Hyppää sisältöön
  • Valtioneuvosto
    • Valtio­neuvoston kanslia
    • Puolustus­ministeriö
    • Liikenne- ja viestintä­ministeriö
    • Ulko­ministeriö
    • Valtio­varain­ministeriö
    • Työ- ja elinkeino­ministeriö
    • Oikeus­ministeriö
    • Opetus- ja kulttuuri­ministeriö
    • Sosiaali- ja terveys­ministeriö
    • Sisä­ministeriö
    • Maa- ja metsätalous­ministeriö
    • Ympäristö­ministeriö

Valitse kieli:

This page is in Finnish. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på finska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea suomagillii Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dehe vállje giela:

Taat sijđo lii suomâkielân Sirduu anarâškielâlijd sijđoid »

Tâi valjii kielâ:

Tät seidd lij lääʹddǩiõʹlle Sirddu lääʹddǩiõllsaž seiddõʹsse »

Leʹbe vaʹlljed ǩiõl:

Язык этого сайта финский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en finnois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Finnisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on englanniksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

Choose language:

Den här sidan är på engelska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea eŋgelasgillii Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dehe vállje giela:

Taat sijđo lii eŋgâlâskielân Sirduu anarâškielâlijd sijđoid »

Tâi valjii kielâ:

Tät seidd lij eŋgglõsǩiõʹlle Sirddu lääʹddǩiõllsaž seiddõʹsse »

Leʹbe vaʹlljed ǩiõl:

Язык этого сайта английский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en anglais. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Englisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ruotsiksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Swedish. Go to the English site »

Or choose language:

Välj språk:

Dát siidu lea ruoŧagillii Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dehe vállje giela:

Taat sijđo lii ruotâkielân Sirduu anarâškielâlijd sijđoid »

Tâi valjii kielâ:

Tät seidd lij ruõccǩiõʹlle Sirddu lääʹddǩiõllsaž seiddõʹsse »

Leʹbe vaʹlljed ǩiõl:

Язык этого сайта шведский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en suédois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Schwedisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on pohjois-saameksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in North Saami. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på nordsamiska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Vállje giela:

Taat sijđo lii tavesämikielân Sirduu anarâškielâlijd sijđoid »

Tâi valjii kielâ:

Tät seidd lij tâʹvvsääʹmǩiõʹlle Sirddu lääʹddǩiõllsaž seiddõʹsse »

Leʹbe vaʹlljed ǩiõl:

Язык этого сайта северосаамский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en same du Nord. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Nordsamisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on inarinsaameksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Inari Sámi. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på enaresamiska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea anárašgillii Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dehe vállje giela:

Valjii kielâ:

Tät seidd lij aanarsääʹmǩiõʹlle Sirddu lääʹddǩiõllsaž seiddõʹsse »

Leʹbe vaʹlljed ǩiõl:

Язык этого сайта инари-саамский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en sami inari. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Inari Sámi. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on koltansaameksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Skolt Sámi. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på skoltsamiska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea nuortalašgillii Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dehe vállje giela:

Taat sijđo lii nuorttâlâškielân Sirduu anarâškielâlijd sijđoid »

Tâi valjii kielâ:

Vaʹlljed ǩiõl:

Язык этого сайта скольт-саамский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en sámi skolt. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Skolt Sámi. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on venäjäksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Russian. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på ryska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea ruoššagillii Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dehe vállje giela:

Taat sijđo lii ruošâkielân Sirduu anarâškielâlijd sijđoid »

Tâi valjii kielâ:

Tät seidd lij ruõššǩiõʹlle Sirddu lääʹddǩiõllsaž seiddõʹsse »

Leʹbe vaʹlljed ǩiõl:

выберите язык:

Cette page est en russe. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Russisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ranskaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in French. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på franska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea fránskkagillii Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dehe vállje giela:

Taat sijđo lii ranskakielân Sirduu anarâškielâlijd sijđoid »

Tâi valjii kielâ:

Tät seidd lij fraansk-ǩiõʹlle Sirddu lääʹddǩiõllsaž seiddõʹsse »

Leʹbe vaʹlljed ǩiõl:

Язык этого сайта французский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Choisir la langue:

Diese Seite ist auf Französisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on saksaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in German. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på tyska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea duiskkagillii Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dehe vállje giela:

Taat sijđo lii saksakielân Sirduu anarâškielâlijd sijđoid »

Tâi valjii kielâ:

Tät seidd lij saksslaǩiõʹlle Sirddu lääʹddǩiõllsaž seiddõʹsse »

Leʹbe vaʹlljed ǩiõl:

Язык этого сайта немецкий. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en allemand. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Wählen Sie Ihre Sprache:

