Regeringens svar på interpellationen om nedläggningen av sjukhus
Social- och hälsovårdsminister Kaisa Juuso svarade på interpellationen 23.4.2024.
Ärade talman,
de utmaningar som gäller finländarnas social- och hälsovårdstjänster är omfattande. Vi står samtidigt inför den åldrade befolkningens ökade servicebehov, personalbrist, ökade kostnader och frågan huruvida finansieringen är hållbar.
Denna regering vill säkerställa god vård och omsorg för alla finländare, både för nuvarande och kommande generationer. Detta lyckas endast genom djärva reformer. Genom att ta i bruk nya verksamhetssätt och förnya servicestrukturen. Också inom de självstyrande välfärdsområdena görs det mycket arbete för att utveckla servicen.
Under de kommande tio åren går nästan en tredjedel av de anställda hos välfärdsområdena i pension. Regeringen förbättrar tillgången till utbildad vård- och omsorgspersonal på båda nationalspråken.
Antalet utbildningsplatser inom social- och hälsovården ökas, dragkraften och hållkraften stärks, arbetsfördelningen förtydligas och tillgången till internationellt kunnande förbättras bland annat genom att göra det snabbare och smidigare att få rätt att utöva yrke. Yrkesutbildade personers möjligheter att koncentrera sig på arbete som motsvarar den egna kompetensen och deras möjligheter att rikta arbetstiden på klientarbete förbättras.
Regeringens uppgift är att säkerställa att specialkompetensen är tillräcklig för befolkningen. Sjukhusens och jourenheternas servicenät och arbetsfördelning utvecklas så att alla ska kunna garanteras en högklassig vård. Också utnyttjandet av digitaliseringen, distanstjänster, en lyckad arbetsgivarpolitik och en god arbetsfördelning har en viktig roll i säkerställandet av att specialkompetensen räcker till.
Ärade talman,
kostnaderna för den specialiserade sjukvården utgör cirka 40 procent av välfärdsområdenas totala kostnader och de har ökat kraftigare än andra kostnader.
Verksamhetsmiljön har förändrats avsevärt från det den var när den nuvarande lagstiftningen kom till och servicenätet för sjukhus och jourenheter bildades. En del av områdena växer och en del krymper. För att det ska finnas tillräckligt med kompetent personal och för att vår ekonomiska bärkraft ska hålla är det nödvändigt att granska ordnandet av den specialiserade sjukvården och kostnaderna.
Inom den specialiserade sjukvården behövs allt djupare specialkompetens och utrymmen och anordningar. Detta utmanar den nuvarande servicestrukturen.
Sjukhusnätet ska granskas med tyngdpunkt på tillgången på social- och hälsovårdspersonal och tillräcklig kompetens. Samtidigt måste vi säkerställa lika tillgång till vård och omsorg åt människor i hela landet. Personalresurserna och de ekonomiska resurserna ska riktas så att de tjänar kunderna bäst, det vill säga oss alla. Tillgången på social- och hälsovårdspersonal är den viktigaste drivfaktorn för ändringen av sjukhusnätet.
Ärade talman,
regeringen har vid ramförhandlingarna beslutat om sjukhus- och journätets framtid. Enligt besluten görs det ändringar i nattjouren inom primärvården och i den specialiserade sjukvården vid vissa sjukhus. Målen är att svara på personalbristen inom hälso- och sjukvården och att balansera de offentliga finanserna. De språkliga rättigheterna kommer att beaktas.
Alla välfärdsområden kommer att ha kvar ett centralsjukhus eller ett universitetssjukhus där man kan sköta förlossningar och omfattande operativ verksamhet. HUS-sammanslutningen beslutar själv om serviceutbudet vid sina sjukhus, om jourenheter och förlossningsvård i Nyland. Sjukhusarbetsgruppens förslag enligt vilket en del av centralsjukhusen skulle ändras till akutsjukhus har slopats. I stället beslutade regeringen vid ramförhandlingarna om alternativa besparingar på cirka 75 miljoner euro.
