Hoppa till innehåll
  • Statsrådet
    • Statsrådets kansli
    • Försvars­ministeriet
    • Kommunikations­ministeriet
    • Utrikes­ministeriet
    • Finans­ministeriet
    • Arbets- och närings­ministeriet
    • Justitie­ministeriet
    • Under­visnings- och kultur­ministeriet
    • Social- och hälsovårds­ministeriet
    • Inrikes­ministeriet
    • Jord- och skogs­bruks­ministeriet
    • Miljö­ministeriet

Valitse kieli:

This page is in Finnish. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på finska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea suomagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта финский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en finnois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Finnisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on englanniksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

Choose language:

Den här sidan är på engelska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта английский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en anglais. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Englisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ruotsiksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Swedish. Go to the English site »

Or choose language:

Välj språk:

Язык этого сайта шведский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en suédois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Schwedisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on pohjois-saameksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in North Saami. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på nordsamiska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта северосаамский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Vállje giela:

Cette page est en same du Nord. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Nordsamisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on venäjäksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Russian. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på ryska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea ruoššagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

выберите язык:

Cette page est en russe. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Russisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ranskaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in French. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på franska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea fránskkagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта французский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Choisir la langue:

Diese Seite ist auf Französisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on saksaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in German. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på tyska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта немецкий. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en allemand. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Wählen Sie Ihre Sprache:

  • Valitse kieli Suomi
  • Välj språket Svenska
  • Select language English
  • Vállje giela Davvisámegiella
Media
Social- och hälsovårdsministeriet
Meny
  • Framsida Framsida
  • Ansvarsomraden
    • Främjande av välfärd Förebyggande av missbruksrelaterade skador och hälsoskador, delaktighet
    • Social- och hälsotjänster Tjänster, social- och hälsovårdssystemet, välfärdsområden, personal, kundens ställning, klientavgifter, läkemedel
    • Utkomstskyddet Finlands system för social trygghet, stöd och förmåner, pensionsskydd
    • Försäkringsverksamhet Försäkringsverksamhet, obligatoriska och frivilliga försäkringar
    • Arbetslivet Arbetsförhållanden, arbetshälsa, företagshälsovård
    • Jämställdhet Jämställdhetspolitik, lika lön
    • EU och internationella ärenden EU, nordiskt samarbete, WHO, FN, ILO
    • Finansiering och understöd EU-finansiering, statsunderstöd, anslag för hälsofrämjande
  • Aktuellt
  • Projekt och lagberedning
  • Publikationer
  • Ministeriet
  • Kontaktinformation
  • Pressmeddelanden och nyheter
  • Kolumner
  • SHMs tjänsteinlägg
  • Anvisningar och rekommendationer
  • SHM i sociala medier
  • Kommuninfo
  • Begäran om utlåtande
  • Beställ material
  • Beslut
  • Offentlig delgivning
  • Lediga arbetsplatser
suomi svenskaLäs artikeln på svenska

Lapsen elatusavun perintä vuodenvaihteessa 2004 - 2005 KT 8/2004

Julkaisuajankohta 2.12.2004 22.00
Tyyppi:Tiedote N5-37657

LAPSEN ELATUSAVUN PERINTÄ VUODENVAIHTEESSA 2004 – 2005

Vuoden 1999 alusta voimaan tulleen elatusturvalain (671/1998) ja lapsen elatuksesta annetun lain muuttamisesta annetun lain (673/1998) siirtymäsäännösten mukaan ennen lain voimaan tuloa kertyneet elatusapu- ja tukisaatavat vanhentuvat yhtenä eränä vuoden 2004 lopussa. Vuoden 1999 alusta kertyvät saatavat vanhenevat viiden vuoden kuluessa erääntymisvuotta seuraavan kalenterivuoden alusta lukien. Niin kutsutun vanhan elatusapurästin lisäksi 31.12.2004 vanhenevat siten myös vuoden 1999 elatusapu- ja elatustukisaatavat. Samaan aikaan elatusapusaatavan kanssa vanhenee sen viivästyskorkorästi.

Sosiaali- ja terveysministeriö, oikeusministeriö, elatusturvajärjestelmän atk-ohjelmia valmistavat yritykset sekä eräiden kuntien elatusturva-asioiden hoitajat ovat käyneet neuvotteluja vuoden vaihteessa tarvittavista toimenpiteistä. Neuvottelumuistio liitteenä (Liite 1).

Ulosottoviranomaisille tehtävistä ilmoituksista säädetään elatusturva-asetuksen (672/1998) 5 §:ssä. Sosiaali- ja terveysministeriö lähettää oheisena tiedoksi myös oikeusministeriön tiedotteen elatusapurästin vuosi-ilmoituksista ulosottomiehille 1.1.2005 lukien (Liite 2).

Lisätietoja

Lisätietoja antaa hallitussihteeri Eeva Kangasniemi, puh. (09) 160 74352.