  • Valitse kieli Suomi
  • Välj språket Svenska
  • Select language English
  • Vállje giela Davvisámegiella
Media
Sosiaali- ja terveysministeriö
Navigation
  • Etusivu Etusivu
  • Vastuualueet
    • Hyvinvoinnin edistäminen Terveys- ja päihdehaittojen ehkäisy, osallisuus, tartuntataudit, ympäristöterveys
    • Sosiaali- ja terveyspalvelut Palvelujärjestelmä ja vastuut, hyvinvointialueet, henkilöstö, asiakkaan asema, asiakasmaksut, lääkkeet
    • Toimeentulo Suomen sosiaaliturvajärjestelmä, tuet ja etuudet, eläketurva
    • Vakuutusasiat Vakuutustoiminta, pakolliset ja vapaaehtoiset vakuutukset
    • Työelämä Työolot, työhyvinvointi, työterveyshuolto
    • Tasa-arvo Tasa-arvopolitiikka, samapalkkaisuus
    • EU ja kansainväliset asiat EU, pohjoismainen yhteistyö, WHO, YK, ILO
    • Rahoitus ja avustukset EU-rahoitus, valtionavustukset, terveyden edistämisen määrärahat
  • Ajankohtaista
  • Hankkeet ja säädösvalmistelu
  • Julkaisut
  • Ministeriö
  • Yhteystiedot
  • Tiedotteet ja uutiset
  • Kolumnit
  • Päätökset
  • Lausuntopyynnöt
  • Tapahtumat
  • Ohjeet, suositukset ja yleistiedoksiannot
  • Tilaa aineistoja
  • STM sosiaalisessa mediassa
  • Uutiskirjeet
  • Avoimet työpaikat
suomiLue artikkeli suomeksi svenska

Regeringens svar på interpellationen fattigdom och ökade levnadskostnader

social- och hälsovårdsministeriet
Utgivningsdatum 15.4.2026 14.08
Typ:Interpellationssvar
Sosiaaliturvaministeri Sanni Grahn-Laasonen.

Socialförsäkringsminister Sanni Grahn-Laasonen svarade i riksdagen den 15 april 2026 på interpellationen fattigdom och ökade levnadskostnader.

Ärade talman,

Finland är ett välfärdssamhälle. Vi har starka skyddsnät och människor får hjälp och stöd här när det behövs.
Finland är tyvärr också ett i farlig grad skuldsatt land. Vi har ihärdigt strävat efter att bryta denna spiral av överskuldsättning under hela denna regeringsperiod och genomfört besparingar och nödvändiga reformer för att förbättra den ekonomiska tillväxten, sysselsättningen och konkurrenskraften.

Syftet med dessa tidvis mycket svåra beslut är att trygga det finländska välfärdssamhällets framtid – för oss finländare viktiga tjänster, utbildning, hälso- och sjukvård, äldreomsorg och vårt lands försvarsförmåga i en instabil värld.

Det bästa sättet att minska antalet låginkomsttagare och fattigdomen är att så många som möjligt av dem som är förmögna att arbeta får möjlighet att försörja sig själva och sin familj genom sitt eget arbete. Arbete måste alltid löna sig.

Samtidigt är det sant att det råder brist på arbetsplatser i Finland. I många hem är det svåra tider nu.

Tyvärr har världsläget blivit allt farligare under denna regeringsperiod. Rysslands aggressionskrig i Ukraina är inne på fjärde året och läget i Mellanöstern är spänt. Priset på olja och bränslen, hotet om tull- och handelskrig, instabilitet och osäkerhet är alla ett gift med tanke på framtiden, ekonomin och förtroendet. Därför borde oppositionen också ärligt ange vilka av våra ekonomiska svårigheter som överhuvudtaget ligger i regeringens eller riksdagens händer.

Vi kan inte ensamma avsluta krig, inte heller påverka världsekonomins konjunkturer. Men jag kan försäkra er att vi gör allt vi kan för att få Finlands ekonomi att växa och för att varje finländsk familj ska ha arbete. Som ett bevis på det har statsminister Orpos regering genomfört historiska reformer på arbetsmarknaden och inom sysselsättningen och den sociala tryggheten. Förutsättningarna för företagande har förbättrats genom lokala avtal, lagstiftningen om arbetsfred, påskyndade tillståndsprocesser och sänkt tröskel för anställningar. Genom den kommande kombinationsförsäkringen underlättar vi samordningen av lönearbete och företagande. För närvarande korrigerar vi problemen med företagarnas pensionsförsäkring med särskilt fokus på försörjningen för företagare med låg inkomst.     

Vi har förbättrat finländarnas köpkraft genom att lindra beskattningen av arbete med 1,5 miljarder med betoning på låg- och medelinkomsttagare. En god nyhet är att sysselsättningen i Finland har hållits på en hög nivå: över 2,5 miljoner finländare har arbete. I mars ökade antalet sysselsatta med 25 000.
Bakom de höga arbetslöshetssiffrorna ligger också en ökning av antalet personer som räknas in i arbetskraften. Regeringens reformer inom den sociala tryggheten har aktiverat människor utanför arbetskraften att söka arbete. Vi har avsevärt förbättrat incitamenten för företag att anställa ny arbetskraft. När den ekonomiska tillväxten kommer i gång, kommer arbetslösheten snabbt att minska. 

Ärade talman,

den svåra arbetslösheten bland unga är hjärtskärande. Det ekonomiska läget slår hårt mot dem som ännu har allt framför sig. Det bästa vi kan göra för de unga är att satsa på ekonomisk tillväxt och sysselsättning – och det är precis vad vi gör.

I höstens budgetförhandlingar anvisade vi 30 miljoner euro till en sysselsättningssedel för unga. Genom utkomstskyddet för arbetslösa underlättas studier. Vid ramförhandlingarna nästa vecka ska regeringen också besluta om nya metoder för att stärka sysselsättningen. 

