Ändringar inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde vid årsskiftet
Flera lag- och förordningsändringar som hänför sig till social-, hälso- och försäkringsområdet träder i kraft i början av år 2017. De största förändringarna har samlats här.
Uppdaterad 29.12.2016
Pensionsåldern höjs och tiden i arbetslivet förlängs
Den nedre åldersgränsen för ålderspension höjs gradvis från nuvarande 63 år till 65 år. Ändringen gäller dem som är födda 1955 eller senare. Åldern för ålderspension ska senare bindas till den förväntade livslängden. Ändringarna i fråga om pensionsåldern gäller alla branscher, men ändringarna gäller inte dem som redan är pensionärer.
Pensionsåldern höjs och tiden i arbetslivet förlängs (Pressmeddelande 28.1.2016)
Uppgiften att bevilja och betala ut grundläggande utkomststöd överförs till Folkpensionsanstalten
Uppgiften att bevilja grundläggande utkomststöd överförs från kommunerna till Folkpensionsanstalten. Målet med ändringen är att bland annat förbättra människornas jämlikhet vid beviljandet av utkomststöd, underlätta och förenkla klienternas skötsel av ärenden, effektivisera myndigheternas verksamhet och minska kommunernas uppgifter.
Nivån på utkomststödet och grunderna för beviljande av stödet förblir oförändrade. Utkomststödet förblir en behovsprövad förmån som beviljas på basis av ansökan. FPA bedöms dock kunna förenhetliga prövningen i samband med utkomststödet så att människor runt om i Finland i fortsättningen får stöd mer jämlikt. Utkomststödet är avsett som en kortvarig ekonomisk förmån som beviljas i sista hand.
Försöket med basinkomst genomförs
Den lag som möjliggör ett försök med basinkomst har antagits. Syftet med försöket med basinkomst, som ska genomföras åren 2017 och 2018, är att bedöma om den sociala tryggheten kan reformeras med hjälp av en basinkomst.
Det första skedet av försöket med basinkomst börjar vid ingången av nästa år. Basinkomstförsökets primära mål gäller främjande av sysselsättningen. Försöket har som mål att få ett svar på om basinkomst främjar sysselsättningen. Svaret baserar sig på en uppföljningsundersökning. Folkpensionsanstalten svarar för genomförandet av försöket.
Försöket med basinkomst genomförs (Pressmeddelande 29.12.2016)
Jourreformen koncentrerar tjänster och stärker samarbetet
Joursystemet för hälso- och sjukvården och socialvården förnyas. Den specialiserade sjukvården koncentreras till större enheter. En del av undersökningarna, åtgärderna och vården samlas nationellt och regionalt. Syftet är att säkerställa lika tillgång till service, tillräckligt kunnande i den behandlande enheten och klient- och patientsäkerhet samt att tygla kostnadsökningen. Dessutom är målsättningen att människorna lättare än för närvarande ska få brådskande vård och tjänster. Genomförandet av reformen är en del av social- och hälsovårdsreformen och landskapsreformen. Avsikten är att reformen ska genomföras stegvis 2017–2019.
Jourreformen koncentrerar tjänster och stärker samarbetet (Pressmeddelande 29.12.2016)
Giltighetstiden för recept förlängs från ett till två år
Förlängningen av receptens giltighetstid är ett av det strukturpolitiska programmets sparprojekt. Ändringen gäller inte recept för narkotiska läkemedel och läkemedel som påverkar främst det centrala nervsystemet eller recept som gäller läkemedel som ordinerats för utövande av ett yrke. Deras giltighetstid är fortfarande ett år.
Giltighetstiden för recept förlängs från ett till två år (Pressmeddelande 26.3.2015)
Besparingar i läkemedelsersättningarna kommer att genomföras
Riksdagen har antagit de lagar som gäller genomförande av läkemedelsbesparingar 2017 och godkänt ett uttalande om dem. Enligt riksdagens uttalande ska regeringen följa upp konsekvenserna av den ändrade ersättningsklassen för diabetesläkemedel. Riksdagen förutsätter att uppföljningen inleds direkt när ersättningsklassen ändras. Regeringen ska också vidta eventuella åtgärder, om ändringarna inverkar på användningen av diabetesläkemedel.