LIITTEET  

Liite 1. Lapsen elatusavun perintä vuodenvaihteessa 2004 - 2005. Neuvottelumuistio
Liite 2.  Elatusapurästin vuosi-ilmoitukset ulosottomiehelle 1.1.2005 lukien

JAKELU

 Sosiaalilautakunnat ja vastaavat toimielimet
 Lääninhallitusten sosiaali- ja terveysosastot
 Suomen Kuntaliitto
 Oikeusministeriö
 Hallinto-oikeudet
 Yksinhuoltajien ja yhteishuoltajien liitto
 Elatusvelvollisten liitto
 Sosiaaliavustajat (Tukholma ja Pietari)

 

Liite 1.

Lapsen elatusavun perintä vuodenvaihteessa 2004 – 2005

MUISTIO NEUVOTTELUTILAISUUKSISTA 27.5. JA 14.10.2004

Tarpeellisen yhdenmukaisuuden saavuttamiseksi on sosiaali- ja terveysministeriön, oikeusministeriön, Espoon, Helsingin ja Vantaan kaupunkien sekä elatusavun atk-ohjelmia valmistavien Abilita Oy:n, SofTieto Oy:n, TietoEnator Oyj:n ja WM-data Novo:n edustajien neuvotteluissa 27.5.2004 ja 14.10.2004 sovittu seuraavista elatusavun perintätehtäviä hoitaville viranomaisille esitettävistä suosituksista yhteisiksi toimintatavoiksi:

Elatusapuvelan vanhentuminen perintäuudistuksen siirtymäsäännösten mukaan

Vuoden 2004 lopussa vanhenevat pääsäännön mukaan

yhtenä kokonaisuutena ns. vanha rästi eli ennen vuotta 1999 erääntynyt lapsen saatava mahdollisine viivästyskorkoineen sekä ennen vuotta 1999 maksettuun elatustukeen perustuva kunnan saatava ja

ns. uudesta rästistä vuonna 1999 erääntynyt lapsen saatava viivästyskorkoineen sekä samana vuonna maksettuihin elatustukiin perustuva kunnan takautumissaatava.

Saldotäsmäytys ja muut ilmoitukset ulosoton ja kuntien välillä

Ulosottomies perii kunnan toimielimen ilmoittamaa saatavaa. Ulosotto ei siten tutki elatusapurästin sisältöä, sillä se kuuluu kunnan toimivaltaan.

Yllä mainittuja 31.12.2004 vanhenevia rästejä ei enää mainita kuntien vuosi-ilmoituksessa. Näille rästeille voi kohdentaa suorituksen, joka on maksettu ulosottomiehelle viimeistään 31.12.2004.

Kuitenkin se osa vanhentuneesta rästistä, joka ei ulosmittauksen vuoksi vanhene, tulisi ilmoittaa vuosi-ilmoituksessa. Lisäksi tästä rästistä kunnan toimielimen toivotaan ilmoittavan ulosmitatun summan, ulosmittauspöytäkirjan päivämäärän sekä sen ulosottopiirin nimen, jonka ulosottomies on ulosmittauksen toimittanut.

Kunnan toimielimen vuosi-ilmoituksen tulisi 1.1.2005 jälkeen sisältää:

Vanhan rästin osan, jota vanhentuminen ei koske (rästiin ulosmitattu summa, ulosmittauksen päivämäärä ja ulosottopiiri)

v. 2000 erääntynyt lapsen rästi, kunnan rästi ja rästi yhteensä sekä korkorästi

v. 2001   " "  "  "

v. 2002   " "  "  "

v. 2003   " "  "  "

v. 2004   " "   "  "

v. 2005 rästi per tulostuspäivä ja juokseva elatusapu.

Elatusturva-asetuksen 5 §:n mukaan vuosi-ilmoitus pitää tehdä vuosittain helmikuun loppuun mennessä. Kunnan toimielimen toivotaan kuitenkin tekevän vuonna 2005 vuosi-ilmoituksen jo tammikuussa mahdollisimman pian ulosottomiehen vuonna 2004 perittyjen varojen tilityksen jälkeen, koska ulosotossa viedään manuaalisesti kunnan viranomaisen vuosi-ilmoituksessa antamat tiedot ulosoton tietojärjestelmään. Järjestelmästä poistetaan samalla ne vanhentuneet rästit, joita ei enää vuoden 2005 vuosi-ilmoituksessa ole. Samalla tarkastetaan ne ulosmittaukset, jotka vanhenevan rästin osalta ovat voimassa. Sellaisen vanhentuneen rästin suuruutta, josta ei ole tehty ulosmittausta, ei tarvitse ulosottoviranomaisille erikseen ilmoittaa.

Oikeusministeriö ohjeistaa ulosottopiirejä tilittämään vuonna 2004 perityt varat viimeistään 14.1.2005 ja aloittamaan saldotäsmäytykset niistä tapauksista, joissa on mukana vanhentuneita vuosia. Sosiaali- ja terveysministeriö suosittaa kunnille, että vuosi-ilmoitukset tehtäisiin vuonna 2005 jo tammikuussa. Jos saldotäsmäytyksen jälkeen tulee vielä vanhentuneita saatavia koskevia suorituksia, lähetetään uusi saldotäsmäytys.