Vi satsar också på kompetens och på de ungas utbildningsmöjligheter. Vi har stärkt grundskolan genom flera åtgärder med en tilläggsfinansiering på 200 miljoner euro, infört en terapigaranti för barn och unga och avsevärt ökat antalet nybörjarplatser vid högskolorna och nu ska också en ny avgiftsfri studiesedel på 30 studiepoäng införas inom den öppna högskolan. Enligt statistiken är utbildning fortfarande den allra bästa garantin för en god ställning på arbetsmarknaden och för löneutvecklingen. Utbildning ger mest likvärdiga möjligheter och är det viktigaste sättet att bryta den fattigdom som överförs från generation till generation.

På grund av de svaga offentliga finanserna har det under denna regeringsperiod gjorts betydande nedskärningar i den sociala tryggheten. De samverkande konsekvenserna av nedskärningarna har bedömts på ett heltäckande sätt i samband med ändringarna och följs fortfarande upp i enlighet med riksdagens vilja. Likaså följer vi upp genomförandet av EU:s allmänna mål att minska antalet personer som löper risk för fattigdom eller utslagning. Enligt Eurostats senaste statistik ligger Finland i fråga om antalet personer som löper risk för fattigdom eller utslagning under genomsnittet i EU och hör därmed till de EU-länder som klarar sig bäst. 

Vi har också stärkt incitamenten för invandrare att arbeta. I fortsättningen kommer också försörjningskraven för internationella studerande att vara striktare. Den som kommer till Finland måste vara förberedd på prisnivån i landet.

Ärade talman,

regeringen har på ett betydande sätt undanröjt inkomstfällor inom den sociala tryggheten och gjort systemet mer förpliktande i linje med den nordiska arbetsmodellen. Detta arbete bör fortsätta. 

Oppositionen har krävt att det skyddade beloppet ska återinföras. Slopandet av det skyddade beloppet var en sparåtgärd inom den offentliga ekonomin. Genom åtgärden ökades också incitamenten för heltidsarbete. Om oppositionen föreslår att det skyddade beloppet ska återinföras bör den först besvara frågan varifrån omkring 56 miljoner euro ska tas.

Genom oppositionens skrämseltaktik har man kunnat få den uppfattningen att det numera inte alls lönar sig att ta emot deltidsarbete. Detta stämmer inte. Finland har en fungerande jämkning av utkomstskyddet för arbetslösa som fått beröm i internationell jämförelse: när du tjänar en euro sjunker arbetslöshetsförmånen med 50 cent. 

Vi tror också på forskningsbaserad information: Enligt Statens ekonomiska forskningscentral har slopandet av det skyddade beloppet inte medfört att andelen deltidsarbete har minskat drastiskt. Allmänt taget har incitamenten för arbete förbättrats avsevärt genom ett flertal olika åtgärder.
Att ta emot arbete eller inte kan inte vara ett eget val – inte ens i fråga om ett kortvarigt arbete, om ett sådant står till buds. Vi har ett heltäckande utkomstskydd för arbetslösa, men vid sidan av rättigheterna finns också skyldigheter. Systemet ska vara rättvist också med tanke på dem som stiger upp på morgonen för ett lågavlönat jobb medan grannen fortsätter sova.

Den nordiska välfärdsstaten förutsätter att alla som är förmögna att arbeta deltar och aktivt söker arbete. Detta kan sägas högt i de övriga nordiska länderna till och med av socialdemokraterna, varför är det inte möjligt hos oss?

Ärade talman, 

”Ekonom blev förvånad: Finländarna har nu pengar som under gamla goda tider – kvinnors reallöner rekordhöga.” Så löd en rubrik i Helsingin Sanomat i februari, och den stämmer. Kvinnornas köpkraft är nu större än den har varit på tio år! 

Regeringen har lindrat beskattningen av arbete betydligt. Köpkraften förbättras ytterligare av en politik som strävar efter tillväxt och reformer i samhället. En politik som sporrar människor att jobba är också på lång sikt effektivast för att minska antalet låginkomsttagare och fattigdomen.

I Finland jämnar vi ut inkomstskillnaderna genom en starkt progressiv beskattning och en heltäckande social trygghet. Vi tar hand om människorna. Enligt en OECD-jämförelse är Finland det i-land som har den största offentliga sektorn. I denna jämförelse utgör utgifterna för social trygghet vår största utgiftspost. 

Bästa opposition, man kan inte säga att höginkomsttagarna inte drar sitt strå till stacken, för när det gäller att utjämna inkomstskillnaderna hör vi till världstoppen. Det finns också en gräns för hur mycket man kan ta ut skatt av arbetstagare, pensionärer och hederliga företagare.

Ingen lämnas i sticket här, hur mycket oppositionen än försöker få folk att tro det. Skrämselpropaganda sprids lätt och gör att misstron breder ut sig.
Låga inkomster och en svag ställning på arbetsmarknaden går hand i hand. Även när barnfamiljer har låga inkomster är orsaken oftast att föräldrarna inte har jobb. Att främja föräldrarnas möjligheter till arbete är utan tvekan det effektivaste och mest hållbara sättet att minska fattigdomen bland barnfamiljer. 