Besparingar i läkemedelsersättningarna kommer att genomföras (Pressmeddelande 8.12.2016)
Användningsavgifterna för hälso- och sjukvårdens riksomfattande informationssystemtjänster för 2017 har fastställts
År 2017 täcks de kostnader som hänför sig till användningen av elektroniska recept och det elektroniska patientdataarkivet helt och hållet med användningsavgifter. En nyhet är att det tas i bruk en Kelain-tjänst, som enskilda läkare kan använda för att skriva recept.
Trafikförsäkringslagen som länge varit under beredning reformeras
Med reformen av trafikförsäkringslagen vill man förbättra konkurrensen mellan försäkringsbolagen och förtydliga regleringen som gäller trafikförsäkringen.
Trafikförsäkringslagen som länge varit under beredning reformeras (Pressmeddelande 16.6.2016)
Kommunerna får större handlingsfrihet inom hälsoskyddstillsynen
Den kommunala hälsoskyddsmyndigheten behöver inte längre fatta beslut om alla lagstadgade anmälningar som verksamhetsutövare har gjort. För närvarande fattas årligen ca 1 500–2 000 sådana beslut. I fortsättningen kommer verksamhetsutövaren att ha större eget ansvar för sin verksamhets hälsokonsekvenser: riskerna ska identifieras och de faktorer som påverkar dem följas upp. Dessutom ökas egenkontrollen för att förhindra att sanitära olägenheter uppstår. Sådan verksamhet som det föreskrivs om i lagen ska verksamhetsutövaren dock även i fortsättningen göra en anmälan om till myndigheten 30 dygn innan verksamheten inleds.
Kommunerna får större handlingsfrihet inom hälsoskyddstillsynen (Pressmeddelande 10.11.2016)
Fler krigsinvalider får avgiftsfri hemservice
Vid ingången av 2017 blir fler krigsinvalider berättigade till avgiftsfria öppenvårdstjänster inom social- och hälsovården. I fortsättningen ska invaliditetsgraden vara minst 10 procent för att få ersättning. Att en större grupp krigsinvalider blir berättigade till ersättning för öppenvårdstjänster förbättrar möjligheterna för krigsinvaliderna att klara sig i sitt eget hem med hjälp av hemservice, boendeservice, service som stöder rörligheten, stöd för närståendevård och öppen sjukvård. Ändringen gäller krigsinvalider som skadades eller insjuknade i Finlands krig 1939–1945.
Fler krigsinvalider får avgiftsfri hemservice (Pressmeddelande 17.11.2016)
Arbetspensionsanstalternas solvensregler förnyas
Bestämmelserna om beräkningen av pensionsanstalternas solvensgräns och spridningen av placeringar förnyas. I beräkningen av solvensgränsen beaktar man i fortsättningen noggrannare och i mer omfattande grad än i nuläget alla väsentliga risker inom placeringsverksamheten samt försäkringsriskerna.
Arbetspensionsanstalternas solvensregler förnyas (Pressmeddelande 19.3.2015)
Rätten för arbetspensionsbolagens dotterbolag att bygga bostäder med lån fortsätter
Den temporära lag genom vilken arbetspensionsbolagens dotterbolag tillåts låna pengar för att bygga bostäder ska fortsätta gälla till utgången av 2022. Den nuvarande lagen är i kraft till utgången av 2017. Syftet med lagen är att öka produktionen av hyresbostäder.
Arbetspensionsindex och lönekoefficient för år 2017 har fastställts
Som lönekoefficient för år 2017 fastställdes 1,389. Jämfört med 2016 stiger lönekoefficienten cirka 1,2 procent. Lönekoefficienten används vid beräkning av den framtida pensionen. Med koefficienten justeras årsinkomsterna till nivån för det år då pensionen börjar löpa. Av lönekoefficienten är andelen ändring i lönenivå 80 procent och ändring i prisnivå 20 procent.
