Institutionsvård och boendeservice inom socialvården måste bereda sig bättre på störningssituationer

I social- och hälsovårdsministeriets (SHM) utredning konstaterades att privata serviceproducenter bör effektivisera sin beredskap inför till exempel stormar och värmeböljor.

Det finns utrymme för förbättring också inom offentlig sektor. Den offentliga sektorn som beställare av tjänster bör verka aktivare med privata sektorn och koppla åtminstone privata sektorns köptjänstenheter till sina egna beredskapsplaner.

Stormar har orsakat störningar

Enligt SHM:s utredning har stormarna under senare år orsakat störningar i mer än var femte privat institutions- och boendeserviceenhet inom socialvården. Den största effekten har stormarna haft på eltillgången. Skador som orsakats av långvariga elavbrott kan vara betydande för enhetens verksamhet och klienternas välbefinnande.

En knapp femtedel av enheterna hade upplevt störningar i vattendistributionen och teletrafikens funktionalitet under stormarna. Vid störningar i vattendistributionen var det oftast fråga om varmvattendistributionen. Frånvaron av el störde mathållningen. Att laga och värma upp mat misslyckades och när elavbrottet drog ut på tiden blev det problem med att förvara maten och hållbarheten.

I stora enheter och enheter med personer med nedsatt rörlighet försvårades mathållningen eftersom hissarna inte fungerade på grund av elavbrott och matsalarna låg i olika våningar. När elavbrotten drog ut på tiden i eluppvärmda enheter var man tvungen att överväga evakuering.

Dålig beredskap inför värmeböljor

Värmeböljor är skadliga för särskilt äldre, små barn, långtidssjuka personer och personer som lider av psykisk ohälsa. Få institutions- och boendeserviceenheter har medvetet berett sig inför värmeböljor. En hög lufttemperatur inomhus orsakad av en värmebölja regleras i enheterna i huvudsak med hjälp av traditionella metoder genom att vädra och separata kylanordningar. Endast cirka en tiondel av enheterna har möjlighet till fast, maskinell kylning av inomhusluften.

Förhandsberedskap inför störningssituationer

Det går att förbättra serviceenheternas verksamhet genom att bereda sig på förhand. Enheterna bör planera på förhand och säkerställa att deras funktioner fungerar så störningsfritt som möjligt i situationer där det temporärt inte finns tillgång till el eller vatten eller om det till exempel finns störningar i datasystemen. Det är obligatoriskt att utarbeta räddningsplaner och utredningar om utrymningssäkerheten inom institutions- och boendeservicen och man har sörjt väl för uppdateringen av dessa.

Kommunerna bör avtala om beredskapsplaner och planer för kontinuitetskontroll när de köper tjänster av privat sektor. Enligt en enkät har dock endast 11 procent av kommunerna avtalat om detta med serviceproducenterna. I SHM:s utredning konstaterades att kommunerna hade varit mer angelägna att koppla stora privata serviceenheter till sina egna beredskapsplaner jämfört med små enheter.

Privata ska bättre tas med i kommunernas beredskapsplanering

Enligt statsrådets riktlinjer för social- och hälsovården producerar landskapen de nödvändiga social- och hälsovårdstjänsterna själva eller tillsammans med andra landskap, eller kan utnyttja tjänster som erbjuds av den privata sektorn eller tredje sektorn.  Redan nu är andelen privata serviceproducenter inom socialvården som tillhandahållare av socialvårdstjänster betydande. Den största delen utgörs av produktion av boendeservice med heldygnsomsorg för rehabiliteringsklienter inom mentalvården och äldre.

Social- och hälsovårdsministeriets rapport rekommenderar att privata institutions- och boendeserviceenheter inom socialvården kopplas bättre till kommunernas egen beredskapsplanering och tas med i till exempel gemensamma beredskapsövningar och utbildningar.

Ytterligare information

Merja Rapeli (SHM), konsultativ tjänsteman, tfn 02951 63152

Bilaga

Beredskap inför störningar som beror på väderleken hos privata företag som tillhandahåller boende- och institutionsvård inom socialvården. Storm och utdragen värmebölja som exempel (Social- och hälsovårdsministeriets rapporter och promemorior 2016:46) (på finska)