Besparingarna under denna regeringsperiod har genomförts på ett sätt som tar hänsyn till de mest utsatta, i synnerhet barnfamiljerna. Till exempel har utkomststöd, handikappförmåner och underhållsstöd utelämnats när det har beslutats om indexfrysningar inom den sociala tryggheten. När det gäller besparingarna i bostadsbidraget och utkomststödet har det lagts större vikt vid ensamboende och strävats efter att skydda barnfamiljerna. Besparingar som görs för att minska den offentliga skulden är dock aldrig konsekvensfria. Det finns inga anpassningsåtgärder som inte har konsekvenser, så det är omöjligt att helt och hållet undvika negativa effekter.

Ärade talman,

trots att situationen är svår visar besparingarna inte hela bilden. Vi har också förbättrat förmåner och prioriterat finansieringen av dem. Vi har stärkt ställningen för gäldenärer i utsökning genom att permanenta den temporära höjningen av det skyddade beloppet vid utsökning. 

Barnbidragets förhöjningsdelar har riktats till de familjer där undersökningar har visat att risken för fattigdom i genomsnitt är större. Barnbidraget till familjer med flera barn och barnbidrag för barn under 3 år har höjts. Även barnbidragets ensamförsörjartillägg har höjts, och nivån på moderskapsunderstödet, det vill säga värdet på moderskapsförpackningen, har höjts. 

Vid ingången av 2025 infördes en barnförhöjning i arbetsinkomstavdraget vid beskattningen. Arbetsinkomstavdragets maximibelopp höjdes med 50 euro för varje minderårigt barn som den skattskyldiga ska försörja. Höjningen beviljas barnets båda vårdnadshavare. För ensamförsörjare är höjningen dubbelt så stor.

Ärade talman,

att bostadslösheten ökar är oroväckande, och vi tar situationen på allvar. Vi har åtagit oss att eliminera långtidsbostadslösheten och arbetar för att lyckas med det. Varje bostadslös i ett välfärdssamhälle är en för mycket. Alla har rätt till ett hem.

I internationell jämförelse är bostadslösheten i Finland fortfarande mycket liten, och den har minskat betydligt från 1980- och 1990-talen. Finland har lyckats med att hålla bostadslösheten nere. 

Regeringen Orpo har infört inkomstgränser för hyresgäster i statligt subventionerade hyresbostäder. I fortsättningen går dessa bostäder till sådana som verkligen behöver dem. Det har helt enkelt varit fel att människor med goda inkomster har kunnat få tillgång till subventionerat boende.
Den privata efterfrågan inom byggbranschen är för närvarande låg och därför har regeringen hållit det offentliga bostadsbyggandet på en hög nivå. Vi har också genomfört många infrastrukturprojekt och till exempel investerat historiskt mycket i underhållet av vägar. Detta skapar arbete och ger smör på brödet i många hem. 

Orsakerna till svårigheterna inom byggbranschen är i synnerhet den svaga efterfrågan på nya bostäder. Vi har försökt främja efterfrågan bland annat genom att förlänga maximitiden för bostadslån och utveckla BSP-systemet.

En verklig vändning på bostadsmarknaden sker inte förrän människorna har återfått förtroendet för ekonomin – när de vågar köpa och renovera bostäder igen. Byggandet och bostadsmarknaden kommer också att tas upp vid de stundande ramförhandlingarna.

Ärade talman,

grundorsaken till Finlands ekonomiska problem är bristen på ekonomisk tillväxt. 
Den ekonomiska tillväxten kan inte börja någon annanstans än i företagen. Finland måste vara ett bra land för företagsverksamhet och internationellt attraktivt för investeringar och tillväxt. Därför sänker vi samfundsskatten. Det är en tillväxtåtgärd. En tillväxtåtgärd som ni, bästa opposition, motsätter er, trots att den bevisligen fungerade även förra gången när den genomfördes under ledning av en socialdemokratisk finansminister.

Med skatteinkomster, sysselsättning och tillväxt tryggas välfärdssamhällets kärnuppgifter – utbildning, social trygghet och social- och hälsovård – också för kommande generationer.

Som finländare i världens lyckligaste land klarar vi oss med gemensamma krafter.

Ett fungerande och hållbart välfärdssamhälle Orpos regeringsprogram regeringen
fattigdom frågor interpellationer levnadskostnader program program regeringsprogram socialskydd tjänster välmående
Sivun alkuun

Suosittuja sisältöjä 

Terveydenhuollon maksukatto 

Terveydenhuollon maksut 

Hyvinvointialueet kartalla 

Hyvinvointialueet 

Hoitotakuu 

Sosiaali- ja terveyspalvelujen lainsäädäntö 

Vammaispalvelulaki 

Asiakasmaksut

Kuntouttava työtoiminta

Toimeentulotuki 

Kotihoito

Lastensuojelu 

Palvelut ja etuudet iäkkäille

Ajankohtaista 

Ajankohtaista  

Tiedotteet ja uutiset 

Kolumnit 

Uutiskirjeet 

Tilaa aineistoja

Tapahtumat

Avoimet työpaikat

Osallistu ja vaikuta

 

Hankkeita

Sosiaaliturvauudistus

Hyvän työn ohjelma

Palveluvalikoima

Lääkkeet ja apteekkitalous

Tietoa ministeriöstä 

Ministerit 

Ministeriö 

Yhteystiedot 

Medialle 

Ministeriö työpaikkana 

Verkkolaskuosoite 

 