Arbetspensionsindexet är nästa år 2534. Arbetspensionsindexet stiger med cirka 0,6 procent jämfört med år 2016. De löpande arbetspensionerna justeras med arbetspensionsindexet. Då man beräknar arbetspensionsindexet är andelen ändring i lönenivån 20 procent och ändring i prisnivån 80 procent.
Arbetspensionsindex och lönekoefficient för år 2017 har fastställts (Pressmeddelande 27.10.2016)
Livslängdskoefficienten fastställd för år 2017
Livslängdskoefficienten för år 2017 är 0,96344. Den fastställda livslängdskoefficienten minskar de ålderspensioner enligt arbetspensionslagen som börjar betalas år 2017 eller därefter med 3,656 procent för personer som är födda år 1955. Livslängdskoefficienten minskar också de invalidpensioner enligt arbetspensionslagarna som beviljas år 2017, med undantag av andelen för pension för återstående tid på vilken livslängdskoefficienten inte tillämpas.
Livslängdskoefficienten fastställd för år 2017 (Pressmeddelande 14.11.2016)
Arbetspensionsförsäkringsavgifterna för 2017 har fastställts
År 2017 utgör den genomsnittliga arbetspensionsförsäkringsavgiften enligt lagen om pension för arbetstagare 24,4 procent av lönen. Det betyder att den är 0,4 procentenheter högre än 2016.
Nästa år är pensionsförsäkringsavgiften 6,15 procent av lönen, medan den förhöjda pensionsavgiften för personer som fyllt 53–62 år är 7,65 procent av lönen. Båda avgifterna är 0,45 procentenheter högre än 2016.
Arbetspensionsförsäkringsavgifterna för 2017 har fastställts (Pressmeddelande 25.11.2016)
Ändringen av folkpensionsindex inverkar på förmåner
Folkpensionsindex sänks med 0,85 procent jämfört med 2016 års nivå. Förändringen är en del av statsrådets plan för de offentliga finanserna.
Ändringen av folkpensionsindex inverkar på folkpensioner och garantipensioner samt alla övriga förmåner som är bundna till folkpensionsindex. Sådana andra förmåner är bland annat handikappförmåner, grunddagpenning, arbetsmarknadsstöd och barnförhöjning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Fronttillägg, extra fronttillägg och veterantillägg lämnas utanför sänkningen av index med 0,85 procent.
Ändringen av folkpensionsindex inverkar på förmåner (Pressmeddelande 8.12.2016)
Barnbidrag minskas med 0,91 procent
Tillägget för ensamförsörjare bibehålls på nuvarande nivå men i övrigt sänks barnbidragen med 0,91 procent. Till följd av lagändringen är barnbidragets storlek för det första barnet 94,88 euro, dvs. 0,87 euro mindre per månad jämfört med tidigare. Det barnbidrag som betalas för det andra barnet minskas med 0,96 euro per månad och är 104,84 euro per månad.
Sänkningen av barnbidraget påverkar inte den ekonomiska situationen för familjer som får utkomststöd eftersom barnbidraget i kalkylerna över utkomststödet beaktas som inkomst som påverkar beloppet av utkomststödet.
Ändringen av folkpensionsindex inverkar på förmåner (Pressmeddelande 8.12.2016)
Ändringar i arbetslöshetsförsäkringspremierna
Nästa år höjs löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie med 0,45 procentenheter medan arbetsgivares premie sänks i lika stor grad. Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie är 1,60 procent av lönen. Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie är 0,80 procent av lönen, om lönebeloppet är högst 2 059 500 euro. För den överskjutande delen av lönebeloppet är premien 3,30 procent av lönen.
Ändringar i arbetslöshetsförsäkringspremierna (Pressmeddelande 17.11.2016)
Sjukförsäkringsavgifterna för 2017 har fastställts
De försäkrades sjukvårdspremie är 0,00 procent av den förvärvsinkomst som beskattas vid kommunalbeskattningen 2017. Premien är 1,30 procentenheter lägre än 2016. Statens finansieringsandel av utgifterna för sjukvårdsförsäkringen ökar med det belopp som motsvarar sänkningen. Den premie som tas ut av beskattningsbara pensions- och förmånsinkomster är 1,45 procent. Den premie som tas ut av pensions- och förmånsinkomsterna är därmed 0,02 procentenheter lägre än 2016.
