Arbetsgrupp: Den sociala tryggheten för personer som flyttar till eller från Fi

Arbetsgruppen hade till uppgift att utreda hur lagstiftningen om den sociala tryggheten bör revideras för att de ofta komplicerade frågorna gällande den sociala tryggheten som uppkommer vid flytt från eller till Finland ska kunna lösas samtidigt som man tryggar att ingen faller utanför systemen.

I dag förutsätts att en arbetstagare som kommer från ett annat EU/EES-land haft ett arbetsavtal som löper på minst fyra månader innan han eller hon är berättigad till social trygghet i Finland. Dessutom bör personen ha arbetat minst 18 timmar i veckan. Arbetsgruppen föreslår att villkoret på fyra månaders arbete och ett bestämt antal arbetstimmar per vecka ersätts med ett villkor om tillräckligt arbete, som bedöms utifrån personens inkomster. Denna ändring skulle även gälla andra än personer som flyttar från EU-länderna. Det har varit svårt för de anstalter som betalar ut förmåner att utreda arbetstimmarna, och å andra sidan har kravet på ett fyra månaders arbetsavtal medfört attexempelvis de som arbetar i korta perioder hamnat utanför den bosättningsbaserade sociala tryggheten.

Vidare föreslår arbetsgruppen bland annat att man med lag ger mer detaljerade bestämmelser om när tillhörigheten till socialskyddet i Finland upphör i olika situationer. Om rätten till social trygghet har uppkommit utifrån arbete, bör den också upphöra när arbetet upphör. Arbetsgruppen föreslår dessutom att ett arbetsavtal som löper ett år borde anses som ett bevis på varaktig flytt till Finland i stället för nuvarande två år. Arbetsgruppens ändringsförslag som gäller hälsovårdtjänsterna bör kopplas till förverkligandet av de förslag som Styrgruppen för hälso- och sjukvård över gränserna lämnat.

Utöver förslag om ändringar som ska genomföras snabbt lämnade arbetsgruppen också förslag som kräver en grundligare konsekvensbedömning. Ett sådant förslag är exempelvis att de nationella bosättningsdefinitionerna görs enhetliga med EU-förordningen eller att man går in för att använda en enda nationell definition.

Arbetsgruppen diskuterade även långsiktigare mål som gör det möjligt att trygga balansen mellan en persons rättigheter och skyldigheter bättre än i dag. Detta förutsätter en omfattande diskussion av principiell karaktär om för- och nackdelarna med det bosättningsbaserade och försäkringsbaserade systemet.

Det följande steget är att arbetsgruppens rapport skickas på remiss. Diskussionen om arbetsgruppens förslag fortsätter på ett seminarium om utvecklingstrenderna inom den sociala tryggheten i Finland i EU-samordningens kontext, som SHM ordnar den 23 oktober i Helsingfors.

Ytterligare information

Arbetsgruppens ordförande, biträdande avdelningschef Carin Lindqvist-Virtanen, tfn 02951 63166, [email protected]

På vår webbplats

Asumiseen perustuvan sosiaaliturvalainsäädännön tarkistamista selvittäneen työryhmän raportti (Solmu IV) (STM:n raportteja ja muistioita 2012:24)  
Styrgruppen för hälso- och sjukvård över gränserna