Tietoa stm.fistä  

Tietoa sivustosta  

Tietosuoja

Sivukartta

Stm.fi:n saavutettavuusseloste

Palaute

Sosiaali- ja terveysministeriö, linkki etusivulle

STM:ön Facebook-tili, Linkki toiselle sivustolle STM:ön X-tili, Linkki toiselle sivustolle STM:ön Linkedin-tili, Linkki toiselle sivustolle STM:ön Youtube-tili, Linkki toiselle sivustolle STM:ön Slideshare-tili, Linkki toiselle sivustolle STM:ön Instagram-tili, Linkki toiselle sivustolle

Meritullinkatu 8, 00170 Helsinki

PL 33, 00023 Valtioneuvosto

Vaihde 0295 16001

kirjaamo.stm(at)gov.fi

Sosiaali- ja terveysministeriön hallinnonala
valtioneuvosto.fi
stm.fi Sosiaali- ja terveysministeriö - kaikille mahdollisuus terveelliseen ja turvalliseen elämään.
fimea.fi Lääkealan turvallisuus- ja kehittämiskeskus
stuk.fi Säteilyturvakeskus
thl.fi Terveyden ja hyvinvoinnin laitos
ttl.fi Työterveyslaitos
tyosuojelu.fi Työsuojeluhallinto
valvira.fi Sosiaali- ja terveysalan lupa- ja valvontavirasto
Hakusivulle
  • Etusivu
  • Vastuualueet
    • Hyvinvoinnin edistäminen
      • Lainsäädäntö
      • Terveyden edistäminen
        • Ravinto
        • Liikunta
        • Tapaturmien ehkäisy
        • Tartuntatautien torjunta
          • Vastuut tartuntatautien torjunnassa
          • Koronavirus Suomessa
            • Kaikki koronavirusta koskevat STM:n tiedotteet
            • Koronavirusepidemiaa koskevat infot ja tilannekuvat
            • STM:n antamat ohjeet koronavirustilanteessa
          • Lintuinfluenssa
        • Seksuaaliterveyden edistäminen
        • Terveyden edistäminen kunnissa ja hyvinvointialueilla
        • Tietoa hyvinvoinnin ja terveyden edistämisen tueksi
      • Osallisuuden edistäminen
        • Asumisen turvaaminen
        • Syrjäytymisen ja köyhyyden ehkäiseminen
        • Vammaispolitiikka
          • YK:n vammaisyleissopimus
          • YK:n vammaisyleissopimus eri kielillä
          • Vammaisten henkilöiden oikeuksien neuvottelukunta VANE
          • Kansalliset toimintaohjelmat
        • Romanipolitiikka
          • Romaniasiain neuvottelukunta
          • Romanipolitiikkaan liittyvät tiedotteet ja artikkelit
          • CERV-hanke Rakkavaha dielibosta
        • Maahanmuuttajien sosiaaliturva, hyvinvointi ja terveys
      • Päihdehaittojen ja riippuvuuksien ehkäisy
        • Alkoholipolitiikka
          • Alkoholilaki
        • Huumausainepolitiikka
          • EU- ja kansainvälinen huumepolitiikka
          • Huumausaineiden valvonta
        • Tupakka- ja nikotiinipolitiikka
          • EU-sääntely ja yhteistyö
          • Muiden viranomaisten vastuut
          • Toimet käytön vähentämiseksi
          • WHO:n tupakkapuitesopimus
          • Kanssakäyminen tupakkateollisuuden kanssa
        • Ehkäisevä päihdetyö
        • Rahapelihaitat
          • Rahapelien haittariskien arviointi
          • Vastuutahot rahapelipolitiikassa
          • Rahapelipoliittinen ohjelma
          • Rahapelijärjestelmä
      • Väkivallan ja rikosten ehkäiseminen
        • Lähisuhde- ja perheväkivallan ehkäiseminen
          • NAPE – Naisiin kohdistuvan väkivallan ja perheväkivallan torjunnan toimikunta
        • Ihmiskaupan ehkäiseminen
        • Rikos- ja riita-asioiden sovittelu
        • Vastuut lähisuhde- ja perheväkivallan ehkäisemisessä
        • Lapsiin kohdistuva väkivalta ja sen ehkäiseminen
      • Ympäristöterveys
        • Ympäristöterveydenhuollon järjestäminen
        • Terveydensuojelu
          • Kuntien vastuu terveydensuojelusta
          • Ympäristövaikutusten arviointi
          • Talousvesi
          • Ympäristöherkkyydet
        • Bioteknologia
          • Biotekniikan neuvottelukunta
        • Geeniteknologia
        • Kemikaalivalvonta
          • Kosmetiikkavalmisteet
          • Tatuoinnit
        • Nanomateriaalit ja -teknologia
        • Säteilysuojelu
    • Sosiaali- ja terveyspalvelut
      • Lainsäädäntö
        • Lapset ja nuoret
        • Vammaiset
        • Iäkkäät ihmiset
        • Lääkehuolto
        • Asiakas- ja potilastietojen hallinta
          • Sote-tietojen toissijainen käyttö
            • Usein kysyttyä sote-tietojen toissijaisesta käytöstä
            • Toisiolain korjaaminen
              • Usein kysyttyä toisiolain korjaamisesta