Sjukförsäkringsavgifterna för 2017 har fastställts (Pressmeddelande 17.11.2016)
Ändringar i vuxenutbildningsstödet
Maximitiden för vuxenutbildningsstöd förkortas till 15 månader. Ändringarna har samband med det konkurrenskraftsavtal som arbetsmarknadens centralorganisationer har ingått.
Vuxenutbildningsstödets grunddel minskar med 15 procent. Finansieringen av vuxenutbildningsstödet ändras så att vuxenutbildningsstödet för löntagare i sin helhet finansieras ur arbetslöshetsförsäkringsfonden. Staten fortsätter dock att finansiera vuxenutbildningsstödet för företagare.
Ändringar i vuxenutbildningsstödet (Pressmeddelande 8.12.2016)
Storleken på avdraget i dagpenningsförmånerna 2017
Från den inkomst som ligger till grund för dagpenningsförmån enligt sjukförsäkringslagen och för inkomstrelaterad dagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa dras det av 4,64 % år 2017. Ett motsvarande avdrag görs i den dagpenning och den rehabiliteringspenning som avses i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar.
De bestämmelser i sjukförsäkringslagen, lagen om utkomstskydd för arbetslösa och lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar som gäller beräkningen av detta s.k. procentavdrag ändras vid ingången av 2017.
Storleken på avdraget i dagpenningsförmånerna 2017 (Pressmeddelande 29.12.2016)
Ändringar i sjukdagpenningen och rehabiliteringspenningen
Regeln för uträkning av sjukdagpenning ändras. Efter ändringen ska sjukdagpenningen fastställas enligt 70 procent upp till den gällande årsarbetsinkomstgräns på 30 000 euro som justeras med en lönekoefficient och enligt 20 procent när det gäller den del som överskrider gränsen. Det innebär i praktiken att den del av årsarbetsinkomsten som överstiger 30 000 euro kommer att ge mindre dagpenning än för närvarande. Ändringen gäller också rehabiliteringspenningen.
Ändringar i sjukdagpenningen och rehabiliteringspenningen (Pressmeddelande 21.12.2016)
Ändringar i lagen om utkomstskydd för arbetslösa – utkomstskyddets varaktighet förkortas
Utkomstskyddets varaktighet förkortas i regel från 500 dagar till 400 dagar. Arbetslöshetspenningens varaktighet förkortas till 300 dagar för arbetslösa som har en kortare arbetshistoria än tre år.
Lagen om olycksfall i militärtjänst ändras
Den nuvarande lagen om olycksfall i militärtjänst ersätts av två olika lagar. Den ena av lagarna gäller beväringar och civiltjänstgörare, reservister som deltar i repetitionsövningar, kvinnor som gör frivillig militärtjänst och personer som deltar i utbildning som leder till en militär tjänst. Den andra lagen gäller personer som deltar i krishanteringsuppdrag.
I och med lagstiftningsändringen preciseras definitionerna av olycksfall i militärtjänst och militärtjänstsjukdom. Målet är att skador och sjukdomar som uppkommer under tjänstgöring och förvärrande av skador till följd av tjänstgöring ska ersättas på ett tillräckligt heltäckande sätt. I ersättningsvillkoren ska bättre än i nuläget beaktas de förhållanden under tjänstgöringstiden som ökar risken för insjuknande och skador. Samtidigt höjs miniminivån för ersättning för inkomstbortfall.
Lagen om olycksfall i militärtjänst ändras (Pressmeddelande 29.12.2016)
Lantbruksavbytarnas säkerhet i arbetet förbättras och avgifterna för avbytarservicen sänks tillfälligt
Från ingången av 2017 ska lantbruksföretagaren samt pälsproducenten och den lokala enhet som ordnar avbytarservice samarbeta för att garantera säkerheten i avbytararbetet. Lantbruksföretagaren och pälsproducenten ska se till att förhållandena vid företaget är trygga för avbytaren innan avbytarservicen inleds samt under tiden för avbytarservicen.
