Grundlinjerna i Finlands narkotikapolitik ändras inte
I Finlands narkotikapolitik betonas även under de kommande åren det långsiktiga arbetet på basnivå och utvecklingen av detta arbete samt samarbetet mellan olika aktörer. Förebyggande arbete och tidigt ingripande ges särskilt stor vikt när det gäller att förhindra narkotikaberoende, kriminalitet och utslagning bland unga. Prioriteringar i det praktiska arbetet är att påverka efterfrågan på och utbud av narkotika, att minska skadeverkningar samt att tillgodose de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna. Riktlinjerna fastställs i statsrådets nya principbeslut om narkotikapolitiken som antogs den 15 december.
Målet med Finlands narkotikapolitik är att förebygga användningen och spridningen av narkotika för att minimera de hälsorelaterade, sociala och individuella skadeverkningarna och de ekonomiska kostnaderna orsakade av användning och bekämpning av narkotika. Narkotikapolitiken bedrivs i nära samarbete med läkemedelspolitiken för att trygga tillgången till viktiga läkemedelspreparat.
Principbeslutet styr de olika förvaltningsområdenas verksamhet inom narkotikapolitiken
Social- och hälsovårdsministeriet ansvarar för samordningen av narkotikapolitiken. Den nationella narkotikapolitiska koordineringsgruppen fortsätter sin verksamhet under 2016–2019. I gruppen finns representanter för alla ministerier som genomför narkotikapolitiken samt deras underlydande ämbetsverk och inrättningar. Koordineringsgruppen följer hur narkotikasituationen utvecklas och rapporterar regelbundet till statsrådet. Dessutom samordnar gruppen beredningen och genomförandet av den narkotikapolitiska lagstiftningen och myndigheternas åtgärder.
Tidigt ingripande i ungas situation är avgörande
I principbeslutet understryks att sektorsöverskridande förebyggande rusmedelsarbete och tidigt ingripande är särskilt viktiga när det gäller unga. I skolor och läroanstalter sker det förebyggande arbetet inom den yrkesövergripande elev- och studerandevården i samarbete mellan vårdnadshavarna, missbrukarvården, kommunens anställda inom missbrukarvården, ungdomsväsendet, polisen och olika organisationer. Ungdomsarbetet är en viktig del av det förebyggande rusmedelsarbetet.
Bekämpning av narkotikabrottslighet är även annat än kontroll
Narkotikabrott utreds så effektivt som möjligt. Kontrollen över narkotikabrottsligheten grundar sig på analyserade data och myndighetsverksamhet. Införsel av narkotika i landet bekämpas genom samarbete mellan polisen, tullen och gränsbevakningsväsendet. Ett nära internationellt samarbete säkerställer att det straffrättsliga ansvaret realiseras vid gränsöverskridande narkotikabrottslighet. Den ökande narkotikabrottsligheten på internet kräver bekämpning.
I bekämpningen av narkotikabrottsligheten beaktas utöver kontrollaspekten även förebyggande åtgärder. Dessa åtgärder kan t.ex. vara möjligheter till tidigt ingripande och vårdhänvisning samt samtal med minderåriga förstagångsförbrytare.
Missbruksarbete minimerar skadeverkningarna av narkotika
Service inom missbrukarvården ska tillhandahållas rusmedelsmissbrukare, deras familjer och andra närstående personer. Servicen ska ges med hänsyn till klienternas behov av hjälp, stöd och vård. Att minska de skadliga effekterna av narkotikabruk är en viktig del av missbrukarvården. Målet med samarbetsmetoderna inom missbrukarvården för fångar och dem som avtjänar samhällspåföljd är att åstadkomma en mer sammanhängande service inom missbrukarvården.
Mångsidigt internationellt samarbete stöder Finlands narkotikapolitik
Finland har åtagit sig att följa FN:s konventioner om narkotika och EU:s narkotikastrategi 2013–2020. Finland bedriver dessutom internationellt narkotikasamarbete med Europarådet och Nordiska ministerrådet. Finland deltar i planeringen och genomförandet av EU:s gemensamma narkotikapolitik. EU:s gemensamma politik har även som mål att påverka FN:s narkotikapolitik.
Statsrådet har tidigare fattat principbeslut om narkotikapolitiken för åren 1999–2000, 2001–2003, 2004–2007, 2008–2011 och 2012–2015.
Ytterligare information:
Kari Paaso, direktör, tfn 0295 163 4340, [email protected]
Elina Kotovirta, konsultativ tjänsteman, (anträffbar 19.12.) tfn 0295 163 977, [email protected]