          • EHDS-asetus
        • Mielenterveys- ja päihdelainsäädäntö
        • Usein kysyttyä mielenterveyslain muuttamisesta
        • Valvontalain väliaikainen muutos
      • Sosiaali- ja terveydenhuollon järjestelmä ja vastuut
        • Hyvinvointialueet
          • Hyvinvointialueet kartalla
          • Sosiaali- ja terveysministeriön rooli hyvinvointialueiden ohjauksessa
          • Yhteistyöalueet
        • Kunnat
        • Valvontaviranomaiset
        • Yksityiset sosiaali- ja terveyspalvelut
        • Sosiaalialan osaamiskeskukset
        • Järjestöt ja yhdistykset
      • Sosiaalipalvelut
        • Sosiaalityö
        • Sosiaalipäivystys
        • Kotihoito ja kotipalvelut
        • Laitoshoito
        • Asumispalvelut ja asunnon muutostyöt
        • Perhehoito
        • Omaishoito
        • Lastensuojelu
          • Usein kysyttyjä kysymyksiä lastensuojelusta Suomessa
          • Tutkimus lastensuojelun epäkohdista 1937-1983
        • Adoptio
        • Kasvatus- ja perheneuvonta, perheasioiden sovittelu
        • Huoltajuus, elatus, isyyden tunnustaminen
        • Mielenterveystyön palvelut
        • Päihdetyön palvelut
        • Vammaispalvelut ja tukitoimet
          • Tulkkauspalvelulaki viittomakielellä
          • Vammaispalvelulaki
      • Terveyspalvelut
        • Asiakas- ja potilasturvallisuus
        • Elinsiirrot ja kudossiirrot
          • Usein kysytyt kysymykset - elinluovutus
        • Ensihoito
        • Kotisairaanhoito ja kotisairaalahoito
        • Mielenterveyden hoito
          • Lasten ja nuorten terapiatakuu
        • Neuvolat
        • Opiskeluhuoltopalvelut
          • Kouluterveydenhuolto
          • Opiskeluhuollon psykologipalvelut ja kuraattoripalvelut
          • Opiskeluterveydenhuolto
        • Paperittomien sosiaali- ja terveydenhuolto
        • Potilasdirektiivi (Rajat ylittävä terveydenhuolto)
        • Päihde- ja riippuvuushoito
        • Päivystys
        • Terveyskeskukset
        • Terveysneuvonta ja terveystarkastukset
        • Raskauden keskeytys
        • Rokotukset
          • HPV-rokotukset
        • Saattohoito
        • Sairaalat ja erikoissairaanhoito
        • Seulonnat
          • Syöpäseulonnat
          • Syöpäseulonnan järjestäjille
          • Sikiöseulonnat
        • Suun terveydenhuolto
        • Työterveyshuolto
        • Työttömien terveyspalvelut
      • Kuntoutus
        • Lääkinnällinen kuntoutus
        • Kuntouttava työtoiminta
        • Ammatillinen kuntoutus
          • Usein kysyttyjä kysymyksiä muutoksista nuorten ammatilliseen kuntoutukseen
        • Sosiaalinen kuntoutus
      • Lääkehoito
        • Lääkehoidon arvoketju
        • Säädökset, ohjaus, valvonta, yhteistyö
        • Lääkehoidon turvallisuus
          • Narkolepsia
            • Kooste toimista
        • Lääkehoidon kustannukset, rahoitus ja korvaukset
        • Rationaalinen lääkehoito
          • Julkaisut ja raportit
          • Järkevän lääkehoidon toimeenpano
          • Tiedonhallinta
            • Lääkehoidon digitalisaatio
      • Sosiaali- ja terveydenhuollon asiakasmaksut
        • Terveydenhuollon maksut
        • Terveydenhuollon maksukatto
        • Hammashuollon maksut
        • Kotipalvelu- ja kotisairaanhoitomaksut
        • Lastensuojelun maksut
        • Palveluseteli
      • Asiakkaan ja potilaan oikeudet
        • Potilaan oikeudet
        • Sosiaalihuollon asiakkaan asema ja oikeudet
        • Hoitoon pääsy
          • Hoitopaikan valinta
        • Sosiaalipalvelujen saatavuus
        • Asiakas- ja potilastiedot
        • Muistutus, kantelu ja muutoksenhaku
        • Potilasasiavastaava ja sosiaaliasiavastaava
        • Itsemääräämisoikeuden vahvistaminen
        • Sukupuolen vahvistaminen
      • Sosiaali- ja terveydenhuollon henkilöstö
        • Valvonta, luvat ja rekisteröinti
        • Erikoislääkäri- ja erikoishammaslääkärikoulutus
        • Kysymyksiä ja vastauksia työnjaosta ja toimintamalleista
      • Lasten, nuorten ja perheiden palvelut
        • Palvelut perheille
      • Iäkkäiden palvelut
        • Palvelut ja etuudet iäkkäille ihmisille
        • Ehkäisevät palvelut iäkkäille ihmisille
        • Veteraanit ja sotainvalidit
      • Kansainvälistä suojelua hakevien palvelut
