Arbetsgrupp: Enhetlig riskhanteringsmodell för institutionerna inom hälso- och sjukvården
En arbetsgrupp som vill utveckla säkerheten vid hälso- och sjukvårdsinstitutionerna föreslår att sjukhus och hälsocentraler får en enhetlig modell för riskhantering. I stället för att koncentrera sig på olika delområden bör säkerheten vid institutionerna och lagstiftningen inom området utvecklas och övervakas som en helhet. Arbetsgruppen poängterar att säkerheten är på ledningens ansvar. Arbetsgruppen överlämnade sin rapport till social- och hälsovårdsminister Liisa Hyssälä den 22 januari.
Enligt minister Hyssälä kräver hanteringen av dagens hot ett nytt perspektiv. Man bör bli medveten om förändringarna i säkerhetskulturen på alla nivåer inom institutionerna. Ministern anser att arbetsgruppen har gjort ett gott arbete och att det är viktigt att förverkliga förslagen på en konkret nivå.
"Hoten har ändrat form och störande beteende och våld förekommer allt oftare. Därför är det viktigt att man fäster särskild uppmärksamhet vid personalens arbetssäkerhet och våldshot som riktas mot personalen. För att förebygga våldshoten kommer man bland annat att effektivera tillämpningen av bestämmelserna i arbetarskyddslagen", sade minister Hyssälä.
Enligt arbetsgruppen har problemet varit att säkerheten vid sjukhus, hälsovårdscentraler och övriga institutioner inom hälsovården närmast har granskats delområdesvis, till exempel ur ett brand- ellerarbetssäkerhetsperspektiv. Enligt arbetsgruppen förutsätter ett lyckat säkerhetsledarskap att institutionerna inom hälso- och sjukvården granskar säkerheten som en helhet och tar lokalernas, verksamhetens och personalens säkerhet i beaktande. Institutionerna inom hälso- och sjukvården bör ha en säkerhetsplan vars syfte är att förbättra helhetssäkerheten. Institutionerna behöver också enhetliga tillvägagångssätt för att hantera riskerna.
Arbetsgruppen föreslår att social- och hälsovårdsministeriet sammanställer enhetliga anvisningar för riskhantering för institutionerna inom hälso- och sjukvården. Anvisningarna skulle basera sig på arbetsgruppens modell för riskhantering. Samtidigt skulle handboken i säkerhetsplanering för verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården uppdateras och i den införas anvisningar för evakueringssäkerhet.
Arbetsgruppen anser att det är viktigt att föra noggrannare statistik över säkerhetshoten enligt enhetliga kriterier. Till exempel är uppgifterna om andelen hot- och våldsituationer bristfälliga eftersom säkerhetshot uppföljs och statistikförs med skilda metoder i de olika sjukvårdsdistrikten.
Enligt arbetsgruppen har andelen störningssituationer vid institutionerna inom hälso- och sjukvården ökat märkbart. Enligt bedömningar har andelen anmälningar gällande hotfulla och farliga situationer ökat med tio procent under de senaste åren.
Personalen bör få utbildning i säkerhetskompetensArbetsgruppen fäster också uppmärksamhet vid personalens säkerhetskompetens. Enligt arbetsgruppen är det viktigt att vårdpersonalen utöver grundläggande kunskaper har nödvändig praktisk kompetens om verksamheten inom hälsovården vid en störningssituation eller vid undantagsförhållande. Säkerhetsutbildningen skulle vara en del av vårdpersonalens utbildning både för sjukskötare och läkare. Enligt arbetsgruppen är den nuvarande utbildningen om säkerheten vid institutionerna inom hälso- och sjukvården inte tillräcklig och koncentrerar sig närmast på beredskapsplanering och på hur man förbereder sig inför undantagsförhållanden.
Arbetsgruppen föreslår att de ansvarsområden för arbetarskyddet, basservicen samt räddningsväsendet och beredskapen inom regionförvaltningsverken skulle styra och övervaka säkerheten vid sjukhus och hälsovårdscentraler. Arbetsgruppen ger också förslag till nödvändiga lagändringar.
För mer informationarbetsgruppens ordförande, överinspektör Keijo Korko, tfn (09) 160 72488, 050 368 2430
överingenjör Olli Saarsalmi, tfn (09) 160 73186, 050 374 6518
På vår webbplats Terveydenhuollon laitosturvallisuuden kehittäminen. Työryhmämuistio (Selvityksiä 2009:5)