Förslag till ny alkohollag lämnades till riksdagen
Den 14 september lämnade regeringen en proposition om en totalreform av alkohollagen till riksdagen. Riksdagen behandlar lagförslaget under höstsessionen. Lagens ikraftträdande avgörs under riksdagsbehandlingen.
Totalreformen innebär att bestämmelserna i alkohollagen från 1994 och de 13 förordningar som har utfärdats med stöd av den så heltäckande som möjligt samlas i en lag. Målet har varit att finna balans mellan strävan att minska alkoholens negativa effekter på folkhälsan och beaktandet av näringslivets behov.
Huvudprincipen i lagen är att förebygga alkoholens negativa effekter. Alkos detaljhandelsmonopol och tillståndssystemet för detaljhandel och servering bibehålls. Som ett led i avvecklingen av normer slopas flera föråldrade och stela bestämmelser som belastat i synnerhet restaurangbranschen.
Utöver reformen av alkohollagen bereder regeringen i enlighet med vad som beslutades under budgetförhandlingarna en höjning av alkoholbeskattningen med 100 miljoner euro. Syftet med höjningen är att förebygga alkoholens skadeverkningar. Denna skattereform bereds av finansministeriet.
De väsentligaste ändringarna i den nya alkohollagen
I fortsättningen kommer det att säljas starkare alkoholdrycker än för närvarande i butiker, kiosker och på servicestationer. De kommer att få sälja starköl, starkare cider än i nuläget och alla long drink-drycker tillverkade av starka alkoholdrycker, så länge som de alkoholdrycker de säljer inte har en högre alkoholhalt än 5,5 volymprocent.
Restaurangerna kommer att få helt fria öppettider – på samma sätt som butikerna fick fria öppettider vid ingången av 2016. Serveringstiden ska även i fortsättningen upphöra kl. 01.30, men serveringen får fortsätta till högst kl. 04.00, om restaurangen har lämnat in en anmälan om förlängd serveringstid.
Den nuvarande uppdelningen av serveringstillstånd i A-, B- och C-tillstånd slopas. Enligt den föreslagna lagen finns det endast ett serveringstillstånd, som berättigar till servering av alla alkoholdrycker. Även kompetenskraven för restaurangernas ansvariga föreståndare luckras upp.
I den nya alkohollagen definieras även hantverksöl, som tillverkarna ska få sälja direkt från tillverkningsstället. Utgångspunkten är att alkoholdrycker som innehåller högst 12 volymprocent alkohol och som har framställs av malt genom jäsning betraktas som en produkt från ett litet bryggeri (ett s.k. hantverksöl).
Serveringsställena ska på samma sätt som butiker i enlighet med normala detaljhandelsbestämmelser få sälja alkoholdrycker som kunden kan ta med sig från serveringsstället.
För inköp av alkoholdrycker ska det inte längre vara möjligt att få bonus eller inköpsgottgörelse. Bestämmelsen gäller också alkoholdrycker som köps utomlands eller på båtar. För dem får man alltså inte längre bonus med finländska butikers förmånskort. Motsvarande bestämmelser gäller redan vid försäljning av tobaksprodukter.
Den bestämmelse som gäller distansförsäljning av alkohol från utlandet lämnas nu oförändrad, vilket innebär att distansförsäljning fortsättningsvis är förbjuden. Bestämmelsen kommer att ses över på nytt efter att högsta domstolen har meddelat sitt avgörande i ett mål som behandlats av EU-domstolen (C-198/2014 Visnapuu) och som gäller förbudet mot distansförsäljning.
Ytterligare information:
Ismo Tuominen, regeringsråd, tfn 0295 163 341, fornamn.efternamn@stm.fi