Hur ska utbildningen av specialistläkare och specialisttandläkare utvecklas?

Enligt utredningar fördelar sig antalet specialistläkare och specialisttandläkare ojämnt enligt specialområde och region.

Till exempel finns det inom vissa regioner många specialistläkare och specialisttandläkare medan det finns alltför få inom andra regioner. Utbildningen av specialistläkare och specialisttandläkare utvecklas därför med hjälp av ett åtgärdsprogram.

Överläkare Teppo Heikkilä från social- och hälsovårdsministeriet berättar i en videointervju hur utbildningen av specialistläkare och specialisttandläkare ska utvecklas. Han berättar även varför man håller på att skapa ett nytt öppet antagningsförfarande, hur styrningen av studerandenas karriärval ska utvecklas och om social- och hälsovårdsreformen inverkar på utbildningen av specialistläkare och specialisttandläkare.

Länk till videointervjun: https://youtu.be/LmLxQE0Ui1kLinkki toiselle sivustolleAvautuu uudessa välilehdessä

Textversion av intervjun

Hur ska utbildningen utvecklas?

”För det första avser vi att intensifiera den riksomfattande styrningen och samordningen. En samordningssektion har inrättats vid social- och hälsovårdsministeriet för detta ändamål. I sektionen finns alla de viktigaste intressentgrupperna inom specialiseringsutbildningen företrädda. Därutöver har man även dryftat innehållsliga frågor och innehållet utvecklas. Detta sker framför allt under ledning av universiteten eftersom universiteten även i fortsättningen har ansvaret för utbildningens innehåll. För det tredje ska lagstiftning som gäller specialiseringsutbildning utvecklas för att svara mot dagens och framtidens behov.

Ett nytt öppet antagningsförfarande håller på att skapas inom specialiseringsutbildningen. Varför?

”Det finns egentligen två viktiga skäl till utvecklandet av antagningsförfarandet. För det första har universiteten sett att om man vill utveckla utbildningens innehåll och struktur, kan det vara bra att ett antagningsförfarande ingår i detta. Man har sett att ett öppet antagningsförfarande skulle vara en fördel för de som specialiserar sig. Det andra skälet hänför sig till att man i senare utredningar har konstaterat att det råder en viss obalans bland specialistläkarna och specialisttandläkarna. Inom vissa områden finns det alltför många specialistläkare medan det råder brist inom andra. Det har ansetts att utvecklandet av antagningsförfarandet kunde vara en bra metod att korrigera obalansen.

Styrningen av studerandenas karriärval ska utvecklas. Hur?

”Centralt i denna utveckling av styrningen av karriärvalet är informationsstyrning. Vi har redan information, och vi producerar mer i fortsättningen, om till exempel arbetssituationen nu och i framtiden inom olika specialområden. Avsikten är att alla som funderar över sitt specialområde i fortsättningen ska ges öppen tillgång till informationen. Vi har även haft inledande diskussioner med universitetens Karriärservice om hur de kunde hjälpa studerande som befinner sig i slutskedet av sina studier och utexaminerade läkare och tandläkare med att fundera över sin egen karriär. Ett viktigt skäl till varför man ansett det viktigt att även utveckla styrningen av karriärvalet är att man i undersökningsresultat under senare tid konstaterat att slumpens stora roll vid valet av specialområde inverkat på ett sätt som ökar missnöjet med det egna specialområdet.

Påverkar social- och hälsovårdsreformen utbildningen av specialistläkare och specialisttandläkare?

”Det är helt klart att även social- och hälsovårdsreformen påverkar utbildningen av specialistläkare och specialisttandläkare. Valfriheten som ännu är under beredning har till exempel inverkan på var och hur utbildningen av specialistläkare och specialisttandläkare kan genomföras. En central utmaning i samband med beredningen av åtgärdsprogrammet har också varit hur det samordnas med beredningen av social- och hälsovårdsreformen. Det är klart att åtgärdsprogrammet måste uppdateras i fortsättningen allteftersom social- och hälsovårdsreformen framskrider.