Hur talar vi om fetma?  – Nationella åtgärder för att minska stigmatiseringen kring fetma

Varje år den 4 mars är det den globala fetmadagen. År 2026 påminns vi om att den ökade fetman i världen är en gemensam sak.

Genom den globala fetmadagen påminns vi om att det är lika viktigt att synliggöra diskriminering och osakligt bemötande på grund av vikt eller fetma som att utreda orsakerna till övervikt och hur övervikt påverkar hälsan. Bakom statistiken om den ökande fetman finns alltid människan, med sina personliga erfarenheter, känslor, vardagsproblem och sociala sammanhang.  

Genom forskningen ökar hela tiden kunskapen om orsakerna och mekanismerna bakom fetma och övervikt. Det är fråga om komplexa biologiska och genetiska faktorer som tillsammans med sociologiska och strukturella faktorer försvårar viktkontrollen.  

”Trots det får människor både i offentliga debatten och privatlivet höra att de själva bär skulden eller saknar självdisciplin. Det är fortfarande vanligt att fetma kopplas ihop med negativa personlighetsdrag. Men i ett attitydklimat där individen skuldbeläggs kan man inte minska övervikten vare sig på individnivå eller på samhällsnivå”, säger Hjärtförbundets generalsekreterare Marjaana Lahti-Koski.  

Det gör skillnad hur vi talar om fetma

Skammen kring fetma, dvs. stigmatiseringen och diskrimineringen, syns till exempel i arbetslivet, hälso- och sjukvården, medierna och vardagliga möten mellan människor. Stigmatiseringen kan göra att människor mår dåligt och inte söker hjälp eller vård.  

”Enligt den enkätundersökning som vi gjorde i juni 2025 rapporteras stigmatisering och diskriminerande attityder mera av människor med högre viktindex”, säger professor Piia Jallinoja från Tammerfors universitet.  

Stigmatiseringen kring fetma påverkar i stor utsträckning attityderna till olika kroppsformer och normerna om kroppen i vårt samhälle. Stigmatiseringen kan öka utseendefixeringen och skamkänslorna också hos barn och hos människor som inte är överviktiga.  

”Hur man talar om fetma i medierna, hälso- och sjukvården och i vardagen har en direkt inverkan på människans inställning till sin egen vikt och vilja att ta emot stöd. Därför är det viktigt att diskutera om fetma på ett respektfullt och finkänsligt sätt utan att stämpla någon”, säger ledande sakkunnig Päivi Mäki från Institutet för hälsa och välfärd. 

Inom hälso- och sjukvården förebyggs och behandlas övervikt bäst genom öppen och empatisk interaktion och lösningar som är anpassade till klienternas och patienternas livssituation. Då påverkar man människans hälsa som helhet. 

I det nationella programmet för hälsa och välfärd (Terveydeksi-programmet) är ett av målen att minska stigmatiseringen kring fetma i Finland. För att nå detta mål har social- och hälsovårdsministeriet tillsatt en arbetsgrupp med uppgiften att påverka attitydklimatet.

Som en konkret åtgärd har arbetsgruppen bland annat börjat utveckla en högklassig undervisningshelhet om förebyggande och behandling av övervikt som också ska innefatta förståelsen för problemet med stigmatiseringen. Under våren sänds också en podcast som heter Ihmisen mitta, som fördjupar sig i orsakerna bakom stigmatiseringen och vad det leder till. 

Mer information

Marjaana Lahti-Koski, arbetsgruppens ordförande, generalsekreterare vid Finlands Hjärtförbund, tfn 050 3591211
Piia Jallinoja, professor i hälsosociologi, Tammerfors universitet, tfn 050 4377047
Päivi Mäki, ledande sakkunnig, THL, tfn 0295 248612    
Tuulia Rotko, social- och hälsovårdsministeriet, programmet för hälsa och välfärd, tfn 0295 163285