Arbetsgrupp: Föräldraledigheten ska förlängas

Föräldraledighetsarbetsgruppen har berett tre modeller för att utveckla föräldraledighetssystemet. Alla modeller som presenteras har gemensamt att perioden med föräldraledighetsdagpenning skulle förlängas. Den period som reserverats för mamman skulle inte förkortas och den period som reserverats för pappan skulle förlängas. Modellerna skiljer sig från varandra då det gäller ledigheten som ska delas mellan pappan och mamman samt längden på pappans ledighet.

Beroende på modell skulle förlängningen av hela föräldraledighetsperioden vara från cirka en månad till nästan sex månader. För närvarande är föräldraledigheten maximalt 12,2 månader.

Den föräldraledighetsarbetsgrupp som tillsattes hösten 2009 överräckte sin promemoria till social- och hälsovårdsminister Juha Rehula den 10 mars i Helsingfors. I arbetsgruppen på bred basis har olika ministerier, arbetsmarknadsorganisationer, medborgarorganisationer och forskare varit representerade. Barnskyddsombudsman Maria Kaisa Aula har varit ordförande för arbetsgruppen.

Arbetsgruppen har omfattande granskat hela familjeledighetssystemet, till vilket hör både föräldraledigheter och andra småbarnsvårdledigheter. Syftet med arbetet var att utreda möjligheterna till en mer omfattande reform av föräldraledighetssystemet.

Den första modell (A) som framställs av arbetsgruppen baseras på nuvarande modell, ivilken den ledighet som pappan håller skulle förlängas. I modell B skulle man förlänga både pappans ledighet och den ledighet föräldrarna delar gemensamt på. I modell C är ledigheten delad i tre lika långa perioder (sk. 6+6+6 modellen), varav en hör till mamman, en till pappan och föräldrarna besluter sinsemellan om användningen av den tredje.

"Arbetsgruppen står inte som helhet bakom någon enskild modell, men anser att barnet ska kunna skötas hemma åtminstone tills det är ungefär ett år. De modeller som föreslås av arbetsgruppen ger goda förutsättningar att föra diskussion om önskad riktning för reformerna. Olika modeller främjar med olika betoning viktiga mål i förnyandet av föräldraledigheten" berättade arbetsgruppens ordförande Maria Kaisa Aula.

I arbetsgruppen fanns ett brett stöd för införande av modell A redan under nästa regeringsperiod. Ibruktagandet av modellen utestänger inte att man ytterligare avancerar mot antingen B- eller C-modellen. B och C är dock alternativ till varandra.

Kostnaderna för de två senare modellerna är betydligt högre än för den första modellen. Om 73 procent av papporna skulle utnyttja förlängningen av ledigheten skulle modell A öka kostnaderna med 79 miljoner euro i året, B-modellen 327 miljoner euro i året och C-modellen 478 miljoner euro i året.

Utvecklingsalternativ för finansiering

Arbetsgruppen kunde inte enas om utvecklandet av finansieringen av föräldraledigheterna. En del av medlemmarna önskade att statens finansieringsandel skulle ökas, medan andra ville hålla sig till nuvarande statens, arbetsgivarnas och arbetstagarnas finansieringsandelar. Arbetsgruppen tycker att finansieringen kan utvecklas inom det nuvarande systemet för socialförsäkring och att det inte krävs någon separat föräldraförsäkring för att uppnå målen.

Arbetsgruppen framställde tre alternativ för hur arbetsgivare kan ersättas för de direkta kostnaderna för de kollektivavtalsbaserade föräldraledigheterna, dvs. för lön under ledighet. Enligt den första modellen förlängs betalningsperioden för moderskapspenning från de nuvarande 56 vardagarna till 72 vardagar. I den andra modellen höjs ersättningsnivån för moderskapspenning från den nuvarande 90 procenten till 100 procent. Den tredje modellen bygger på ersättning för kostnaderna för tillfällig vårdledighet, dvs. för ledighet för vård av sjukt barn.

"I offentligheten har man förbigått att nivån av ersättning till arbetsgivare blivit avsevärt bättre sedan 2007. Debatten har i stort sett handlat om indirekta kostnader som orsakas av bl.a. rekrytering av vikarier. Det är svårt att bedöma de här kostnaderna. Arbetsgruppen föreslår därför inte att de här kostnaderna ska ersättas, men utesluter inte nya lösningar i framtiden", sade Aula.

Möjligheterna till deltidsarbete ska förbättras

Arbetsgruppen ansåg att föräldrarna bättre än för närvarande borde kunna kombinera arbete och vård av barn. Möjligheterna till deltidsarbete skulle bli bättre om den partiella vårdpenningen höjdes från den nuvarande 90 euro till 180 euro per månad. Enligt arbetsgruppen borde partiell vårdpenning även betalas till de föräldrar till 3-6-åriga barn som förkortar sin arbetstid på grund av vård av barn.

I arbetsgruppen också förslaget att höja stöd för hemvård av barn till samma nivå som sjukförsäkringens minimidagpenning tills barnet är1-1,5 år gammal brett stöd. Förhöjningen skulle gälla vårdpenning som betalas för det första barnet och den skulle stiga med cirka 230 euro i månaden. För tillfället är vårdpenningen ungefär 315 euro. Höjningen av stödet för hemvård av barn kunde sammankopplas med vilken som helst av de tre föreslagna modellerna för reform. Under modell A skulle kostnaderna tills barnet är 1,5 år gammalt vara 41 miljoner euro som fördelas jämt mellan staten och kommunerna.

Ytterligare uppgifter
barnskyddsombudsman Maria Kaisa Aula, tfn 050 530 9697
regeringsråd Tarja Kröger, ANM, tfn 050 396 0196
regeringssekreterare Pekka Humalto, SHM, tfn 09 160 73914
konsultativ tjänsteman Riitta Säntti, SHM, 09 160 73833

På vår webbplats

Vanhempainvapaatyöryhmän muistio (Selvityksiä 2011:12)Linkki toiselle sivustolle