Vuodenvaihteessa saatujen suoritusten kohdentaminen

Kunnissa joudutaan vuodenvaihteen 2004-2005 tilannetta silmällä pitäen ratkaisemaan muun muassa ulosoton kautta tulleiden suoritusten kohdentamiseen liittyviä kysymyksiä. Ulosottomiehen perimät elatusapuerät kohdennetaan pääsääntöisesti vanhimman perittävissä olevan vuoden yhteenlasketun elatusapurästin suoritukseksi (laki lapsen elatuksesta annetun lain muuttamisesta, 673/1998,16 a §). Poikkeuksen muodostavat palkan ulosmittauksella ja etuoikeudella perityt saatavat (elatusapulain voimaantulosäännös) sekä lapselle suoritettavan elatusapusaatavan ja kunnan elatustukisaatavan jakosääntö (elatusturvalaki 18 §).

Ulosottomiehelle ennen 1.1.2005 tulleiden suoritusten kohdentamisessa on merkitystä sillä, onko varat peritty palkan ulosmittauksella tai etuoikeudella.

Palkan ulosmittauksella (mutta ei etuoikeudella) perittyjen varojen kohdentamisjärjestys on seuraava:

1.1.1996 – 31.12.1998 erääntynyt lapsen saatava (ja mahdollinen viivästyskorko )

1.1.1999 lukien erääntynyt lapsen saatava ja viivästyskorko

1.1.1996 – 31.12.1998 erääntynyt kunnan saatava

1.1.1999 lukien erääntynyt kunnan takautumissaatava.

Etuoikeudella perittyjen varojen kohdentamisjärjestys:

vuonna 1999 erääntynyt lapsen saatava ja viivästyskorko

1.1.2000 lukien erääntynyt lapsen saatava ja viivästyskorko,

vuonna 1999 erääntynyt kunnan takautumissaatava

1.1.2000 lukien erääntynyt kunnan takautumissaatava

Muutoin kuin palkan ulosmittauksella tai etuoikeudella perittyjen varojen kohdentamisjärjestys:

vanhaan rästiin kuuluva lapsen saatava (ja mahdollinen viivästyskorko)

uuteen rästiin kuuluva lapsen saatava ja viivästyskorko

vanhaan rästiin kuuluva kunnan saatava

uuteen rästiin kuuluva kunnan takautumissaatava.

Kuntien tulee kohdentaa saatavat niiden tietojen perusteella, mitä ulosotosta annetaan esimerkiksi saatavan etuoikeudesta. Tilityksessä näkyy, mille vuodelle perityt varat on käytetty. Jos elatusvelvollinen pyytää oikaisua, oikaisu tehdään jälkikäteen manuaalisesti. Jos virheellisesti kohdennetut varat on ehditty tilittää elatusavun saajalle, ne peritään tarvittaessa häneltä takaisin.

Ulosottomiehelle 1.1.2005 lukien tulleiden varojen kohdentaminen on huomattavasti yksinkertaisempaa, sillä jatkossa kaikkia perittäviä eriä koskee etuoikeus ja mahdollisuus ulosmitata palkasta. Pääsääntönä on, että suoritukset kohdennetaan uuteen rästiin seuraavassa järjestyksessä:

1.1.2000 lukien erääntynyt lapsen saatava viivästyskorkoineen

1.1.2000 lukien erääntynyt kunnan takautumissaatava.

Saatavat, joiden vanhentuminen on estetty

Elatusturvalain 16 §:n 2 ja 3 momentin mukaan muutoin vanhentunut takautumissaatava saadaan periä sen panttina olevasta omaisuudesta tai jos elatusvelvollinen on asetettu konkurssiin, saatavan perimiseksi on toimitettu ulosmittaus taikka se on valvottu julkisessa haasteessa. Kun esim. perintöosuus on ulosmitattu, ulosottoa ei enää tarvitse uudistaa kyseisen rästin osalta. Kun saatava on estetty vanhenemasta, sen maksamiseen ei saa käyttää enää mitään muuta kuin ulosmitattu kohde. Omaisuudesta tms. perityt varat voidaan kohdentaa vanhimpaan maksamattomaan rästiin.

Jos saatava on ulosmitattu tai siihen on vahvistettu pantti, kunnilla on tästä yleensä tieto ja niille on tullut asiasta ulosmittauspöytäkirja. Sama asia ei kuitenkaan ole välttämättä enää auki ulosotossa. Vanhat rästit ovat ulosotossa yhtenä eränä ja niitä koskevat tiedot joudutaan etsimään arkistosta.

