De brådskande åtgärderna inom hälsovården riskeras

Då det gäller brådskande åtgärder inom specialsjukvården kommer andelen personer som sä-ger upp sig att vara hög i många sjukvårdsdistrikt, till och med 40-70 procent av personalen. Vid vissa enheter omfattas hela vårdpersonalen som har en utbildning på institut- eller hög-skolenivå av massuppsägningarna. SHM utreder med hjälp av länsstyrelserna hur stor andelen uppsagda är och hur stort antalet är inom socialvården.

SHM har inbjudit Tehys representanter till ett möte i morgon, vid vilket det är meningen att patientsäkerheten skall diskuteras. Diskussioner har också förts med det Kommunala arbets-marknadsverket. SHM:s uppgift är att följa med patientsäkerheten vid en eventuell arbetskon-flikt. Ministeriet är inte en part i arbetskonflikten och kan inte ta ställning till förhandlingarnas innehåll.

De brådskande åtgärderna kan inte tryggas

Enligt sjukvårdsdistriktens uppskattningar kommer den brådskande vården att riskeras märk-bart i alla sjukvårdsdistrikt där massuppsägningarna genomförs. Eftersom det krävs special-kunskap vid brådskande åtgärder är det svårt att förverkliga personalförflyttningar och att ge utbildning samt sätta in personalen i nya uppgifter på så kort varsel. Sjukvårdsdistrikten upp-skattar också att allvarliga sjukdomar kan förbises, att diagnos och vård kan fördröjas och att det kan uppstå fel i patientens vård och uppföljning av vården. Enligt de nuvarande uppgifter-na riskerar uppsägningarna patienternas liv och hälsa samt kan leda till att människor om-kommer eller invalidiseras.

Också länsstyrelsernas uppskattningar visar att hälsovårdens brådskande åtgärder inte kan tryggas eller att de riskeras märkbart. Enligt uppgifterna kommer uppsägningarna i huvudsak att riktas mot de brådskande åtgärderna inom specialsjukvården, så som jouren, intensivvår-den, förlossningsverksamheten, akutvården för cancer och brådskande operationer.
Inskärningarna inom specialsjukvården påverkar också på många sätt verksamheten vid häl-sovårdscentralernas och socialvårdens enheter. Under en arbetskonflikt skulle patienter för-flyttas för fortsatt vård till hälsocentraler eller skickas hem, jourpatienter hänvisas till husläka-re och de som är i behov av icke-brådskande vård skulle hänvisas till hälsovårdscentraler samt till den privata hälsovården.

Sjukvårdsdistrikten lägger upp beredskapsplaner

Vid sjukvårdsdistrikten har man lagt upp eller håller på att lägga upp beredskapsplaner för att trygga brådskande åtgärder. Distrikten förbereder sig bland annat på att lägga ned eller för-minska den icke-brådskande verksamheten, att centralisera och sammanslå brådskande åtgär-der inom verksamhetsenheten eller enheter emellan samt att köpa tjänster från den privata sektorn och utnyttja hyrarbetskraft.

Inom specialsjukvården kan man i viss mån förflytta personalen mellan verksamhetsenheter-na. För att trygga de brådskande åtgärderna planerar sjukvårdsdistrikten också att förflytta de uppsagda skötarnas arbetsuppgifter till andra yrkesgrupper inom hälsovården, samt med ar-betstidsarrangemang, övertidsplikt och semesterförbud. Inom HNS-distriktet och Lapplands sjukvårdsdistrikt har man också diskuterat möjligheten att skicka patienter utomlands.
SHM utvärderar nu hurdana nationella direktiv som behövs för att förbereda sig för effekterna av en arbetskonflikt och för hur de olika planerade åtgärderna inför konflikten skall tas i bruk.

För mer information:
Allmän information: biträdande avdelningschef Marja-Liisa Partanen, tfn (09) 160 73804 eller 050 5599 169
Regional information: sjukvårdsdistrikten