Arbetsgrupp: Svårsysselsattas funktionsförmåga och delaktighet måste stödas mer
Svårsysselsattas funktionsförmåga bör förbättras och de bör få bättre stöd för att bli en del av samhället. Detta föreslår en arbetsgrupp tillsatt av social- och hälsovårdsministeriet, som har bedömt socialvårdslagstiftningen som stöder delaktigheten i arbetslivet och behoven att förnya servicesystemet. Arbetsgruppen överlämnade sin slutrapport till omsorgsminister Susanna Huovinen den 23 oktober.
Enligt arbetsgruppen borde socialvårdstjänster för svårsysselsatta ordnas enligt varje persons individuella behov. Således skulle tjänsterna inte längre grunda sig på arbetslöshetens varaktighet eller på ett handikapp, vilket är fallet i den nuvarande socialvårdslagstiftningen.
Arbetsgruppen föreslår även att socialvårdslagstiftningen ska förnyas. Enligt förslaget bör socialvårdens sysselsättningsstödande verksamhet avsedd för personer i arbetsför ålder, arbetsverksamheten samt största delen av dagverksamheten omfattas av samma lag. För tillfället föreskrivs det om dessa verksamheter i flera olika lagar.
I den nya lagen skulle socialvården vara koncentrerad på social rehabilitering av svårsysselsatta. Syftet med detta vore att förtydliga ansvarsfördelningen mellan arbets- och näringsförvaltningen och socialvården. Socialvården skulle ordna social rehabilitering för sådana arbetslösa personer vars funktionsförmåga är nedsattpå grund av skada, sjukdom, livshanteringsproblem, utdragen arbetslöshet eller en svår social situation och som därför behöver stöd och handledning.
Arbetsgruppen som har dryftat lagen föreslår att tjänsterna kunde erbjudas i ett tidigare skede än idag och att man på så sätt kunde förebygga problem orsakade av arbetslöshet samt nedsatt arbets- och funktionsförmåga.
I den nya lagen skulle en person på basis av en individuell lägesbedömning erbjudas social rehabilitering som främjar antingen arbetslivsberedskapen eller delaktigheten.
Målet med den sociala rehabiliteringen som främjar arbetslivsberedskapen skulle vara att öka personens arbets- och funktionsförmåga. Personen kunde få stöd att delta i offentliga arbetskraftstjänster, utbildning eller direkt i arbete. Inom den sociala rehabiliteringen som främjar delaktigheten skulle personens delaktighet i samhället och föreningsverksamhet stödas när personen inte kan hitta sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden.
Arbetsgruppen föreslår att arbetsverksamheten ska regleras mer noggrant än idag. Social rehabilitering i stil med arbetsverksamhet skulle kunna ordnas även i företagen, med vissa begränsningar. Syftet med den nya regleringen skulle vara att garantera rättvis behandling av de som rehabiliteras.
Klienterna skulle få samma kostnadsersättning för den sociala rehabiliteringen som främjar arbetslivsberedskapen oberoende av om de får arbetslöshetsförmån, utkomststöd eller invaliditetsförmån. På så sätt skulle man främja klienternas jämlikhet i tjänsterna. Kostnadsersättningen skulle ersätta den kostnadsersättning och sysselsättningspenning som betalas ut för arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte samt den flitpenning som betalas ut för arbetsverksamhet för handikappade.
Enligt gällande lagstiftning betalar staten en separat ersättning om 10,09 euro per person/dag till kommunerna för ordnande av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. Arbetsgruppen föreslår att ersättningen höjs till 15 euro per person/dag och riktastill social rehabilitering som främjar arbetslivsberedskapen. Då skulle kommunerna uppmuntras att ordna tjänsten för så många som möjligt som behöver den. Social rehabilitering som främjar arbetslivsberedskapen skulle stadgas som en sysselsättningsfrämjande tjänst enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa och staten skulle betala ut arbetsmarknadsstöd till deltagarna under den tid rehabiliteringen pågår.
Målet med arbetsgruppens förslag är att främja svårsysselsatta personers funktionsförmåga och delaktighet. Samtidigt kunde man minska de kostnader som arbetslöshet och marginalisering förorsakar samhället.
"Det här är mycket viktigt i en tid när de offentliga resurserna sinar. Vi måste se till att svårsysselsattas hälsa och funktionsförmåga bibehålls också när det inte finns arbete. Förslaget stöder vårt mål att minska välfärds- och hälsoskillnaderna samt fattigdomen, öka den sociala samhörigheten och den samhälleliga enheten samt förlänga yrkeskarriärerna", sade omsorgsminister Susanna Huovinen.
Ytterligare informationsocialråd Eveliina Pöyhönen, p. 029 516 3303, fornamn.efternamn@stm.fi
På vår webbplats
Arbetsgrupp för stöd av arbetslivsdelaktigheten inom socialvårdenLinkki toiselle sivustolle