On myös mahdollista, että ulosotossa aktiivisesti perittävinä olevissa tapauksissa on lisäksi ulosmitattu esimerkiksi kuolinpesä, mutta tästä ei ole tietoa kunnalla. Kunnan tiedossa ei ole voimassaolevaa vanhaa velkaa ainakaan niissä tapauksissa, joissa ulosotto on tehnyt ulosmittauksen oma-aloitteisesti kyseessä olevaan omaisuuteen. Ulosotossa näkyy yleensä helposti realisoitava omaisuus ja kaikki muut kuin hyvin vanhat toimenpiteet. Saldotäsmäytystä tehtäessä ulosottopäätös palautetaan kunnalle. Kunnat toimivat sen mukaisesti, mitä tietoja ulosotosta tulee. Jos epäselvyyksiä ilmenee, kunnasta otetaan yhteyttä ulosottoon. Kuntien on syytä katsoa palautetut asiakirjat huolellisesti läpi.

Kysymykseen, koskeeko ulosmittaus myös ulosmittaushetken jälkeen erääntyviä elatusapueriä, ei löydetty yksiselitteistä vastausta. Oikeusministeriön mukaan asian ratkaiseminen kuuluu ulosottomiehen toimivaltaan ja vanheneminen riippuu muun muassa ulosmittauksen sisällöstä (tietty summa ja erääntyvä elatusapu). Esille tuotiin lääninhallituksen ratkaisu, jossa lääninhallitus oli kumonnut ulosmittauksen erääntyvän elatusavun osalta sillä perusteella, että ulosotto ei voi tapahtua sellaisten erien suhteen, jotka eivät ole vielä erääntyneet. Jos ulosmittaus ei koske ulosmittaushetken jälkeisiä eriä ilman uutta hakemusta, nämä vanhenevat. Keskusteltiin siitä, pitääkö elatusapu laittaa jatkuvasti viiden vuoden välein ulosottoon, jolloin ongelmana on se, että ulosotto ei välttämättä tee aina uutta päätöstä. Tällöin kunnan viranomainen voi valittaa asiasta.

Todettiin, että kunnan viranomaisen ei tulisi käyttää ns. suppeaa ulosottoa, joka koskee vain rahavaroja, koska tällöin jää löytymättä realisoitava omaisuus. Tämä ei ole hyväksyttävää erityisesti siitä näkökulmasta, että kunta on asiassa lapsen ainoa toimivaltainen edustaja.

Vanhentumisen vaikutus korkoihin

Vuoden vaihteessa vanhenevat saatavat ja niiden vaikutus korkopääomaan eivät saa enää kartuttaa korkopääomaa vuonna 2005. Pohdittiin, miten vanhentuneen saatavan vaikutus korkopääomaan on poistettavissa. Vuodenvaihteessa 2004-2005 korkopääoma määriteltäisiin siten, että lasketaan lasten saatavat yhteensä vuosina 2000-2004 ja tätä pidettäisiin 1.1.2005 lähtökohtana. Tämä olisi helpoin tapa määritellä korkopääoma aina jatkossakin vuoden vaihteessa, kun yksi vuosi pitää poistaa vanhentuneena myös korkopääomasta.

Siirtymäsäännösten mukaan tähän asti korkopääoman vähennykseksi on laskettu kaikki elatusvelvollisen maksut, myös elatustukeen kohdentuneet. Vuoden 2005 alusta vain lapsen saatavalle eli korolliselle saatavalle kertyvä suoritus vähentää korkopääomaa. Edellä kuvattu menettely korkopääoman laskemisessa johtaa siihen, että joidenkin elatusvelvollisten korkopääoma lisääntyy, kun kaikki vanhalle velalle menneet suoritukset ovat vähentäneet korkopääomaa vaikka lapsen korollista saatavaa ei ole lainkaan maksettu. Jos lasten 2000 – 2004 saatavia pienempi korkopääoma otettaisiin lähtösummaksi, velalliselle edulliset siirtymäsäännökset jatkaisivat voimassaoloaan parhaassa tapauksessa seuraavat viisi vuotta. Koron pitäisi korvata lapselle sitä, että vanhenemisaika on lyhyt, joten 1.1.2005 lukien lapsella tulisi olla oikeus saada täysimääräiset korot maksamattomasta saatavastaan.

Lain esitöiden perusteella ei ole täysin selvää, kasvaako omaisuuteen kiinnitetty saatava korkoa. Asiaan vaikuttaa muun muassa se, onko ulosmittauspäätöksessä mainittu viivästyskorot. Lapsen edun mukainen tulkinta olisi, että myös omaisuuteen kiinnitetystä saatavasta kuten ulosmitatusta kuolinpesäosuudesta perittävä velkapääoma kasvaa korkoa. On vain huomioitava, että kyseessä oleva pääoma voi sisältää myös ennen 1.1.1999 kertynyttä eli korotonta pääomaa. Tammikuun 2005 korkopääoma muodostuu voimassa olevasta lapsen korollisesta saatavasta. Korkojen laskenta päättyy, kun saatava on vanhentunut tai saatava on peritty.

