Anvisning för bedömning av storleken på underhållsbidrag till barn

Justitieministeriet har givit ut en anvisning för beräkning av storleken på underhållsbidrag till barn. Social- och hälsovårdsministeriet sänder en tryckt handbok om anvisningen till kommunerna under juni. Handboken kan också läsas på justitieministeriets webbsidor. Handboken säljs av Edita.

Anvisningen utarbetades i form av ett samarbete mellan justitieministeriet och social- och hälsovårdsministeriet. Den baserar sig på den av justitieministeriet tillsatta arbetsgruppens arbete vars betänkande "Bedömning av storleken för underhållsbidrag för barn" (arbetsgruppsbetänkande 2006:10) blev färdigt 31.5.2006. Efter att betänkandet blev färdigt sändes den ut på remiss varefter ministerierna i samråd fattade beslut om hur kommentarerna skulle beaktas i den slutgiltiga anvisningen.

Anvisningen baserar sig på bestämmelserna i lagen om underhåll för barn (704/1975). Anvisningen är inte bindande för myndigheternas verksamhet eftersom det inte finns något bemyndigande i lag. I juridiskt hänseende är anvisningen en rekommendation om hur grunderna för underhållsbidrag skall bestämmas.

Syftet med anvisningen är att förenhetliga de kommunala socialmyndigheternas arbetsrutiner. Enhetligare handläggning eftersträvas i fråga om myndigheternas sätt att vägleda föräldrarna i att göra en korrekt beräkning av underhållsbidragets storlek och i fråga om myndigheternas bedömning av om ett avtal som föräldrarna ingått kan fastställas med stöd av 8 § 2 mom. i lagen om underhåll för barn.Anvisningen är avsedd för de kommunala socialmyndigheterna, men i princip är den också tillämplig vid tolkning av lagen i sådana fall där underhållsbidraget fastställs i domstol.

Handboken innehåller förutom en anvisning för beräkning av underhållsbidrag för barn även en motivering till anvisningen. I den allmänna motiveringen redovisas grunden till och syftet med anvisningen och utgångspunkter samt presenteras en viktig motivering till de val som gjordes när anvisningen utarbetades. I detaljmotiveringen redovisas hur det är tänkt att de olika punkterna skall tolkas och genom exempel visas hur dessa skall tillämpas. I slutet av handboken finns dessutom en blankettbilaga i syfte att underlätta uträknandet av underhållsbidrag enligt anvisningen.

Anvisningen är avsedd för normala underhållssituationer. Därmed ger den inte nödvändigtvis svar på frågor som hänför sig till ovanliga situationer. I ett enskilt fall kan föräldrarna ofta ha godtagbara skäl för att komma överens om ett underhållsbidrag som avviker från den slutsumma som en tillämpning av anvisningen skulle leda till.

Vid beräkning av underhållsbidrag är utgångspunkten barns behov av underhåll och föräldrarnas underhållsförmåga enligt 1 § och 2 § i lagen om underhåll för barn. Man har genom anvisningen försökt finna en preciserande tolkning för dessa kriterier i lagen som lämnar utrymme för tolkningar.

Vid bedömning av barns behov av underhåll enligt anvisningen betraktas som allmänna kostnader för ett barn det belopp som baserar sig huvudsakligen på Statistikcentralens konsumtionsundersökning (250 – 390 €/mån) och bestäms av barnets åldersgrupp. Därutöver beaktas som barnets andel av boendekostnaderna den andel som anges i anvisningen (23 – 10 %) för den förälder som bor med barnet. Barnets utgifter för barndagvård, utbildningskostnader, kostnader för specialintressen och vissa andra jämförbara kostnader beaktas antingen till faktiska belopp eller till belopp som kan anses skäliga. Barnbidrag och barnets inkomster som inte är tillfälliga eller är små avdras från de ovan nämnda kostnaderna.