Enligt regeringens riktlinjer görs det lagändringar i fråga om jour dygnet runt inom primärvården. Alla välfärdsområden kan fritt ordna akutmottagningar under kvällar och helger klockan 07–22. Välfärdsområdena styrs och uppmuntras till att säkerställa god tillgång på hälso- och sjukvårdstjänster på basnivå under dagtid samt under kvällar och nattetid, så att sjukhusjourerna inte ska bli överbelastade.
För patienten är det av primär betydelse att vård kan fås enligt plan och under dagtid. Det ligger inte i någons intresse att patienten ska behöva söka vård nattetid, utom förstås om det är ett nödläge. Nattetid kan patienter i nödläge eller allvarligt sjuka patienter på dessa områden föras direkt till sjukhuset, där det finns mångsidiga möjligheter till undersökningar och vård.
Ärade talman,
vid inledningen av 2026 kommer det att ske ändringar i jouren dygnet runt inom primärvården, när nattjouren inom primärvården med dispens upphör i Idensalmi, Jämsä, Kouvola, Brahestad och Varkaus.
Möjligheten att ha nattjour kvarstår i Ivalo och Kuusamo på grund av de långa avstånden och i Jakobstad och Raseborg för att de språkliga rättigheterna ska förverkligas, samt därtill i Kemi och Nyslott. Dispensförfarandet slopas.
Välfärdsområdena kan upprätthålla sådan läkarjour som behövs för hälso- och sjukvården av vårdavdelningspatienter vid sina olika sjukhus. Dessutom kan vissa åtgärder som utförs under lätt anestesi i fortsättningen utföras vid vilken hälsovårdsenhet som helst där det finns tillräcklig kompetens och där patientsäkerheten förverkligas.
Ärade talman,
I enlighet med riktlinjerna från ramförhandlingarna görs det vid ingången av 2026 ändringar i sjukhusen med specialiserad sjukvård i Kemi, Oulainen, Salo, Nyslott och Valkeakoski. Vid dessa sjukhus blir det fortfarande möjligt att utföra dagkirurgiska operationer, men inte mer omfattande operationer som kräver beredskap för operativ vård dygnet runt. Dessutom kan dessa sjukhus ha en omfattande verksamhet med olika polikliniker såsom en mödrapoliklinik, och vårdavdelningsverksamhet inom konservativ vård såsom inre medicin, cancersjukdomar och psykiatri, samt sådan sjukhusjour som dessa kräver.
Förlossningsvården upphör i Kemi när den gällande dispensen upphör vid utgången av 2025, i enlighet med Lapplands välfärdsområdesfullmäktiges beslut. Enligt riktlinjerna från ramförhandlingarna ska varje välfärdsområde ha kvar ett universitetssjukhus eller centralsjukhus där det är möjligt att föda.
Ändringarna känns regionalt sett tunga, men de är nödvändiga för att trygga högklassiga tjänster för befolkningen. Regeringen ansvarar för att det överallt där det ordnas specialiserad sjukvård kan garanteras att det finns tillräcklig och kompetent personal.
Ärade talman,
Regeringens proposition om dessa ändringar är under beredning och målet är att lämna den till riksdagen hösten 2024. Propositionen sänds på remiss under våren. I den finns beskrivningar av den uppskattade sparpotentialen och av olika aspekter såsom konsekvenserna för människor, servicesystemet, personalen och bland annat för den regionala ekonomin och regionernas livskraft.
Alla som bor i Finland får nu och i fortsättningen de tjänster som personens hälsotillstånd kräver på lika grunder inom den offentliga hälso- och sjukvården oberoende av var personen bor eller vistas.
På grund av ändringarna i sjukhusnätet kan avstånden bli längre på vissa orter närmast till nattjour och också till den specialiserade sjukvården, som dock behövs sällan. Det täckande systemet med prehospital akutvård säkerställer också i fortsättningen att patienter i nödläge får vård och transporteras till sjukhus.
Regeringen stärker med sina beslut om jourenheter och sjukhusnätet att det finns tillräckligt med personal för tjänster under dagtid och också för de mer omfattande tjänsterna under kvällar och veckoslut. Specialkompetensen samlas för att det ska vara möjligt att upprätthålla beredskap dygnet runt vid centralsjukhusen och universitetssjukhusen. På detta sätt garanteras alla finländare en högklassig, kunnig och patientsäker specialiserad sjukvård nu och i framtiden.