Utredning om utveckling av barnbidraget

STM182:00/2025 Projekt

Social- och hälsovårdsministeriet har utsett överdirektör Liisa Siika-Aho (social- och hälsovårdsministeriet) och generaldirektör Lasse Lehtonen (Folkpensionsanstalten) till utredare för att bedöma alternativen för utveckling av systemet med barnbidrag och lägga fram förslag till revidering av barnbidraget. Till stöd för utredarnas arbete har det tillsatts en expertgrupp.

Projektets nummer STM182:00/2025

Ärendenummer VN/32646/2025

Projektets arrangör social- och hälsovårdsministeriet

Mandattid 17.11.2025 – 30.4.2026

Datum för tillsättande 12.11.2025

barnbidrag

Kontaktperson
Annika Juurikko, Hallitussihteeri
tel. +358 295 163 242
[email protected]

Projektets framskridande

Mål och resultat

Utredarnas uppdrag går ut på att bedöma olika alternativ för att utveckla barnbidragssystemet och lägga fram förslag om hur barnbidraget ska revideras. Expertgruppen har till uppgift att stödja utredarnas arbete.

Utredningen om utveckling av barnbidraget blir klar våren 2026.

Utgångspunkter

Det skattefria barnbidraget, som betalas för alla barn, är en viktig del av barnfamiljernas sociala trygghet. Kostnaderna för barnbidragen uppgick 2024 till cirka 1,4 miljarder euro.

Barnbidrag har sedan 1948 betalats till alla barnfamiljer oberoende av inkomster och förmögenhet. Syftet med barnbidraget har ända från början varit att jämna ut kostnaderna för barn mellan barnfamiljer och andra hushåll.

Systemet med barnbidrag har utvecklats under årens lopp. I samband med 1994 års reform av stöden till familjer klarlade man de ekonomiska stödsystemen för barnfamiljer och riktade stöden så att de bättre nådde familjer med det största stödbehovet. I samband med reformen infördes bland annat ett ensamförsörjartillägg som ersatte ensamförsörjaravdraget vid kommunalbeskattningen. Dessutom förlängdes tiden för betalning av barnbidrag tills barnet fyller 17 år.

Efter reformen av familjestöden har det inte gjorts några större ändringar i systemet med barnbidrag. Behoven av att utveckla systemet med barnbidrag har dock utretts i flera olika undersökningar och arbetsgrupper. De utvecklingsbehov som kunnat fastställas gäller i synnerhet familjeformernas ökande mångfald och den inbördes likabehandlingen av barn. Det har blivit vanligare att föräldrarna separerar, att barnen har två hem och även att man blir förälder på egen hand. Lagstiftningen om social trygghet ligger efter jämfört med den utveckling som skett inom den privaträttsliga lagstiftningen, där olika familjeförhållanden och boendearrangemang för barn identifieras på ett mer heltäckande sätt. Det finns också inkonsekvenser i hur föräldrarnas underhålls- och omsorgsansvar beaktas i förmåns- och stödsystemet, vilket orsakar komplexitet och att barnbidraget riktas på ett oändamålsenligt sätt.

Den parlamentariska kommittén för social trygghet föreslog i sitt mellanbetänkande som publicerades 2023 att barnbidraget ska utredas. I skrivningen fäste man uppmärksamhet vid familjernas mångfald och föreslog att en modell där barnbidraget delas mellan två föräldrar utreds. Kommittén föreslog bland annat att olika förhöjningsdelar i barnbidraget och åldersgränsen för barnbidraget utreds med beaktande av situationen för och stödbehovet hos barnfamiljer med små inkomster.

Enligt regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering ska regeringen göra samhället barn- och familjevänligare. Regeringen höjde vid ingången av 2024 ensamförsörjartillägget samt beloppet av det barnbidrag som betalas för det fjärde barnet och varje därpå följande barn. Dessutom tog man in en ny bestämmelse om förhöjt barnbidrag för barn under tre år.

Den sociala tryggheten för barnfamiljer har också samband med diskussionen om nativiteten. I syfte att stärka nativiteten har det bland annat föreslagits att barnbidrag ska betalas till högsta belopp för det första barnet. Den befolkningspolitiska arbetsgrupp som dryftat alternativ för att stödja önskan att få barn och höja nativiteten föreslog i sin promemoria som publicerades 2025 att möjligheten att införa ett ekonomiskt incitament för att tidigarelägga tidpunkten för att skaffa barn utreds. Arbetsgruppen föreslog bland annat att ett höjt barnbidrag ska betalas till dem som får barn innan de fyllt 30 år. Samtidigt konstaterade arbetsgruppen dock att det finns få bevis på att ekonomiska incitament påverkar nativiteten.

Lagberedning och utveckling i statsrådet

Ministerierna genomför regeringsprogrammet, bereder lagar och andra författningar samt genomför reformer i olika projekt, arbetsgrupper och organ.

Alla ministeriers projekt hittas på statsrådets webbplats valtioneuvosto.fi/sv/projekt

Utredning om utveckling av barnbidraget

Projektets basuppgifter Pågår

Projektets framskridande

Förberedelse

Egentlig beredning

Remissförfarande

Fortsatt beredning

Statsrådets beslutsfattande

Riksdagsbehandling

Stadfästande av lag

Avbrutet

Slutfört

Mål och resultat

Utgångspunkter

Effekter och fördelar

Lägesbeskrivning

Dokument

Personer

Lagberedning och utveckling i statsrådet