Förälderns underhållsförmåga bestäms enligt anvisningen utifrån han eller hennes inkomster. I vissa fall beaktas även förälderns möjligheter till inkomst och förmögenhet. Från sin underhållsförmåga får föräldern för sina allmänna levnadskostnader avdra ett belopp enligt anvisningen (420 – 500 €/mån). Dessutom får han eller hon bland annat avdra sina boendekostnader, särskilda kostnader för hälso- och sjukvård och kostnader för arbetsresor samt med vissa inskränkningar resekostnader för umgänge med barn antingen till faktiskt eller skäligt belopp. Även räntor och amorteringar på studielån beaktas som avdrag. Om föräldern har övriga underhållsansvar får han eller hon avdra ett belopp enligt anvisningen för att uppfylla dessa.

Om barnet vistas hos den förälder som inte bor med barnet får föräldern göra avdrag med stöd av umgängesavdrag (0 – 54 €/mån). Detta görs enligt tabellen i anvisningen om underhållsbidrag.

Enligt anvisningen skall underhållsbidraget räknas ut genom att barnets behov av underhåll fördelas mellan föräldrarna enligt deras respektive förmåga. Den förälder som inte bor med barnet svarar dock för barnets underhåll med högst det belopp som motsvarar hans eller hennes förmåga.

När underhållsbidraget beräknats enligt anvisningen måste till sist en bedömning göras av om man beaktat alla de omständigheter som kan ha betydelse för ett skäligt slutresultat. Om bedömningen så kräver kan det beräknade underhållsbidraget sänkas eller höjas.

Handboken innehåller förutom en anvisning om beräkning av underhållsbidrag även en anvisning om när det är befogat att ändra ett fastställt underhållsbidrag på basis av ändrade omständigheter. En ändring av underhållsbidragets storlek förutsätter att en omräkning av underhållsbidragets storlek på basis av den nya informationen avviker från det tidigare fastställda underhållsbidraget med minst 15 procent och att ändringen av omständigheterna inte är kortvarig. Dessutom förutsätts det att det nya underhållsbidraget är skäligt med beaktande av såväl barnets som den underhållsbetalande förälderns förhållanden.

Enligt 8 § i lagen om underhållstrygghet (671/1998) betalas underhållsstöd såsom skillnaden mellan beloppet för fullt underhållsstöd och underhållsbidraget när underhållsbidragets belopp på grund av den underhållsskyldiges bristande försörjningsförmåga har fastställts till ett mindre belopp än fullt underhållsstöd. För att underlätta beviljande av underhållsstöd i ovan nämnda situationer betonar anvisningen att avtalet om underhållsbidrag utarbetas så att en anteckning alltid görs om anledningen till att underhållsbidraget blivit mindre eller lika stort som det högsta underhållsstödet beror på den underhållsskyldiges bristande underhållsförmåga eller annat skäl.

Ett litet underhållsbidrag anses bero på den underhållsskyldiges bristande förmåga på det sätt som avses i lagen om underhållstrygghet när den underhållsskyldiges underhållsförmåga beräknad enligt anvisningen är mindre än fullt underhållsstöd. I övriga situationer anses det lilla underhållsbidraget bero på något annat skäl än den underhållsskyldiges bristande förmåga och det finns sålunda inte någon rätt för barnet till kompletterande underhållsstöd. När den underhållsskyldige försummat att betala underhållsbidrag betalas i underhållsstöd endast det för underhållsbidraget fastställda beloppet enligt 8 § 2 mom. i lagen om underhållstrygghet.

När den underhållsskyldiges underhållsförmåga beräknad enligt anvisningen är mindre än underhållsstödets högsta belopp har barnet rätt till ett kompletterande underhållsstöd. Kompletterande underhållsstöd betalas såsom skillnaden mellan beloppet för fullt underhållsstöd och fastställt underhållsbidrag enligt 8 § 1 mom. i lagen om underhållstrygghet.

Om beloppet för fullt underhållsstöd bestäms i 7 § i lagen om underhållstrygghet. År 2007 uppgick fullt underhållsstöd till 129,91 €/mån.

På frågor om anvisningen till kommunerna – dock inte tolkningsfrågor i enskilda fall – svarar regeringssekreterare Eeva Kangasniemi från social- och hälsovårdsministeriet, tel. 09 – 1607 4352 och forskare Mette Manninen från justitieministeriet, tel. 09 – 1606 7663.