Handlingsplanen för reformen av rehabiliteringen har publicerats – rehabiliteringen integreras i social- och hälsovårdstjänsterna
I handlingsplanen för reformen av rehabiliteringen har man samlat de viktigaste metoderna för reformen av rehabiliteringen under de kommande åren. I reformen ses det som viktigt att rehabiliteringen är en del av helheten av välfärdstjänster. Målet är att skapa smidiga vård- och rehabiliteringssystem och att förbättra människors arbets- och funktionsförmåga.
Till reformbehoven för rehabiliteringen hör bl.a. att säkerställa en enhetlig och god rehabiliteringspraxis, att integrera rehabiliteringen i social- och hälsovårdstjänsterna, klienthandledning, att utveckla ett rehabiliteringsinriktat arbetssätt och att utveckla den information som samlas in om rehabiliteringen.
För utbildning och forskning inom rehabilitering inrättas ett utvecklingsforum som utarbetar en plan för de kommande åren.
Hänvisningen till rehabiliteringstjänster utvecklas i stor utsträckning inom olika projekt. Vid framtidens social- och hälsocentraler utvidgas och utvecklas personalens kunnande i fråga om rehabilitering. I detta ingår bl.a. identifiering av rehabiliteringsbehovet hos klienter i olika åldrar.
”Den röda tråden i utvecklingen av rehabiliteringstjänsterna är gemensamt överenskomna principer för hänvisning till rehabilitering och en gemensam uppfattning om vad som behövs för rehabiliteringen. Rehabiliteringstjänsterna ska utvecklas tillsammans med andra social- och hälsovårdstjänster. Rehabilitering är inte ett separat händelse eller en mottagning, utan en integrerad del av klientens vård- och rehabiliteringsprocess”, säger familje- och omsorgsminister Krista Kiuru.
Stöd för arbetsförmågan och sysselsättningen
Rehabiliteringens utmaning har i synnerhet varit att möjligheterna som rehabiliteringstjänsterna erbjuder inte har identifierats i tillräcklig utsträckning, t.ex. i fråga om stödjandet av sysselsättningen. Sysselsättningstjänsterna har delvis varit åtskilda från klientens vård- och rehabiliteringsstigar.
Särskild uppmärksamhet ska fästas vid att identifiera det individuella rehabiliteringsbehovet hos långtidsarbetslösa eller personer som har en svag ställning på arbetsmarknaden. Man satsar också på att identifiera behovet av stöd för arbetsförmågan hos partiellt arbetsföra arbetslösa med hjälp av multiprofessionella team.
Sysselsättningen stöds genom yrkesinriktad rehabilitering och bedömningar av servicebehovet som är riktade till arbetslösa. Bättre ork i arbetet stöds genom utvecklandet av hälsofrämjande ledarskap. En evidensbaserad modell för stödd sysselsättning tas också i bruk.
En återgång till arbetet på deltid och i ett tidigt skede stöds genom att förmånerna utvecklas. Det här gäller t.ex. partiell sjukdagpenning och rehabiliteringsstöd.
”Rehabilitering och sysselsättning har en stark koppling. Vi vill erbjuda rehabiliteringsmöjligheter vid sidan av de sociala trygghetsförmånerna. Vi har möjligheten att utveckla i synnerhet rehabiliteringstjänster som stöder sysselsättningen för unga som löper risk för utslagning. Yrkesinriktad rehabilitering är något vi satsar på i fråga om unga och arbetslösa”, säger social- och hälsovårdsminister Aino-Kaisa Pekonen.
Stöd till familjer i ett tidigt skede
Inom familjecenternätverket stärks hela familjens välfärd på ett sektorsövergripande sätt. Det är meningen att barns, ungas och familjers stödbehov ska kunna identifieras i ett tidigare skede. Stöd som erbjuds vid rätt tidpunkt främjar barns och ungas psykiska hälsa och minskar behovet av vård och rehabilitering på lång sikt.
I fråga om barn och familjer utvecklas tidigt stöd och samarbetspraxis i fråga om rehabiliteringen mellan social- och hälsovårdstjänsterna och aktörerna i barnets vardag. De ungas särskilda behov beaktas också i utvecklandet av verksamhetsmodellen med familjecenter.
Förebyggande, behandling och rehabilitering i fråga om psykisk ohälsa ökar
Det har blivit vanligare att gå i invalidpension på grund av psykiska problem under de senaste åren. Också långvarig sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa har ökat. Genom förebyggande och rättidig vård kan man minska det senare rehabiliteringsbehovet.
Förebyggande och tidig identifiering av psykisk ohälsa hos barn och unga ska förbättras också inom elevvården. Vårdkedjor ska utvecklas för att stöda en rättidig och rätt riktad vård och rehabilitering. Personalen inom elevhälsan vid skolor och läroanstalter utbildas i användningen av evidensbaserade psykosociala metoder.
Kunskapen om psykisk ohälsa stärks på arbetsplatser och inom företagshälsovården. Med hjälp av dessa metoder förebygger man problem med arbetsförmågan som har samband med psykisk ohälsa.
Rehabiliteringskommitténs förslag som grund för reformen av rehabiliteringen
Handlingsplanen för reformen av rehabiliteringen baserar sig på de förslag som kommittén som dryftat en reform av rehabiliteringssystemet lagt fram. Kommittén gav 55 olika förslag till reform av rehabiliteringen år 2017. Rehabiliteringen utvecklas i enlighet med kommitténs förslag åren 2020–2022.
Handlingsplanen innehåller konkreta åtgärder för alla rehabiliteringskommitténs förslag. Rehabiliteringen utvecklas som en del av de riksomfattande reformprogrammen och som separata lagprojekt.
Handlingsplanen för reformen av rehabiliteringen har beretts i samarbete med olika intressentgrupper och olika ministerier.
Ytterligare information:
Seija Sukula, specialsakkunnig, rehabiliteringskoordinator, fornamn.efternamn@stm.fi, tfn 0295 163 297
Sampo Varjonen, minister Kiurus specialmedarbetare, fornamn.efternamn@stm.fi, tfn 0295 163 603
Hanna Hänninen, minister Pekonens specialmedarbetare, fornamn.efternamn@stm.fi, tfn 0295 163 508