Representanten för den lokala enheten eller den serviceproducent som är avbytarens arbetsgivare har rätt att göra sådana besök på lantbruksföretaget som hänför sig till ledningen av arbetet, ordnandet av avbytarservicen eller kontroll av avbytarens säkerhet i arbetet. Den lokala enheten har rätt att vägra ordna avbytarservice om lantbruksföretagaren inte tillåter besök eller kan sörja för avbytarens säkerhet i arbetet.
Lantbruksavbytarnas säkerhet i arbetet förbättras (Pressmeddelande 17.11.2016)
Lantbruksföretagare som är berättigade till avbytarservice får mer stöd och hjälp i forma av sänkta avgifter för avbytarservice som används 2017
Den kalkylerade timavgift för vikariehjälp som är bunden till lantbruksföretagarens inkomster sänks med 31 procent. Dessutom sänks timavgiften för vikariehjälp som lämnas på grund av organisering av företagsverksamheten från 13,50 euro till 12 euro. Den timavgift som tas ut av lantbruksföretagaren för avgiftsbelagd avbytarhjälp sänks från 13,75 euro till 12 euro. Av lantbruksföretagaren tas det ut en timavgift på 1,50 euro i stället för nuvarande 5 euro för beredskap som den lokala enheten ordnar i anslutning till övervakningen av automatik som hör till husdjursproduktionen. För ett besök i lantbruksföretaget som föranleds av beredskapen och för övervakningsbesök tas det fortfarande ut en avgift. Sänkningarna i avgifterna är i kraft på bestämd tid 1.1.-31.12.2017.
Sänkta avgifter för avbytarservicen för lantbruksföretagare under 2017 (Pressmeddelande 21.12.2016)
Ny lotterilag minskar byråkratin i organisationer
Penningautomatföreningen (RAY), Veikkaus Ab och Fintoto Oy slås samman till ett bolag. Sammanslagningen av penningspelsbolagen förutsätter lagstiftningsmässiga ändringar. Vissa av reformerna underlättar organisationernas verksamhet.
Enligt lotterilagen inrättas en delegation för understödsärenden och en bedömnings- och understödssektion vid social- och hälsovårdsministeriet (SHM). Indelningen i en delegation och en sektion förenklar understödsverksamheten.
Dessutom övergår RAY:s verksamhet vid ingången av nästa år i sin helhet till Social- och hälsoorganisationernas understödscentral, som ska inrättas i anslutning till SHM. Understödscentralen bereder understödsförslagen samt övervakar, följer upp och betalar understöden.
Ny lotterilag minskar byråkratin i organisationer (Pressmeddelande 15.9.2016)
RAY:s understödsverksamhet övergår till social- och hälsovårdsministeriet från ingången av 2017
Penningautomatföreningens (RAY) understödsverksamhet övergår till Social- och hälsoorganisationernas understödscentral (STEA), som inrättas i anslutning till social- och hälsovårdsministeriet. Understödscentralen inleder sin verksamhet vid ingången av 2017. Social- och hälsoorganisationernas understödscentral bereder understödsförslaget samt övervakar, följer upp och betalar understöden.
Ändringar i fråga om bostadssammanslutningars ansökan om rökförbud
Statsrådet utfärdade en förordning om de uppgifter som en bostadssammanslutning ska uppge i ansökan, när den ansöker om att kommunen ska meddela rökförbud i lägenheter eller på balkongerna till lägenheterna. Bostadssammanslutningar är t.ex. bostadsaktiebolag och hyreshus. Förordningen utfärdas med stöd av den nya tobakslag som trädde i kraft den 15 augusti.
Ändringar i fråga om bostadssammanslutningars ansökan om rökförbud (Pressmeddelande 8.12.2016)
Ändringar i tobakslagen gäller rökfria tobaksprodukter
Förbuden mot försäljning och införsel av rökfria tobaksprodukter avgränsas till att gälla tuggtobak, tobak för användning i näsan och tobak för användning i munnen i enlighet med ett beslut från Europeiska kommissionen. Inga särskilda begränsningar gäller för eventuella andra rökfria tobaksprodukter.
