I OECD:s rapport bedöms välfärden i Finland
Det finns en risk för att finländarnas välfärdsnivå sjunker om vi inte satsar på utbildning, socialt kapital och hälsojämlikhet, visar OECD:s färska rapport. Rapporten beskriver de sammanlagda effekter som uppnås när välfärden, ekonomin och miljön är hållbar. Evidensbaserad information gör det möjligt att hitta lösningar för utmaningarna med den ekonomiska hållbarheten.
”Finland är ett av de ledande länderna när det gäller hållbar välfärd. Finlands ekonomimodell är balanserad och stöder både människans välfärd och miljön. OECD:s senaste bedömning stöder beslut som påverkar ekonomin och välfärden positivt”, säger Romina Boarini, direktör för OECD:s WISE-centrum för välfärdsekonomi.
I OECD:s rapport om välfärden i Finland identifieras de delområden i fråga om kompetens och välfärd där utvecklingen är oroväckande. Om man inte arbetar aktivt för att lösa detta kommer utvecklingen oundvikligen också att inverka negativt på ekonomin. Bristfällig kompetens, nedsatt hälsa och ojämlikhet inverkar både på arbetsförmågan och på möjligheterna att delta i samhället. Förutom den psykiska ohälsan ökar också fetman och de fetmarelaterade sjukdomarna, som är de vanligaste orsakerna bakom invalidpensioneringarna.
”Genom det nationella beslutsfattandet kan man göra mycket för att minska de socioekonomiska och regionala skillnaderna. Det behövs både lagstiftningsmässiga och finansiella åtgärder”, säger Veli-Mikko Niemi, social- och hälsovårdsministeriets kanslichef.
Åtgärder för att förbättra inlärningsresultaten
OECD:s färska rapport behandlar också de utmaningar inom utbildningssektorn som har diskuterats i Finland under den senaste tiden. Inlärningsresultaten blir sämre och skillnaderna i inlärnings-resultat på grund av social bakgrund och mellan könen är rätt stora i Finland också i internationell jämförelse. Utbildningsnivån har ett nära samband med bland annat sysselsättningen, delaktigheten i samhället och den förväntade livslängden. De som avlagt en utbildning på andra stadiet har en klart sämre sysselsättningsgrad, mindre erfarenhet av samhällspåverkan och kortare livscykel än högutbildade. Andelen högutbildade unga vuxna ökar långsamt och är klart mindre i Finland än i de övriga nordiska länderna och den genomsnittliga nivån i OECD-länderna. Resultaten visar att tryggandet av välfärden kräver satsningar på utbildning och FoU-verksamhet och att man lyckas höja kompetens- och utbildningsnivån.
”Resultaten stämmer överens och bekräftar den nationella lägesbilden. Vi är medvetna om problemen och har redan börjat åtgärda dem. Den senaste livliga diskussionen om problemen stärker tron på att det på nationell nivå råder koncensus om att ytterligare åtgärder behövs eller till och med är nödvändiga”, säger Anita Lehikoinen, undervisnings- och kulturministeriets kanslichef.
Klimatåtgärderna framskrider, men man måste skynda om man vill uppnå målen
När det gäller miljön tar OECD:s rapport upp att Finland lyckats minska växtgasutsläppen betydligt. Samtidigt använder Finland dock stora mängder råvaror. Även om investeringarna i miljön, förnybar energi och utsläppssnål trafik har ökat, behövs det omfattande ytterligare åtgärder för att uppnå de nationella målen för koldioxidneutralitet och cirkulär ekonomi. I rapporten konstateras också att åtgärderna inom markanvändnings- och skogssektorerna inte är tillräckliga. Att tonvikten läggs på bioenergi kan göra det svårt att uppnå klimatmålen och målen för den biologiska mångfalden. Det förväntas att det uppstår nya gröna arbetsplatser inom skogssektorn samtidigt som man kommer allt längre bort från utsläppsminskningsmålen. Enligt OECD tyder detta på att det är svårt att samordna de kortsiktiga ekonomiska intressena och klimatmålen.
I OECD rapporten konstateras att Finland har möjlighet att uppnå målen för grönområdena i närmiljön snabbare än i de andra OECD-länderna. Även luftkvaliteten är bra i Finland, och antalet förtida dödsfall som beror på luftföroreningar är få.
När det gäller boendet konstateras det att det blir allt svårare att hitta en bostad till ett rimligt pris i Finland. Läget har försämrats under de senaste tio åren.
”Smärtpunkterna när det gäller klimatet, miljön och boendet beskrivs tydligt i OECD:s rapport. Observationerna stämmer överens med vår nationella lägesbild. Vi behöver helt klart fästa större uppmärksamhet vid klimatpolitikens sociala konsekvenser och inverkan på inkomstfördelningen och vidta åtgärder för en fungerande bostadsmarknad. Samtidigt ska vi komma ihåg hur bra vi redan har det, och att en långsiktig miljöpolitik ger resultat”, säger miljöministeriets kanslichef Juhani Damski.
Det är möjligt att bedöma välfärdens, ekonomins och miljöns hållbarhet samtidigt och identifiera de sammanlagda effekterna av dem
OECD:s rapport om Finlands välfärd baserar sig på den välfärdsram som OECD har utvecklat sedan år 2011. Ramen och de modeller för analys av välfärden som tagits i bruk i många andra OECD-länder visar att det är möjligt att bedöma hållbarhetsdimensionerna i fråga om välmående, ekonomi och miljö samtidigt och identifiera de sammanlagda effekterna av dem och de ömsesidiga beroendeförhållandena. Evidensbaserad information gör det möjligt att hitta lösningar för utmaningarna med den ekonomiska hållbarheten. Om konsekvenserna för befolkningens välfärd inte beaktas kommer inte heller de beslut som gäller ekonomin att vara hållbara på lång sikt. Därför borde man under den kommande regeringsperioden göra en välfärdsekonomisk bedömning av alla de viktigaste åtgärderna för balanseringen av ekonomin.
De centrala observationerna i rapporten har översatts till finska och publicerades den 9 juni 2023.
Rapporten finns i sin helhet på OECD:s webbplats:
Mer information:
Heli Hätönen, konsultativ tjänsteman, social- och hälsovårdsministeriet, 0295 163 326, fornamn.efternamn@gov.fi
Aleksi Kalenius, konsultativ tjänsteman, undervisnings- och kulturministeriet, 0295 330 291, fornamn.efternamn@gov.fi