Kuntatilitykset ja kuntasiirrot

Perintää hoitava kunta lähettää vanhentumisen seurauksena poistetusta velasta tiedon niille kunnille, joiden saatavaa on poistettu. Kuntatilitysten ajankohdat vaihtelevat ja ne eivät välttämättä ehdi mukaan tammikuussa tehtäviin saldotäsmäytyksiin.

Vanhentunut velka jää edelliseen kuntaan, eikä sitä siis tarvitse laittaa eteenpäin uuteen kuntaan. Jos velan vanhentuminen on estetty, tämä velka siirtyy uuteen kuntaan perittäväksi. Jos velkaan, jonka vanhentuminen on estetty, tulee vielä suorituksia edelliseen kuntaan, ulosmitatut varat siirretään uuteen kuntaan. Perimisestä huolehtivan kunnan on tarkistettava, onko muilla kunnilla osuutta sellaisiin velkoihin, jotka on kiinnitetty tai joiden vanhentuminen on muutoin estetty.

Ilmoitukset elatusvelvolliselle ja elatusavun nostajalle

Pohdittiin vanhentuneista veloista ilmoittamista. Elatusvelvolliselle olisi mahdollista ilmoittaa velkojen vanhentumisesta esimerkiksi samalla kun lähetetään vuosittainen verotukseen liitettävä todistus. Myös nostajalle ilmoitettaisiin saatavan vanhenemisesta tammi-helmikuussa.

Ilmoitukset olisi syytä tehdä alkuvuodesta niin pian kuin se on kohtuudella mahdollista. Elatusvelvollisista 98 % tarvitsee verotusta varten todistuksen vasta toukokuussa ja loput pyytävät todistuksen tammikuussa veroilmoitukseen. Vanhenemisesta voidaan ilmoittaa myös verotukseen tarkoitetusta todistuksesta erillisenä tulosteena. Tapauksissa, joissa vanheneminen on estetty, ilmoituksissa saattaa olla virheitä. Tällöin on tehtävä tarvittaessa uusi ilmoitus virheen havaitsemisen jälkeen. Ilmoituksissa olisi hyvä käyttää muotoilua: "ellei myöhemmin muuta ilmoiteta" tai "käytettävissä olevien tietojemme mukaan".

Ulkomaanperintätapausten osalta pohdittiin tarvetta ilmoittaa ulkomaan viranomaiselle vanhentuneista saatavista. Viranomaiset vastaavat velkasaatavan oikeellisuudesta. Pohjoismaissa elatusapupäätös on suoraan ulosottokelpoinen, mutta ulkomailla se on julistettava täytäntöönpanokelpoiseksi ja rästit on muutettava kyseisen maan valuutaksi. Ulkomailla ei ole selvää, noudatetaanko Suomen vanhentumisaikaa. Koska perinnän käynnistäminen ulkomailla voi kestää vuosiakin, on lapsen edun mukaista, että ulkomailta kertyneet suoritukset otetaan vastaan ja käytetään lapsen saatavien korvaamiseen riippumatta siitä, milloin ne on peritty elatusvelvolliselta.

Kuntainfo
Tillbaka till toppen
Social- och hälsovårdsministeriet
Sosiaali- ja terveysministeriö
Ministry of Social Affairs and health

