Nästan 40 procent av kvinnorna har utsatts för sexuella trakasserier – unga kvinnor särskilt utsatta

Kvinnor utsätts klart oftare än män för osakligt bemötande, såsom sexuella trakasserier, könsbaserade hatyttringar och förminskande behandling.

Enligt den nya rapporten Jämställdhetsbarometern 2017 har 38 procent av kvinnorna och 17 procent av männen blivit utsatta för sexuella trakasserier under de två senaste åren. I synnerhet unga kvinnor utsätts för sexuella trakasserier: av kvinnor under 35 år har över hälften utsatts för sexuella trakasserier under de två senaste åren.

I jämställdhetsbarometern frågades det denna gång mer specifikt om könet på den som utsatte offret för trakasserierna. Resultaten visar att kvinnor utsätts för trakasserier främst av män, medan män utsätts för trakasserier av både män och kvinnor. Det var nu också första gången som barometern innehöll frågor om könsbaserade hatyttringar. Enligt resultaten hade 15 procent av kvinnorna och 8 procent av männen blivit utsatta för könsbaserade hatyttringar.

Av kvinnor som tillhör någon minoritet, såsom en religiös, etnisk, språklig eller sexuell minoritet, hade över en fjärdedel utsatts för hatyttringar.  Rädsla för våld och hatyttringar inverkar också på människors beteende: en fjärdedel av de kvinnor som är rädda för våld och en femtedel av männen hade begränsat sina kvällsaktiviteter på grund av rädslan.

”Resultaten i fråga om sexuella trakasserier och hatyttringar är en ren skam för Finland”, konstaterade ministern för jämställdhetsfrågor Annika Saarikko i sitt inledningsanförande vid presentationen av jämställdhetsbarometerns resultat.  ”Osakligt bemötande, hatretorik och trakasserier måste fås bort från vårt samhälle. Politikens uppgift är att se till att lagstiftningen är i sin ordning, men vi kan alla som människor göra någonting. Ser vi genom fingrarna när en ung tjej trakasseras på bussen eller småler vi åt hatyttringar – förändringen börjar också från oss själva och vår närmaste krets.”

Skillnader mellan attityder och erfarenheter i fråga om jämställdhet 

Den barometer som nu publicerats är den sjätte i ordningen. Den första jämställdhetsbarometern genomfördes 1998. I samtliga barometrar har det framgått att människorna anser att jämställdhet är viktig och att de bedömer att den till viss del förverkligas väl, men erfarenheterna av hur den förverkligas i praktiken avslöjar även problem. 

Kvinnor och män har olika uppfattningar om i vilken grad jämställdhet har uppnåtts. Männen anser att samhället redan är ganska jämställt, medan kvinnorna anser att det fortfarande finns en del att förbättra för att samhället ska bli jämställt. Kvinnorna har också mer erfarenhet av ojämställd behandling i arbetslivet.

Ungefär en tredjedel av de som svarat på barometern bedömer att en person som hör till en könsminoritet, såsom en transperson eller en intersexuell person, sannolikt skulle bli utsatt för diskriminering om hen skulle jobba på deras arbetsplats.

Jämställdhetsbarometern synliggör utvecklingsbehoven inom jämställdhetspolitiken

Barometern kastar också ljus på jämställdhetsproblem som jämställdhetsarbetet och jämställdhetspolitiken behöver ta itu med. Familjeledigheterna och i synnerhet att uppmuntra pappor till att ta ut familjeledigheter har redan länge varit ett mål för jämställdhetspolitiken. Resultaten från barometern visar att man inom familjerna anser att det är också männens uppgift att ta hand om barnen. Svårigheterna för män att ta ut familjeledigheter bedöms som större av de som arbetar inom den privata sektorn än de som arbetar inom den offentliga sektorn.

Merparten eller sammanlagt 90 procent av de som svarat på barometern anser att det behövs ett mer aktivt deltagande av kvinnor inom politiken för att få in mångsidigare sakkunskap i politiken. En allt större del anser att kvinnor och män är lika lämpliga för ansvarsfulla uppgifter inom olika politikområden.

Barometern genomfördes av Statistikcentralen på uppdrag av social- och hälsovårdsministeriet. För samordningen av barometerprojektet svarade Centret för jämställdhetsinformation vid Institutet för hälsa och välfärd. För barometern intervjuades nästan 1 700 personer. Denna gång var jämställdhetsbarometern betydligt omarbetad. I frågorna beaktades i större grad än tidigare t.ex. könsmångfald och familjernas mångfald, fördelningen av inkomsterna inom familjerna samt könsbaserade hatyttringar och sociala medier. Dessutom riktades fler frågor än tidigare till studerande, skolelever och personer utanför arbetslivet. Materialet från rapporten Jämställdhetsbarometern 2017 kommer i fortsättningen att vara tillgängligt för forskare. Dessutom kommer det utifrån materialet från barometern att vid årsskiftet produceras sex artiklar där barometerns innehåll och resultat analyseras närmare.

Jämställdhetsbarometern utreder utvecklingen av jämställdheten och attityder kring jämställdhet samt erfarenheter av hur den förverkligats i Finland i arbetslivet, studier och familjekretsen. Med hjälp av barometern utvärderas även jämställdhetspolitikens prioriteringar och utvecklingsbehov. Jämställdhetsbarometern producerar både nationellt och internationellt unik information om jämställdhet vilken som sådan inte finns tillgänglig någon annanstans. 

Jämställdhetsbarometern 2017: http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-00-3932-5

De tidigare jämställdhetsbarometrarna har publicerats 1998, 2001, 2004, 2008 och 2012. Jämställd-hetsbarometrarna från 2004 och senare finns publicerade på adressen https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/

Ytterligare information:

Päivi Yli-Pietilä, konsultativ tjänsteman, SHM, tfn +358 295 163 228, [email protected]

Mia Teräsaho, utvecklingschef, Centret för jämställdhetsinformation (Institutet för hälsa och välfärd), tfn +358 295 247 864, 
[email protected]

Henna Attila, överaktuarie, Statistikcentralen, tfn +358 295 513 378, [email protected]