Ändringar i tobakslagen gäller rökfria tobaksprodukter (Pressmeddelande 29.12.2016)
Statsrådet tillsatte kommission för bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet
Statsrådet har tillsatt en ny kommission för bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet. Tillsättandet av kommissionen har samband med Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (den s.k. Istanbulkonventionen). Kommissionens ordförande är social- och hälsovårdsministeriets kanslichef Päivi Sillanaukee och dess vice ordförande är direktör Kari Paaso från social- och hälsovårdsministeriet. Olika ministerier samt sakkunniginrättningar inom deras förvaltningsområden är representerade i kommissionen. Dessutom hörs frivilligorganisationer som sakkunniga, och de är också representerade i kommissionens olika sektioner. Kommissionen har tillsatts för en mandatperiod på fyra år, 1.1.2017–31.12.2020, och den finns i anslutning till social- och hälsovårdsministeriet.
Delegationen för rättigheter för personer med funktionsnedsättning ersätter det riksomfattande handikapprådet
En ny delegation för rättigheter för personer med funktionsnedsättning inleder sin verksamhet i början av nästa år. Den ersätter det nuvarande riksomfattande handikapprådet. Ändringen har samband med genomförandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i Finland.
Delegationen för rättigheter för personer med funktionsnedsättning finns i anslutning till social- och hälsovårdsministeriet och är den samordningsmekanism som avses i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Delegationen har till uppgift att inom olika sektorer och på olika plan i statsförvaltningen och samhället underlätta sådan verksamhet som hänför sig till genomförandet av konventionen.
Mer prövningsrätt för kommunerna i ordnandet av äldreomsorgen
Kommunerna kan i fortsättningen mer självständigt pröva vilken expertis de ska skaffa och använda för att ordna högkvalitativa tjänster för den äldre befolkningen och för äldre personer. Från ingången av år 2017 slopas i lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (s.k. äldreomsorgslagen) förteckningen över fackområden inom vilka kommunen ska ha tillgång till expertis.
Mer prövningsrätt för kommunerna i ordnandet av äldreomsorgen (Pressmeddelande 21.12.2016)
Universitet får utbildningsersättning för specialistläkar- och specialisttandläkarutbildning
Från ingången av år 2017 ska den utbildningsersättning som betalas för specialistläkar- och specialisttandläkarutbildning också betalas till universitet. Tidigare har utbildningsersättning av statsmedel betalats endast till kommuner och samkommuner för sjukvårdsdistrikt.
Arbetarskyddsmyndigheternas rätt att få information utvidgas
Lagen om Enheten för utredning av grå ekonomi ändras. I och med lagändringen får arbetarskyddsmyndigheterna rätt att utnyttja sådana fullgöranderapporter som Enheten för grå ekonomi utarbetar. Att utvidga rätten att få information är en åtgärd som bekämpar grå ekonomi samtidigt som den effektiviserar arbetarskyddsmyndighetens verksamhet och myndigheternas samarbete.
Arbetarskyddsmyndigheternas rätt att få information utvidgas (Pressmeddelande 29.12.2016)
Skyldighet att bolagisera företagshälsovården skjuts upp till ingången av 2019
Giltighetstiden för den övergångsbestämmelse i kommunallagen som gäller skyldigheten att bolagisera företagshälsovården ska förlängas med två år till ingången av 2019. Bolagiseringsskyldigheten gäller produktionen av sjukvårdstjänster och andra hälsovårdstjänster inom företagshälsovården.
Förlängningen av övergångsperioden för bolagiseringen av företagshälsovården med två år till ingången av 2019 hänger samman med social- och hälsovårdsreformen. En förlängning av övergångsperioden med två år möjliggör att den nuvarande situationen kan fortsätta fram till dess att omstruktureringen av social- och hälsovårdssystemet träder i kraft. Då behöver kommunerna således inte bolagisera företagshälsovårdens sjukvårdstjänster under de två sista åren före reformen utan de nya landskapen ansvarar för detta.