        • Ukrainasta tulleiden henkilöiden sosiaali- ja terveyspalvelut
      • Sote-tiedonhallinta
        • Kanta-palvelujen kehittäminen
        • ICT-muutoksen valtionavustus
    • Toimeentulo
      • Lainsäädäntö
        • Usein kysyttyä eräiden Kelan maksamien etuuksien alaikärajojen nostamisesta 16 vuodesta 18 vuoteen
      • Suomen sosiaaliturvajärjestelmä
        • Sosiaaliturva lapsille ja nuorille
          • Sosiaaliturva selitettynä
          • Oppimateriaali sosiaaliturvasta
      • Lapsiperheiden tuet
      • Sotilasavustus ja muut palvelusetuudet
      • Asumistuet
        • Usein kysyttyä hallituksen esityksestä yleistä asumistukea koskevan lain muuttamiseksi
      • Työttömyysturva
        • Usein kysyttyä työttömyysturvan lisäpäivien poistosta ja muutosturvasta
        • Usein kysyttyä työttömyysturvan muutoksista
        • Usein kysyttyä työssäoloehdon muutoksista
        • Usein kysyttyä muutoksista ansiopäivärahaan ja työssäoloehdon kertymiseen
      • Sairausajan toimeentulo ja korvaukset
      • Kuntoutusajan toimeentulo
      • Vammaisetuudet
      • Työtapaturmat ja ammattitaudit
        • Haittaluokitus ja haittaraha
      • Eläketurva
        • Työeläke
        • Kansaneläke
        • Takuueläke
        • Työkyvyttömyyseläke
        • Perhe-eläke
      • Veteraanietuudet
      • Urheilijoiden, apurahansaajien ja opiskelijoiden sosiaaliturva
      • Toimeentulotuki
      • Sosiaalinen luototus
      • Kansainvälinen sosiaaliturva
      • Valitusviranomaiset toimeentuloturvan päätöksissä
      • Vuorotteluvapaa ja vuorottelukorvaus
    • Vakuutusasiat
      • Lainsäädäntö
      • Vakuutuslaitokset
      • Vakuutustoiminnan valvonta
      • Vakuutusmaksujen sijoittaminen
      • Sosiaalivakuutus
        • Työeläkevakuutus
        • Tapaturmavakuutus
      • Lakisääteiset vahinkovakuutukset
        • Liikennevakuutus
          • Usein kysyttyä liikennevakuutuslain muuttamisesta
        • Potilasvakuutus
        • Ympäristövahinkovakuutus
      • Vapaaehtoiset vakuutukset
      • Sosiaalivakuutusmaksut
      • Sosiaaliturvaetuuksien indeksit ja elinaikakerroin
      • Muutoksenhaku vakuutusasioissa
      • Vakuutuslääkärit
        • Usein kysyttyä
    • Työelämä
      • Lainsäädäntö
        • Säädökset
      • Työelämän kehittäminen
      • Työsuojelu
        • Kansainvälinen yhteistyö
        • Työehtosopimuksen yleissitovuus
        • Tyoehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunta
      • Työsuojelu työpaikoilla
      • Työsuojeluvalvonta
        • Markkinavalvonta
        • Eurooppalainen markkinavalvontayhteistyö
        • Harmaan talouden torjunta
        • Häirinnän ja epäasiallisen kohtelun hallinta
        • Lähetetyt työntekijät
      • Työterveyshuolto ja työkyvyn ylläpito
        • Menetetyn työpanoksen kustannukset
      • Työturvallisuus ja työhyvinvointi
      • Tasa-arvo työelämässä
      • Nuoret ja työ
      • Perhe-elämä ja työ
      • Ikääntyneet työntekijät
    • Tasa-arvo
      • Tasa-arvopolitiikka
      • Lainsäädäntö
      • Valtavirtaistaminen
      • Työelämän tasa-arvo
        • Samapalkkaisuus
        • Perhevapaiden tasainen jakaminen on usein koko perheelle taloudellisesti paras ratkaisu
      • Kansainvälinen yhteistyö
      • Vastuuviranomaiset
    • EU ja kansainväliset asiat
    • Rahoitus ja avustukset
  • Ajankohtaista
    • Tiedotteet ja uutiset
    • Kolumnit
    • Päätökset
    • Lausuntopyynnöt
    • Tapahtumat
    • Ohjeet, suositukset ja yleistiedoksiannot
    • Tilaa aineistoja
      • Uutiskirje
    • STM sosiaalisessa mediassa
    • Uutiskirjeet
    • Avoimet työpaikat
  • Hankkeet ja säädösvalmistelu
    • Osallistu ja vaikuta valmisteilla oleviin asioihin
    • Kaikki hankkeet ja työryhmät
    • Hyvän työn ohjelma 2024-2027
      • Ammattihenkilöitä koskevan lainsäädännön uudistus
      • Vetoa ja pitoa -valmennus- ja kehittämiskokonaisuus
    • Kansallinen ikäohjelma
    • Kansallinen palvelureformi
    • Kansallinen syöpästrategia
    • Lapsistrategia
    • Lääkkeet ja apteekkitalous -hanke
    • Mielenterveysstrategia
    • Omalääkäriohjelma
      • Valtionavustukset - UKK
    • Päivystys- ja sairaalaverkon uudistaminen
