Ekonomin återhämtar sig snabbt från coronan, men den snabbaste tillväxten har passerat

Den snabba ekonomiska tillväxten på 2,9 procent fortsätter 2022 i och med att återhämtningen från pandemin fortsätter, förutspår finansministeriet i sin ekonomiska översikt som publicerades den 27 september.

Den ekonomiska återhämtningen efter coronapandemin har varit snabb sedan i våras. Tillväxtspurten hänger samman med att den uppdämda efterfrågan realiseras i en situation där vaccineringarna framskrider snabbt, de restriktioner som ställts på affärsverksamheten avvecklas och hushållen och företagen har starkt förtroende för framtiden.

Den ekonomiska återhämtningen fortsätter på hösten framför allt inom de branscher som för närvarande fortfarande omfattas av coronarestriktionerna. Den ekonomiska tillväxten kommer därför att vara stark även i slutet av året och fortsätta 2022. Bruttonationalprodukten (BNP) beräknas öka med 3,3 procent i år, 2,9 procent 2022 och 1,4 procent 2023.  

I prognosen antas att en eventuell försämring av sjukdomsläget inte bromsar återhämtningen inom ekonomin, även om öppnandet av samhället skulle ske långsammare än vad som förutspåddes i sommarens prognos. Den osäkerhet som är förknippad med sjukdomens utveckling, virusvarianter och vaccinationstäckning ökar osäkerheten i prognosen.

Obalansen i de offentliga finanserna minskar i år och nästa år emedan ekonomin växer snabbt och behovet av utgifter till följd av epidemin minskar. Den offentliga ekonomin kommer dock fortfarande att uppvisa ett underskott även efter att konjunkturläget stabiliserats. 

”Tillväxtspurten är en del av det naturliga ekonomiska kretslopp som har ett samband med krisen som drabbat samhället och som nu lättar. Det som är väsentligt på längre sikt är att vi stöder sysselsättning, investeringar produktivitet, konkurrenskraft och hållbara offentliga finanser genom strukturpolitiska medel”, säger avdelningschefen, överdirektör Mikko Spolander.

Världsekonomin fortsätter att växa snabbt

Världsekonomin återhämtar sig snabbt i skuggan av coronaviruspandemin tack vare den finanspolitiska stimuleringen, den uppdämda konsumtionsefterfrågan och framskridandet med vaccinationerna. Den snabba tillväxten i euroområdet fortsätter i och med att restriktionerna lättas upp och efterfrågan på tjänster stärks. Den kraftiga stimuleringspolitiken i Förenta staterna har lett till en snabb ökning av den privata konsumtionen.

Världshandeln med varor har återhämtat sig och tillväxten är mycket snabb, till stor del tack vare förra årets låga jämförelsenivå. Handeln hämmas dock av bristen på komponenter inom industrin och även av problemen med logistiken inom containertrafiken, vilket uttryckt sig i tillfälliga problem med tillgången och stigande priser.

Investeringarna ökar snabbt under hela prognosperioden

År 2021 beräknas BNP-tillväxten öka till 3,3 procent. Tillväxten fortsätter att vara snabbare än genomsnittet fram till sommaren 2022. BNP beräknas öka med 2,9 procent 2022 och ökningen avtar till 1,4 procent 2023. Den betydande tillväxtspurt som följer av den globala stimuleringen och återhämtningen från koronapandemin upphör, och ekonomin når de tillväxtbegränsningar som observerades redan före krisen.

De privata investeringarna återhämtar sig avsevärt till följd av de förbättrade tillväxtutsikterna för världsekonomin och de inhemska projekten. Finansieringen från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) påskyndar privata investeringar 2021–2023. Bostadsinvesteringarna börjar minska långsamt då byggandet av nya bostäder börjar närma sig medeltalet på längre sikt. Den höga sparnivån och konsumenternas positiva förväntningar skapar förutsättningar för en snabb ökning av den privata konsumtionen. Sparnivån förblir dock positiv under hela prognosperioden, eftersom konsumtionen blir mindre än de disponibla inkomsterna.

Exporten ökar tack vare den stärkta världsekonomin, stimulansåtgärderna och den ökade efterfrågan på Finlands exportprodukter i viktiga marknadsområden. I år drivs tillväxten av varuexporten. Man kan förvänta sig en snabb ökning av utrikeshandeln med tjänster 2022, när tillväxten inom de servicebranscher som drabbats hårdast av krisen, såsom turismen, ökar i och med att restriktionerna och osäkerheten minskar. 

Sysselsättningen har ökat avsevärt under det första halvåret i år. Den ekonomiska tillväxten upprätthåller efterfrågan på arbetskraft, och den kan också tillgodoses på kort sikt eftersom det fortfarande finns ett stort antal arbetslösa och eftersom regeringen vidtar åtgärder för att öka utbudet av arbetskraft. Ökningen av inkomsterna beräknas tillta 2022–2023. Inflationen har ökat i början av året på grund av stigande energipriser, men prisökningarna har blivit mer omfattande. Löneökningarna påverkar så småningom priserna på tjänster, vilket accelererar inflationen.

Den ekonomiska återhämtningen avhjälper inte obalansen i de offentliga finanserna

Underskottet i de offentliga finanserna minskar kraftigt i år och nästa år tack vare den snabba ekonomiska tillväxten och sysselsättningstillväxten. Den offentliga ekonomin stärks nästa år även tack vare det faktum att den medelsanvändning och det stödbehov som beror på coronaepidemin upphör. 

Den tillfälliga ekonomiska återhämtningen undanröjer dock inte den strukturella obalansen i de offentliga finanserna. När konjunkturen jämnas ut kommer stärkandet av saldot i de offentliga finanserna och de offentliga finanserna att avta, och den offentliga ekonomin har ett underskott på drygt 3 miljarder euro i mitten av 2020-talet. 

Den offentliga skulden ökade med 10 procentenheter i förhållande till bruttonationalprodukten till nästan 70 procent under 2020. Skuldsättningen avtar klart under prognosperiodens gång och i mitten av 2020-talet verkar skuldkvoten etablera sig tillfälligt på dryga 73 procent. Utgifterna för långtidsvård och hälso- och sjukvård ökar dock på grund av befolkningens stigande medelålder och detta hotar att leda till en ny successiv ökning av skuldkvoten. 

Den ekonomiska återhämtningen är fortfarande beroende av pandemin

De största riskerna i prognosen hänför sig fortfarande till coronapandemin och de restriktioner som införts för att hantera den. Om utvecklingsländerna misslyckades med att hantera pandemin skulle ländernas ekonomi försvagas, vilket skulle vara ett betydande slag också mot världsekonomins tillväxt.

En utdragen epidemi minskar den privata konsumtionen och i synnerhet efterfrågan på tjänster, vilket försvagar återhämtningen i ekonomin. Det försämrade epidemiläget syns också i den ökade osäkerheten i investeringsmiljön, vilket kan skjuta upp investeringar eller förhindra dem helt och hållet.

De privata investeringarna kommer att stiga till nästan 20% av BNP under prognosperioden. Påskyndandet av investeringar med hjälp av faciliteten för återhämtning och resiliens (RFF) kan eventuellt leda till att de privata investeringarna ökar i högre grad än vad som förutspås i prognosen. 

Ytterligare information:

Mikko Spolander, överdirektör, tfn 02955 30006, mikko.spolander(at) gov.fi
Jukka Railavo, finansråd, tfn 02955 30540, jukka.railavo(at) gov.fi (realekonomin)
Marja Paavonen, finansråd, tfn 02955 30187, marja.paavonen(at) gov.fi (den offentliga ekonomin)