänster och specialiserade tjänster erbjuds som stöd för basservicen.
Också den plan för mentalvård och missbrukarvård som arbetsgruppen Mieli 2009 har berett understryker vikten av bas- och öppenvårdstjänster vid ordnandet av mentalvårdstjänster och missbrukarvårdstjänster för alla ålderskategorier.
Institutet för hälsa och välfärd har utvecklat stödmaterial för förebyggande mentalvårdsarbete. Det finns exempel på inventioner och åtgärder inom förebyggande mentalvårdsarbete, såsom hembesök hos gravida kvinnor och mödrar med små barn, projektet KiVa skola för att minska och förebygga mobbning i skolan, arbetsmetoden Familj och barn i samspel för att stödja familjer när föräldrar har missbruksproblem eller psykiska problem, Mini-interventionen osv. När det förebyggande mentalvårdsarbetet utvecklas är åtgärder för att förebygga utslagning av unga män ett av målen. Avsikten är att ge psykosocialt stöd till de unga män som uteblivit från uppbåd eller som avbrutit civiltjänstgöringen eller värnplikten. Detta genomförs med verksamhetsmodellen Time out!
Ytterligare uppgifterKonsultativa tjänstemannen Maire Kolimaa, tfn 09 160 74138, 050 5245256
Konsultativa tjänstemannen Salme Kallinen-Kräkin, tfn 09 160 73228, 050 467 1947 (Kaste-programmet)
Detta är en översättning av det finskspråkiga pressmeddelandet som publicerades den 11.10.2010.
På vår webbplats
Skolhälsovård
Studerandehälsovård
Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovård (Kaste)