Sjötullsgatan 8, 00170 Helsingfors

PB 33, 00023 Statsrådet

Växel 0295 16001

registratorskontoret.shm(at)gov.fi

Information om webbplatsen

Dataskydd

Sidkarta

Tillgänglighetsutlåtande för stm.fi

Respons

Till söksidan
  • Framsida
  • Ansvarsomraden
    • Främjande av välfärd
      • Lagstiftning
      • Hälsofrämjande
        • Kost
        • Motion
        • Främjande av sexuell hälsa
        • Olycksfall
        • Bekämpning av smittsamma sjukdomar
          • Myndigheternas ansvar
          • Coronaviruset i Finland
            • Social- och hälsovårdsministeriets pressmeddelanden om coronaviruset
            • Social- och hälsovårdsministeriets offentliga delgivningar
            • Social- och hälsovårdsministeriets anvisningar med anledning av coronavirusläget
          • Fågelinfluensa
        • Främjande av hälsa i kommunerna och välfärdsområdena
      • Främjande av delaktighet
        • Tryggande av boende
        • Förebyggande av utslagning och fattigdom
        • Funktionsrättspolitiken
        • Politiken avseende romer
        • Invandrares socialskydd, välmående och hälsa
      • Förebyggande av missbruk
        • Alkoholpolitik
          • Alkohollagen
        • Narkotikapolitik
          • EU och internationell narkotika politik
          • Övervakning av narkotika
        • Tobakspolitik
          • EU-reglering och samarbete
          • Ansvar i tobaks- och nikotinpolitiken
          • Åtgärder för att minska användningen
          • WHO:s ramkonvention om tobakskontroll FCTC
          • Samröret med tobaksindustrin
        • Förebyggande missbrukarvård
        • Spelproblem
          • Spelpolitiskt program
          • Bedömning av riskerna för skadeverkningar till följd av penningspel
          • Ansvariga instanser i spelpolitiken
          • Penningspelsystemet
      • Förebyggande av våld och brott
        • Förebyggande av våld i nära relationer och inom familjen
          • NAPE – Kommissionen för bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet
        • Förebyggande av människohandel
        • Medling vid brott och tvister
        • Våld mot barn och förebyggande av våld mot barn
        • Ansvar i förebyggande av våld i nära relationer och inom familjer
        • Ansvar i förebyggande av våld i nära relationer och inom familjer
      • Miljöhälsa
        • Ordnandet av miljö- och hälsoskydd
        • Hälsoskydd
          • Kommunernas hälsoskyddsansvar
          • Bedömning av miljökonsekvenser
          • Hushållsvatten
            • Åtgärdsprogrammet för hushållsvatten
          • Miljökänslighet
        • Bioteknologi
        • Genteknik
        • Kemikalietillsyn
          • Kosmetiska preparat
          • Tatuering
        • Nanomaterial- och nanoteknologi
        • Strålskydd
    • Social- och hälsotjänster
      • Lagstiftning
        • Barn och unga
        • Handikappade
        • Äldre
        • Läkemedelsförsörjning
        • Hantering av klient- och patientuppgifter
          • Datasäker användning av social- och hälsodata
            • Vanliga frågor om sekundär användning av personuppgifter inom social- och hälsovården
            • Lagen om sekundär användning ändras
              • Vanliga frågor om ändring av lagen om sekundär användning
        • Vanliga frågor om reformen av lagstiftningen om mentalvård
      • Organisation och ansvar inom social- och hälsovårdssystemet
        • Välfärdsområden
          • Karta över välfärdsområdena
          • Styrning av välfärdsområdena
          • Samarbetsområden
        • Kommunerna
        • Tillsynsmyndigheter
        • Privata social- och hälsovårdstjänster
        • Kompetenscenter inom det sociala området
        • Organisationer och föreningar
      • Socialtjänster
        • Socialarbete
        • Socialjouren
        • Hemvård och hemservice
        • Institutionsvård
        • Boendeservice och ombyggnad av bostäder
        • Familjevård
        • Närståendevård
        • Barnskydd
          • Utredning om missförhållanden inom barnskyddet 1937-1983
          • Frågor och svar om barnskyddet i Finland
        • Adoption
        • Rådgivning i uppfostrings- och familjefrågor samt medling
        • Vårdnad, underhåll, erkännande av faderskap
        • Service för missbrukare
        • Handikapptjänster och stödformer
          • Lagen om tolkningstjänst på teckenspråk
      • Hälsotjänster
        • Hälsovårdscentraler
        • Hälsorådgivning och hälsoundersökningar
        • Rådgivningsbyråer
        • Screeningar
          • Cancerscreening
          • Till dem som ordnar screening
          • Fosterscreening
        • Vaccinationer
          • HPV-vaccinationer
        • Mun- och tandhälsa
        • Elevhälsotjänster
        • Skolhälsovården
        • Studerandehälsovården
        • Företagshälsovården
        • Hälsotjänster för arbetslösa
        • Mentalvårdstjänster
        • Jour
        • Prehospital akutsjukvård
        • Sjukhus och specialsjukvård
        • Hemsjukvård och hemsjukhusvård
        • Terminalvård
        • Organ- och vävnadstransplantationer
          • Organdonationer - ofta ställda frågor
        • Klient- och patientsäkerhet
        • Patientsäkerhet
        • Patientdirektiv (gränsöverskridande hälso- och sjukvård)
