Haku

14.1.2026 | Pojkars könsrelaterade sårbarhet måste beaktas vid planering av utbildning och social- och hälsovårdstjänster. Enligt en färsk utredning borde man sträva efter könssensitivitet i stället för könsneutralitet vid beredning och planering, det vill säga beakta könsskillnaderna och könens särdrag. I utredningen föreslås det att de gemensamma nationella målen för allt arbete med barn och ungdomar ska vara att höja kunskapsnivån och förebygga våld.

5.11.2025 | Social- och hälsovårdsministeriet har beställt en utredning om välbefinnandet och jämlikheten i fråga om pojkar och unga män.

2.12.2025 | Finland placerar sig på 8:e plats i Europeiska unionen när det gäller jämställdheten. Vid jämförelsen mättes jämställdheten på olika områden, till exempel arbetsmarknaden, hälso- och sjukvården och maktutövningen. Största delen av uppgifterna i indexet härstammar från år 2023 och 2024.

8.11.2021 | Arbetslivet i Finland är kraftigt könsuppdelat: kvinnor och män arbetar i hög grad inom olika branscher och i olika uppgifter. Könssegregationen upprätthåller snäva könsstereotypier, förhindrar att individers kompetens utnyttjas fullt ut, inverkar skadligt på arbetsmarknadens funktion och återspeglas också på löneskillnader och därigenom på pensioner. 

12.11.2019 | Inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män har en väsentlig inverkan på pensionsskillnaderna mellan kvinnor och män. Den ojämna fördelningen av familjeledigheter mellan kvinnor och män och särskilt långa perioder med hemvårdsstöd bidrar till att inkomst- och pensionsskillnaderna ökar. Dessa uppgifter framgår av en rapport som social- och hälsovårdsministeriet beställt av Pensionsskyddscentralen. I rapporten utreds pensionsskillnaderna mellan kvinnor och män och orsakerna till dessa skillnader.