Information om enhetskostnaderna för social- och hälsovårdstjänsterna tjänar hela social- och hälsovårdssystemet
Finansministeriet, social- och hälsovårdsministeriet och Institutet för hälsa och välfärd utvecklade (THL) inom projektet för enhetskostnaderna för social- och hälsovårdstjänster beräkningen av enhetskostnaderna för social- och hälsovårdstjänster på nationell nivå och på välfärdsområdesnivå. Den nationella beräkningen genomfördes under projektets gång i fråga om sjutton (17) serviceklasser. Beräkningen gjordes med tanke på områdets organiseringsansvar, beräkningen omfattar alltså kostnadsuppgifter både om den egna produktionen och om köpta tjänster. Uppgifterna finns på Institutet för hälsa och välfärds webbplats.
Kommun- och regionminister Anna-Kaisa Ikonen, som talade vid projektets avslutande seminarium den 13 februari 2026, betonade betydelsen av att öka medvetenheten om kostnaderna för den offentliga social och hälsovården och om servicens genomslagning.
"Utvecklingen av enhetskostnaderna är ett viktigt steg mot ett mer kostnadseffektivt och högklassigt servicesystem. Utmaningen har varit att välfärdsområdena i inledningsskedet inte haft något heltäckande bild av kostnaderna för den egna tjänsteproduktionen. Det har vi nu försökt tillsammans med välfärdsområdena. Just nu när välfärdsområdena utvecklar sin verksamhet kraftigt är det nödvändigt att de kan basera beslutsfattandet på information”, säger kommun- och regionminister Anna-Kaisa Ikonen.
”Med hjälp av information kan välfärdsområdena utarbeta budgetar noggrannare än tidigare, identifiera bästa praxis, utveckla tillvägagångssätten inom välfärdsområdet utifrån information och göra jämförelser såväl i förhållande till andra välfärdsområden som mellan den egna produktionen och köpta tjänster. Ministerierna kommer likaså att utnyttja uppgifterna i sin styrning. Man har också velat öppna enhetskostnaderna offentligt för att förbättra transparensen”, berättar minister Ikonen och betonar följande:
”Projektet har skapat ett värdefullt kunskapsunderlag utifrån vilket det är viktigt att fortsätta och fördjupa arbetet både i regionerna och genom riksomfattande anvisningar och uppdateringar.”
Informationen utnyttjas både vid styrningen av välfärdsområdena och som ett verktyg för inbördes utveckling mellan områdena
På webbinariet presenterades de nationella medeltalen för de enhetskostnader för social- och hälsovårdstjänster som beräknats under projektet, liksom även de anvisningar till välfärdsområdena som stöder beräkningen av enhetskostnaderna.
Med enhetskostnad avses kalkylerade kostnader för en prestation, till exempel hur mycket ett dygn inom äldrevården kostar. Genomsnittet för enhetskostnaderna har publicerats på THL:s webbplats.
”Under projektet har man skapat en verksamhetsmodell för regelbunden nationell beräkning av enhetskostnaderna och tagit de första stegen i genomförandet av välfärdsområdenas egen beräkning enligt enhetliga principer. Det nära samarbete med välfärdsområdena som genomfördes under projektets gång har ökat materialets kvalitet och tillförlitlighet. Valideringen av materialet har utöver beräkningen av enhetskostnaderna också medfört betydande nytta för annan för styrning och utvärdering av välfärdsområdena”, konstaterade projektchef Hanna Nevala från finansministeriet när hon presenterade projektets slutresultat.
”Välfärdsområdena har nu getts anvisningar för beräkningen av enhetskostnaderna för olika behov. Välfärdsområdenas uppgifter om enhetskostnaderna kommer i fortsättningen att komplettera THL:s nationella beräkningar, vilket utvidgar det nationella kunskapsunderlaget för bedömning av välfärdsområdenas verksamhet och ekonomi”, berättade Petra Kokko, konsultativ tjänsteman vid social- och hälsovårdsministeriet.
”Efter att projektet avslutats fortsätter THL beräkningen av enhetskostnaderna på nationell nivå i enlighet med de goda verksamhetsmodeller som skapats under projektet. Enhetskostnaderna uppdateras och publiceras i fortsättningen årligen. Utöver dem publiceras också en uppdaterad metodbeskrivning av den nationella beräkning av enhetskostnaderna som Institutet för hälsa och välfärd gör”, berättade utvecklingschef Merja Kemppainen från Institutet för hälsa och välfärd om hur arbetet fortsätter.
Lagstingsändringar krävs för att förbättra informationens offentlighet och användbarhet
Lagstiftningen gör att informationens offentlighet och användbarhet mellan olika myndigheter inte är optimal för närvarande. Avsikten är att ministerierna under våren 2026 med stöd av lagen om ordnande av social- och hälsovårdsservice ges rätt att få uppgifter, varvid uppgifterna om välfärdsområdenas enhetskostnader ska kunna utnyttjas vid styrningen av områdena.
• Projekt för utveckling av enhetskostnaderna (Projektportalen)
• Talous- ja toimintatietojen tiedonhallinta - THL
• Projektets slutrapport
Mer information:
Hanna Nevala, projektchef, finansministeriet, tfn 0295 530 476
Petra Kokko, konsultativ tjänsteman, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 474
Merja Kemppainen utvecklingschef, Institutet för hälsa och välfärd, tfn 0295 247 230