        • Social- och hälsovård för papperslösa
        • Avbrytande av graviditet
      • Rehabilitering
        • Medicinsk rehabilitering
        • Yrkesinriktad rehabilitering
          • Vanliga frågor och svar om ändringarna i fråga om yrkesinriktad för unga
        • Arbetsverksamhet i rehabiliterande syfte
        • Social rehabilitering
      • Läkemedelsbehandling och läkemedelsdistribution
        • Läkemedelsbehandlingens värdekedja
        • Författningar, styrning och tillsyn, samarbete
        • Säker läkemedelsbehandling
          • Narkolepsi
          • Sammanställning över åtgärder
        • Läkemedelsersättning
        • Rationell läkemedelsbehandling
          • Genomförandet av rationell läkemedelsbehandling
          • Informationshantering
            • Digitala tjänster
      • Klientavgifter
        • Avgifter för hälsovård
        • Avgiftstak för hälso- och sjukvården
        • Avgifter för tandvård
        • Avgifter för hemservice och hemsjukvård
        • Avgifter för barnskydd
        • Servicesedlar
      • Klientens och patientens rättigheter
        • Patientens rättigheter
        • Klientens rättigheter inom socialvården
        • Tillgång till vård (vårdgaranti)
          • Val av vårdenhet
        • Tillgång till socialtjänster
        • Klient- och patientuppgifter samt sekretess
        • Anmärkning, klagomål och ändringssökande
        • Patientombud och socialombud
        • Fastställande av könstillhörighet
      • Personal inom social- och hälsovården
        • Tillsyn, tillstånd och registrering
        • Specialistläkarutbildning och specialisttandläkarutbildning
      • Barn, unga och familjer
        • Tjänster för familjer
      • Äldre
        • Tjänster för äldre
          • Förebyggande tjänster för äldre
        • Veteraner och krigsinvalider
      • Tjänster för personer som söker internationellt skydd i Finland
        • Social- och hälsovårdsservicen för personer som flytt från Ukraina
      • Informationshantering
        • Utveckling av Kanta-tjänster
        • Informationspaket
    • Utkomstskyddet
      • Lagstiftning
        • Frågor och svar om förslaget att höja de nedre åldersgränserna på vissa FPA-förmåner från 16 år till 18 år
      • Finlands system för social trygghet
        • Social trygghet för barn och unga
          • Vad är social trygghet?
      • Understöd för barnfamiljer
      • Militärunderstöd och andra förmåner
      • Bostadsbidrag
      • Arbetslöshetsskydd
        • Vanliga frågor och svar om slopandet av tilläggsdagarna inom utkomstskyddet för arbetslösa och om omställningsskyddet
      • Utkomst under sjukdomstid
      • Utkomst under rehabilitering
      • Handikappförmåner
      • Arbetsolyckor och yrkessjukdomar
        • Invaliditetsklassificering och menersättning
      • Pensionsskydd
        • Arbetspension
        • Folkpension
          • Vanliga frågor om höjning av de minsta pensionerna
        • Garantipension
        • Invalidpension
        • Familjepension
      • Veteranförmåner
      • Socialskydd för idrottare, stipendiater och studerande
      • Utkomststöd
      • Social kreditgivning
      • Internationellt socialskydd
      • Besvärsinstanser för beslut om utkomstskydd
      • Alterneringsledighet och alterneringsersättning
    • Försäkringsverksamhet
      • Lagstiftning
      • Försäkringsanstalter
      • Övervakning av försäkringsverksamhet
      • Placering av försäkringsavgifterna
      • Socialförsäkring
        • Arbetspensionsförsäkring
        • Olycksfallsförsäkring
      • Lagstadgade skadeförsäkringar
        • Trafikförsäkring
        • Patientförsäkring
        • Miljöskadeförsäkring
      • Frivilliga försäkringar
      • Socialförsäkringsavgifter
      • Indexjusteringar i sociala förmåner och levnadskoefficient
      • Ändringssökande i försäkringsärenden
      • Försäkringsläkare
        • Ofta frågat
    • Arbetslivet
      • Arbetarskydd
        • Lagstiftning
          • Författningar
        • Internationellt samarbete
        • Utstationerade arbetstagare
        • Allmänt bindande kollektivavtal
      • Arbetarskydd på arbetsplatserna
      • Tillsyn över arbetarskyddet
        • Marknadskontroll
        • Europeiskt samarbete om marknadstillsyn
        • Bekämpning av grå ekonomi
        • Hantering av trakasserier och osakligt bemötande
      • Företagshälsovård och upprätthållande av arbetsförmågan
        • Kostnaderna för förlorad arbetsinsats
      • Arbetshälsa
      • Jämställdhet i arbetslivet
      • Unga och arbete
      • Familjeliv och arbete
      • Äldre arbetstagare
    • Jämställdhet
      • Lagstiftning
      • Jämställdhetspolitik
      • Jämställdhetsintegrering
      • Jämställdhet i arbetslivet
      • Lika lön
      • Internationellt samarbete
      • Ansvariga myndigheter
      • Projekt inom jämställdhet
      • Priset Årets Pappa
    • EU och internationella ärenden
    • Finansiering och understöd
  • Aktuellt
    • Pressmeddelanden och nyheter
    • Kolumner
    • SHMs tjänsteinlägg
    • Anvisningar och rekommendationer
    • SHM i sociala medier
    • Kommuninfo
    • Begäran om utlåtande
    • Beställ material
      • Nyhetsbrev
    • Beslut
    • Offentlig delgivning
    • Lediga arbetsplatser
  • Projekt och lagberedning