    • Seksuaalisen häirinnän ehkäiseminen työelämässä
    • Sosiaalihuollon ja terveydenhuollon palveluvalikoiman periaatteet
      • Osallistuminen palveluvalikoiman periaatteiden määrittelyyn
      • Palveluvalikoiman periaatteet - UKK
    • Sosiaalihuollon palvelu-uudistus
    • Sosiaaliturvauudistus
      • Yleistuki
      • Sosiaaliturvakomitea
      • Sosiaaliturvakomitean aikajana
      • Sosiaaliturvauudistuksen uutishuone
      • Sosiaaliturvauudistuksen tietopohja
      • Sosiaaliturvauudistuksen tapahtumat
    • Terveydeksi – kansallinen terveys- ja hyvinvointiohjelma
    • Terveys- ja hyvinvointialan kasvuohjelma
    • Tietopohjaisen päätöksenteon vahvistaminen
    • Työelämäohjelmat 2024-2027
      • Työelämän mielenterveysohjelma
    • 65 vuotta täyttäneiden valtakunnallinen valinnanvapauskokeilu
      • Usein kysyttyä valinnanvapauskokeilusta 65 vuotta täyttäneille
    • Yksilöllistetty lääketiede
      • Genomitiedon hyödyntäminen
      • Terveysala kehittyy yhteistyöllä
      • Genomikeskus
      • Syöpäkeskus
      • Biopankkien yhtenäistäminen
      • Neurokeskus
      • Lääkekehityskeskus
      • EU:n 1+Million Genomes -aloite
      • Ihmiset ja yhteystiedot
  • Julkaisut
  • Ministeriö
    • Johto ja organisaatio
      • Ministereiden välinen työnjako STM:ssä
      • Sosiaali- ja terveysministeri
      • Sosiaaliturvaministeri
      • Virkamiesjohto
      • Sosiaali- ja terveydenhuollon ohjausosasto (OHO)
      • Sosiaaliturva- ja vakuutusosasto (SVO)
      • Turvallisuus ja terveys -osasto (TUTO)
      • Yhteisöt ja toimintakyky -osasto (YTO)
      • Sosiaali- ja terveydenhuollon asiakkaat ja palvelut -osasto (APO)
      • Työ- ja tasa-arvo-osasto (TTO)
      • Strategia- ja talousyksikkö (STAR)
      • Henkilöstö- ja hallintoyksikkö (HEHA)
      • Kansainvälisten asioiden yksikkö (KVY)
      • Viestintäyksikkö (VIE)
    • Strategia
    • Hallinnonala
    • Valmiusasiat
    • Kansainväliset asiat
      • Euroopan unioni
        • EU-asioiden valmistelu
      • Euroopan neuvosto EN
        • Euroopan sosiaalisten oikeuksien komitea
      • Yhdistyneet kansakunnat YK
      • Maailman terveysjärjestö WHO
        • WHO:n pandemiasopimus
      • Globaali terveysturvallisuus
      • Pohjoismainen yhteistyö
      • Pohjoinen ulottuvuus
      • Barentsin euroarktinen neuvosto
      • Arktinen yhteistyö
      • Kansainvälinen työjärjestö ILO
      • OECD
    • Talous ja toiminta
    • Rahoitus ja avustukset
      • Valtionavustukset
        • Vuoden 2026 valtionavustushaut
        • Vuoden 2025 valtionavustukset
        • Vuoden 2024 valtionavustushaut
        • Vuoden 2023 valtionavustushaut
        • Vuoden 2022 valtionavustushaut
        • Vuoden 2021 valtionavustushaut
        • Vuoden 2020 valtionavustushaut
        • Valtionavustuksiin liittyvät lomakkeet
        • Valtionavustusten hakeminen, käyttö ja valvonta
      • Kestävän kasvun ohjelma
        • Ensimmäinen valtionavustushaku
        • Toinen valtionavustushaku
        • Valtionavustukset tutkimukselle
        • Neljäs valtionavustushaku
        • Viides valtionavustushaku
        • Usein kysyttyä kestävän kasvun ohjelman valtionavustushausta
      • Terveyden edistämisen määrärahat
      • Tartuntatautien valvonnan määrärahat
      • Sosiaalityön yliopistotasoisen tutkimuksen valtionavustus
        • Hankkeiden materiaalit
      • EU:n rakennerahastot (ohjelmakausi 2021 - 2027)
        • Ohjelmakausi 2014-2020
        • Ohjelmakausi 2007-2013
      • EU:n IV terveysalan toimintaohjelma EU4Health
    • Ministeriö työpaikkana
      • Palvelussuhde STM:ssä
      • STM:n henkilöstö tilastoin
      • Tutustu ministeriöläisiin
      • Virka- ja työehtosopimusasiakirjat
      • Turvallisemman tilan periaatteet
    • Kunniamerkit
      • Itsenäisyyspäivän kunniamerkit
      • Äitienpäiväkunniamerkit
      • Isänpäiväkunniamerkit
    • Ilmoittajansuojelu
  • Yhteystiedot
    • Henkilöhaku
    • Verkkolaskuosoite
    • Medialle
    • Tietoa sivustosta
    • Tietosuoja
      • Tietosuojaselosteet
      • Käyttäjän oikeudet ja henkilötietojen tarkistaminen
      • Asiakirjajulkisuus ja tietopyynnöt
      • Evästeistä verkkosivustolla
    • Stm.fi:n saavutettavuusseloste
    • Palaute