Dagverksamhet och tolktjänster ökas år 2007

Riksdagen har godkänt lagarna om ändring av lagen om service och stöd på grund av handikapp (380/1987) och 4 § i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992). De bestämmelser som inkluderas i handikappservicelagen ersätter handikappserviceförordningens (759/1987) bestämmelser om tolktjänst. I samband med reformen ökas minimiantalet tolkningstimmar. Därtill fogas till handikappservicelagen en bestämmelse om dagverksamhet för personer med ett gravt handikapp. Dagverksamheten hör till kommunens särskilda skyldighet att ordna tjänster. Enligt lagen om klientavgifter är dagverksamheten avgiftsfri socialservice. Lagändringarna träder i kraft 1.1.2007.

Regeringens proposition (RP 166/2006 rd) och riksdagens svar (RSv 140/2006 rd) är tillgängliga på Internet på riksdagens hemsidor.

Med stöd av 2 § i handikappservicelagen tillämpas lagen till personer som på grund av skada eller sjukdom under långa tider har särskilda svårigheter att klara av de funktioner som hör till normal livsföring. Skadan eller sjukdomen kan vara antigen fysisk eller psykisk.

I 8 b § 2 mom. i den reviderade handikappservicelagen definieras till vem dagverksamhet ordnas. Dagverksamhet skall ordnas till personer i arbetsför ålder som har sin huvudsakliga försörjning från förmåner som beviljas på grund av sjukdom eller arbetsoförmåga. Definitionen motsvarar till dessa delar definitionen i 27 e § i socialvårdslagen om arbetsoförmögna gravt handikappade personer för vilka ordnas arbetsverksamhet. Därtill förutsätts att personen har ett mycket gravt funktionshinder. Kommunen är skyldig att ordna dagverksamhet för personer som på grund av handikapp inte har förutsättningar att delta i arbetsverksamhet enligt socialvårdslagen.

Arbetsförmågan kan vara kraftigt nedsatt på grund av t.ex. hjärnskada eller samverkan av flera olika skador eller sjukdomar. Den största enstaka grupp som omfattas av servicen är de personer som har mycket svåra mentalhälsoproblem såsom kronisk schizofreni. Syftet med lagreformen är att förbättra livskvaliteten genom att stöda öppenvård och minska antalet sjukhusperioder. Ändamålsenligt ordnad dagverksamhet kan minska hälso- och sjukvårdens utgifter och spara på totalkostnaderna.

Klienters funktionsförmåga och servicebehov utvärderas när serviceplan upprättas. Då uppskattas även klientens möjligheter att delta i arbets- eller dagverksamhet.

Med stöd av 17 § 4 mom. i socialvårdslagen (710/1982) kan kommunerna i enlighet med sin egen bedömning ordna sådan socialservice som de anser nödvändig. Med stöd av socialvårdslagen ordnar kommunerna dagverksamhet för bl.a. äldre personer. Dagverksamhet för utvecklingsstörda personer ordnas med stöd av lagen om utvecklingsstörda. För dessa grupper medför lagreformen inte några ändringar.

Enligt handikappservicelagen skall dagverksamheten stödja den handikappades möjligheter att klara sig självständigt och främja de sociala kontakterna. Dagverksamheten är målinriktad verksamhet som strävar efter att förstärka de färdigheter som de allra gravast handikappade behöver för att klara de vardagliga sysslorna så självständigt som möjligt. Växelverkan med andra människor förbättrar livskvaliteten och förebygger psykiska problem. Dagverksamheten kan omfatta t.ex. matlagning, motion, diskussion, utflykter, skapande verksamhet samt övningar i sociala färdigheter. Dagverksamhetens syfte är inte att producera varor eller tjänster till försäljning och personer som deltar i verksamheten betalas ingen ersättning.

Däremot omfattar arbetsverksamhet enligt socialvårdslagen arbetsliknande sysselsättning som avser bevara och främja funktionsförmågan och för vilken kan betalas flitpenning eller någon annan motsvarande ersättning.

Dagverksamhet med stöd av handikappservicelagen skall ordnas utanför klientens eget hem. Syftet är att öka gravt handikappade personers kontakter utanför hemmet och främja umgänge med andra människor. Dagverksamhet kan dock ordnas i exempelvis separata lokaler i anslutning till en serviceboendeenhet.

Enligt 4 § i lagen om klientavgifter är dagverksamhet med stöd av handikappservicelagen avgiftsfri socialservice. Transport och måltider i anslutning till dagverksamheten har inte föreskrivits att vara avgiftsfria.

Mängden av dagverksamhet kan påverkas av orsaker som beror på både klienten och den som ordnar verksamheten. I mån av möjlighet skall dagverksamhet ordnas för en klient fem dagar i veckan eller mindre än fem dagar i veckan om klienten kan delta i arbetsverksamhet en del av veckan. Dagverksamhet kan ordnas mindre ofta även på grund av annan orsak som beror på klienten. När dagverksamhet ordnas skall klientens egna önskemål och levnadsförhållanden iakttas.

Om klienten kan delta i arbetsverksamhet en del av veckan kan dagverksamhet på motsvarande sätt ordnas mindre ofta. Också verksamhetens dagliga mängd kan variera. Lagen definierar ingen bestämt antal timmar för dagverksamhet. Syftet är att klienten på ett flexibelt sätt kan byta till arbetsverksamhet eller delta i arbets- eller dagverksamhet enligt sina individuella behov. När verksamheterna ordnas är det viktigt att göra en tydlig skillnad mellan arbets- och dagverksamhet. En tydlig skillnad mellan verksamheterna främjar en persons övergång till arbetslivet.

Mängden av dagverksamhet kan även bero på brist på yrkeskunnig personal eller lämpliga lokaler eller annan motsvarande orsak. Möjligheten att ordna mängden av tjänster enligt fall och situation ger kommunerna möjligheten att planera sina servicesystem och ställer inte kommunerna inför oskäliga reformsituationer. Dagverksamheten hör dock till kommunens särskilda skyldighet att ordna tjänster som skall ordnas oberoende av kommunens anslag.

Möjligheterna till tolktjänst för svårt hörselskadade, hörsel- och synskadade och personer med talskada förbättras från och med början av 2007. Genom revideringen av handikappservicelagen ökas antalet timmar av tolktjänster för hörsel- och synskadade från minst 240 timmar till minst 360 timmar och för hörselskadade och personer med talskada från minst 120 timmar till minst 180 timmar per kalenderår.

Till andra delar kvarstår bestämmelserna om tolktjänster innehållsmässigt oförändrade. De avgöranden som högsta förvaltningsdomstolen fattat under den nuvarande lagstiftningens giltighetstid kan fortfarande användas som hjälp vid tolkningen av beslutsfattande.

Den guidning, handledning och rådgivning som behövs för användning av tolktjänster hör inte till minimiantalet tolkningstimmar. Speciellt för personer med talskada kan det ta lång tid för att lära sig att använda tjänsten. En person med svår talskada är enligt lagen en sådan person som inte kan kommunicera i vardagliga situationer genom tal. En person kan ha en svår talskada på grund av till exempel afasi, dysfasi, autism eller cp-skada.

Angående utbildning har kommunen en särskild skyldighet att ordna tolktjänster i den omfattning som en gravt handikappad person behöver för att klara sina studier. De stadgade minimiantalen timmar gäller andra aktiviteter. Tolktjänsterna är avgiftsfria för klienten.

Regeringssekreterare Lotta Silvennoinen, tfn (09) - 160 73187, e-post: [email protected]
Överinspektör Aini Kimpimäki, tfn (09) - 160 74133, e-post: [email protected]