    • Reform av den sociala tryggheten
      • Allmänt stöd
      • Kommittén för social trygghet
    • Arbetslivsprogrammen
      • ARBETE2030 – Utvecklingsprogrammet för arbetet och välbefinnandet i arbetet
      • Programmet för arbetsförmåga
      • Program för psykisk hälsa i arbetslivet
    • Strategi för psykisk hälsa
    • Barnstrategi
    • Tillväxtprogrammet för hälso- och välfärdssektorn
    • Individualiserad medicin
      • Bättre hälsa med genominformation
      • Beskrivning av projektet
      • Genomcentret
      • Cancercentret
      • Biobankernas verksamhet
      • Neurocentret
      • Center för läkemedelsutveckling
      • Personer och kontaktuppgifter
      • EU-projektet 1+ Million Genomes
    • Det nationella åldersprogrammet
    • Tillgänglighetsdirektivet
    • Principerna för tjänsteutbudet inom social- och hälsovården ses över
      • Deltagandet i fastställandet av principerna för tjänsteutbudet
      • Vanliga frågor - Bestämmelserna om principerna
    • Programmet för ett gott arbete ska locka och hålla kvar arbetskraft inom social- och hälsovården
      • Reformen av lagstiftningen om social- och hälsovårdspersonalen
    • Nationell servicereform
    • Nationella programmet för hälsa och välfärd
    • Avslutade projekt
  • Publikationer
  • Ministeriet
    • Ledningen och organisationen
      • Arbetsfördelning mellan ministrar i SHM
      • Social- och hälsovårdsminister
      • Minister för social trygghet
      • Tjänstemannaledningen
      • Avdelningen för styrning av social- och hälsovården (OHO)
      • Avdelningen för social trygghet och försäkringar (SVO)
      • Avdelningen för säkerhet och hälsa (TUTO)
      • Avdelningen för gemenskaper, organisationer och funktionsförmåga (YTO)
      • Avdelningen för klienter och tjänster inom social- och hälsovården (APO)
      • Avdelningen för arbete och jämställdhet (TTO)
      • Strategi- och ekonomienheten (STAR)
      • Personal- och förvaltningsenheten (HEHA)
      • Enheten för internationella ärenden (KVY)
      • Kommunikationsenheten vid social- och hälsovårdsministeriet (VIE)
    • Strategi
      • Välfärdsekonomi
    • Förvaltningsområdet
    • Beredskapsärenden
      • Pandemi
      • Beredskapscenter
      • Välfärdsområdenas beredskap
      • Beredskapen i EU
      • Strålningsolyckor
    • Internationellt samarbete
      • Europeiska unionen
        • Beredning av EU-ärenden
      • Europarådet
        • Europeiska kommittén för sociala rättigheter
      • Förenta nationerna FN
      • Världshälsoorganisationen WHO
        • WHO:s pandemiavtal
      • GHSA
      • Nordiskt samarbete
        • Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2021
      • Nordliga dimensionen
      • Arktiskt samarbete
      • Barents euroarktiska råd
      • Internationella arbetsorganisationen ILO
      • OECD
    • Ekonomi och verksamhet
      • Forskning och utveckling
      • Planering och uppföljning
        • Planeringsdokument
        • Uppföljningsdokument
      • Socialutgifterna och finansieringen
      • Kostnader och finansiering
      • Marknadskontrollprogrammen inom SHM:s förvaltningsområde
    • Blanketter och anvisningar
    • Finansiering och understöd
      • Statsunderstöd
        • Ansökan om statsunderstöd år 2025
        • Ansökan om statsunderstöd år 2024
        • Ansökan om statsunderstöd år 2023
        • Ansökan om statsunderstöd år 2022
        • Ansökan om statsunderstöd år 2021
        • Ansökan om statsunderstöd år 2020
        • Blanketter för statsunderstöd
        • Statsunderstöd: Ansökan, användning och tillsyn
      • Programmet för hållbar tillväxt
        • Första ansökningsomgången
        • Andra ansökningsomgången
        • Statsunderstöd till forskning
        • Fjärde ansökningsomgången
        • Femte ansökan om statsunderstöd
      • Statsunderstöd för forskning i socialt arbete på universitetsnivå
      • Anslag för hälsofrämjande
      • Anslag för övervakning av smittsamma sjukdomar
      • EU:s strukturfonder (programperiod 2021-2027)
      • EU:s III gemenskapsprogram för åtgärder på hälsoområdet
    • Nämnder och delegationer
    • Ministeriet som arbetsplats
      • Anställningsförhållande vid SHM
      • SHM:s personal med statistik
      • Bekanta dej med arbetsbeskrivningarna
      • Principer för ett tryggare rum
    • Ärendehantering
    • Utmärkelsetecken
      • Förslag till utmärkelsetecken via regionförvaltningsverken
      • Förvaltningsområdets social-, hälso-, veteranorganisationer m.m.
      • Morsdagsmedaljer
      • Farsdagsmedaljer
    • Historia
    • Visselblåsarskydd
    • Statistik
      • Statistik om främjande av välfärd och hälsa
      • Statistik om social- och hälsovårdstjänster
      • Utkomststatistik
      • Statistik om försäkringar
      • Statistik om arbetslivet
      • Statistik om jämställdhet
      • Internationell statistik
  • Kontaktinformation
    • Personsökning
    • Nätfakturaadress
    • Till media
    • Om webbplatsen
    • Dataskydd
      • Rättigheter för dig som använder tjänsterna och kontroll av personuppgifterna
      • Datasystembeskrivningar
      • Handlingars offentlighet och begäran om information
      • Om kakor (cookies) på webbplatsen
    • Kommentarer
    • Tillgänglighetsutlåtande för stm.fi