Beredskapen inom social- och hälsovården tryggar tjänsterna i störningssituationer och under undantagsförhållanden  

Med beredskap avses den verksamhet genom vilken man säkerställer att uppgifterna sköts så störningsfritt som möjligt och att eventuella behövliga åtgärder som avviker från det normala vidtas i störningssituationer och under undantagsförhållanden. Beredskapsåtgärderna består till exempel av beredskapsplanering och utbildningar och övningar. Social- och hälsovårdstjänsterna måste fungera också i olika störningssituationer och när det råder undantagsförhållanden i samhället.   

Det är social och hälsovårdsministeriet som leder, övervakar och samordnar social- och hälsovårdens beredskap för störningssituationer och undantagsförhållanden. Vid ministeriet är det beredskapsenheten vid avdelningen för säkerhet och hälsa som ansvarar för beredskapsärendena.  

• Avdelningen för säkerhet och hälsa

Välfärdsområdena, HUS-sammanslutningen och Helsingfors stad ansvarar för beredskapen och beredskapsplaneringen inom sin egen verksamhet. Varje välfärdsområde hör till ett av de fem samarbetsområdena för social- och hälsovården.  

Beredskapscentren

I de fem samarbetsområdena finns social- och hälsovårdens beredskapscenter. Verksamheten vid centren ordnas av de välfärdsområden som är huvudmän för ett universitetssjukhus och av HUS-sammanslutningen. Beredskapscentren styr samarbetsområdets planering av beredskapen inom social- och hälsovården. 

Social- och hälsovårdsministeriet upprätthåller tillsammans med beredskapscentren de riksomfattande lägesbilderna av social- och hälsovården. Lägesbilderna omfattar primärvården, den specialiserade sjukvården, den prehospitala sjukvården och socialservicen.

Beredskapscentren för social- och hälsovården fungerar i ett riksomfattande nätverk och samarbetar intensivt med andra myndigheter.  

Vilken lagstiftning styr beredskapen? 

Enligt beredskapslagen ska myndigheterna säkerställa att deras uppgifter kan skötas så väl som möjligt också under undantagsförhållanden. 

• Beredskapslagen 1552/2011 (Finlex)

Bestämmelser om beredskapen inom social- och hälsovården finns dessutom i följande lagar och förordningar:  

• Lagen om ordnande av social- och hälsovård 612/2021, 7 kap.
• Förordningen om välfärdsområdenas beredskap för störningar inom social- och hälsovården 308/2023, som utfärdats med stöd av 50 § 4 mom. i lagen om ordnande av social- och hälsovård
• Lagen om välfärdsområden 611/2021

Delegationen för social- och hälsovården under undantagsförhållanden (PONK)

Delegationen för social- och hälsovården under undantagsförhållanden har till uppgift att planera och förbereda skötseln av social- och hälsovården under undantagsförhållanden samt de med beredskapen under normala förhållanden förknippade ärenden och stödåtgärder vilkas ordnande under normala förhållanden utgör grunden för förberedelser inför undantagsförhållanden. Statsrådet kan på förslag av social- och hälsovårdsministeriet tillsätta delegationen för högst fem år åt gången. Delegationen kan ge ministeriet förslag ifråga om beredskapslagstiftningen och beredskapsverksamheten.   

• Lagen om delegationen för social- och hälsovården under undantagsförhållanden

Nationella beredskapsgruppen för social- och hälsovård

Nationella beredskapsgruppen för social- och hälsovård stöder ministeriet i störningssituationer under normala förhållanden och under undantagsförhållanden när ministeriet ska fatta beslut om hur resurserna inom social- och hälsovården ska fördelas.  

• Lagen om delegationen för social- och hälsovården under undantagsförhållanden, 50 c §

Internationellt samarbete

Inom Finlands social- och hälsovård deltar man aktivt i det internationella samarbetet.  Samarbete bedrivs till exempel i EU:s och Nato:s nätverk. Även samarbetet mellan de nordiska länderna är tätt och konkret. 

Ett exempel på EU-samarbetet är de gemensamma EU-beredskapslager som började inrättas i Finland år 2023. Lagren består bland annat av läkemedel, vårdartiklar, personlig skyddsutrustning och mätinstrument. Finland har fått totalt 305 miljoner euro från Europeiska kommissionen för inrättandet av beredskapslager. Även de andra EU-länderna har beredskapslager. De är en del av den strategiska kapaciteten i EU:s civilskyddsmekanism. 

• Mer information om Finlands lagringsprojekt