Arbetsgrupp: Arbetspensionsindexet behöver inte ändras
Enligt Pensionsskyddscentralens utredningar har det nuvarande indexskyddet dock rätt väl tryggat en bevarad invand försörjning efter pensioneringen. I regel har pensionstagarnas försörjning förbättrats under de senaste tio åren.
Arbetspensionssystemet har som mål att i måttfull grad bevara den konsumtionsnivå som den anställda har uppnått och vant sig vid under tiden i arbete. Indexarbetsgruppen bedömde i synnerhet hur en ändring av indexskyddet skulle påverka pensionstagarnas försörjning, pensionsutgifterna och pensionsavgifterna. Huvudsakligen pensionstagarna har kritiserat det nuvarande systemet för att förändringen i inkomstnivån påverkar indexet med en vikt på endast 20 procent och att pensionerna sålunda börjar släpa efter lönenivån, om lönernas köpkraft ökar.
Indexarbetsgruppen anser det inte rättvist att förbättra indexskyddet genom att höja effekten av förändringen i inkomstnivån. En ändring skulle gynna dagens pensionstagare och de åldersklasser som snart går i pension, som i förhållande till lönen och de betalda pensionsavgifterna redan har en högre pension än vad de yngre generationerna kommer att få. Förlorarna skulle bestå av de generationer som har fötts på 1980-talet och därefter. För att finansiera en förbättring av indexet borde pensionsavgifterna höjas, men de åldersklasser som snart pensioneras skulle knappast alls hinna betala högre avgifter före pensioneringen. De yngre ålderklasserna skulle betala högre avgifter till och med under hela sin yrkesverksamma tid.
Arbetsgruppen anser att också andra omständigheter talar för att det nuvarande indexet bevaras. Med en åldrande befolkning kommer både pensionsutgifterna och pensionsavgifterna att stiga. Också utsikterna för den ekonomiska tillväxten är sämre än förut.
Å andra sidan anser arbetsgruppen att indexskyddet omöjligen kan försämras från det nuvarande, eftersom ett sämre indexskydd skulle minska de nuvarande pensionerna och dessutom i synnerhet de framtida pensionerna som livslängdskoefficienten redan sänker.
Pensionärsorganisationerna reserverade sig i slutrapporten. I sin avvikande mening föreslog dessa att pensionerna framöver skulle justeras enligt ett index där förändringen i lönenivån skulle inverka med 30 och förändringen i prisnivån med 70 procent. Pensionärsorganisationerna föreslog också att pensionerna framöver skulle indexjusteras två gånger per år. En majoritet av arbetsgruppen understödde inte förslagen.
Arbetspensionsindexen utvärderades också mer allmäntArbetsgruppen utvärderade också de övriga indexen i arbetspensionssystemet, såsom lönekoefficienten, och följderna av en eventuell ändring av dessa. Dessutom utredde indexarbetsgruppen hurdana index som används i andra länders arbetspensionssystem. I internationell jämförelse ger det finska indexsystemet ett medelmåttigt indexskydd. I Finland är praxisen vid uträkning av indexen relativt enkel och verkställandet av systemet förvaltningsmässigt tämligen lätt.
Indexgruppen som arbetade under år 2012 hade i uppdrag att bedöma behoven av att ändra arbetspensionsindexsystemet. I enlighet med regeringsprogrammet gällde det att sammanjämka försorgen om köpkraften, rättvisan mellan generationerna, en hållbar finansiering av arbetspensionssystemet och rimliga arbetspensionsavgifter. Indexarbetsgruppen har bestått av representanter för såväl myndigheterna, pensionärs- och ungdomsorganisationerna som centralorganisationerna på arbetsmarknaden. Ordförande för arbetsgruppen var verkställande direktör Jukka Rantala från Pensionsskyddscentralen.
Mer informationVerkställande direktör Jukka Rantala, Pensionsskyddscentralen (ordförande för arbetsgruppen), tfn 040 585 0021, fornamn.efternamn@etk.fi
Regeringsrådet Erik Strömberg, SHM, tfn 2951 63190, fornamn.efternamn@stm.fi
På vår webbplats