Utkomststödet
Social- och hälsovårdsministeriet ansvarar för lagstiftningen om utkomststöd och leder, styr och utvecklar utkomststödet som en del av socialvården.
Utkomststödet är den form av utkomstskydd som beviljas i sista hand.
Utkomststöd kan beviljas till en person eller en familj som behöver stöd och vars övriga disponibla sätt, såsom inkomster och tillgångar, inte räcker till för de dagliga nödvändiga utgifterna.
Utkomststödet är behovsprövat och beviljas i regel för en månad i sänder. Stödet räknas ut enligt klientens nödvändiga utgifter.
Stödbeloppet är det belopp med vilket klientens stödberättigande utgifter överskrider de disponibla inkomsterna och tillgångarna.
De klienter som omfattas av utkomststödet får ofta också bostadsbidrag, utkomstskydd för arbetslösa eller sjukdagpenning. Det utkomststöd som beviljas minskas då med motsvarande belopp.
Folkpensionsanstalten ansvarar för det grundläggande utkomststödet och välfärdsområdena för det kompletterande och förebyggande utkomststödet
Utkomststöd söks hos Folkpensionsanstalten (Fpa), som avgör klientens rätt till grundläggande utkomststöd. Välfärdsområdena ansvarar för det kompletterande och förebyggande utkomststödet.
Fpa är skyldig att överföra ansökan till välfärdsområdet om klienten i sin ansökan har uppgett andra utgifter än de som ingår i grunddelen eller i övriga grundutgifter. En ytterligare förutsättning är att klienten har begärt att ärendet ska överföras i samband med ansökan om utkomststöd eller efter att ha fått ett beslut.
Välfärdsområdet fattar beslut om de kompletterande utkomststöd och de förebyggande utkomststöd som utkomststödsklienter kan behöva.
En klient kan också ansöka om kompletterande stöd eller förebyggande utkomststöd direkt hos välfärdsområdet om Fpa redan har meddelat klienten ett beslut om grundläggande utkomststöd för den tid som ansökan gäller.
För att trygga brådskande och nödvändig hjälp kan välfärdsområdet i undantagsfall bevilja utkomststöd utan att klienten måste ansöka om grundläggande utkomststöd. I regel ska klientens rätt till grundläggande utkomststöd alltid utredas. För att man ska kunna göra en professionell helhetsbedömning av klientens situation ska besluten om förebyggande stöd alltid göras av en yrkesutbildad person inom socialvården i välfärdsområdet.
Fpa och välfärdsområdet ger råd om ansökan om utkomststöd.
Välfärdsområdet erbjuder socialarbete som en avgiftsfri tjänst som tillhandahålls av yrkesutbildade personer inom socialvården. Läs mer om socialarbete, social handledning och social rehabilitering:
Bestämmelser om utkomststödet finns i lag
Det föreskrivs om utkomststödet i lag. Lagarna finns i Finlex.
Bestämmelser om utkomststöd finns dessutom i socialvårdslagen och lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården.
Delegationen för utkomststödsärenden
I anslutning till social- och hälsovårdsministeriet finns den nationella delegationen för utkomststödsärenden, som har till uppgift att följa tillämpningspraxis och samarbetet mellan myndigheterna i utkomststödsärenden och lägga fram förslag i ärenden som gäller utkomststödet.
Delegationen består av företrädare för social- och hälsovårdsministeriet, finansministeriet, arbets- och näringsministeriet, Folkpensionsanstalten, Institutet för hälsa och välfärd, Helsingfors stad, socialvården i välfärdsområdena, Kommunförbundet och SOSTE Finlands social och hälsa rf.
- Den nationella delegationen för utkomststödsärenden har tillsatts för mandatperioden 15.6.2023–31.5.2027 (på finska)
- Ändring av delegationen (6.2.2024, på finska)
De olika formerna av utkomststöd
Utkomststödet består av
- grundläggande utkomststöd (grunddel och övriga grundutgifter)
- kompletterande utkomststöd
- förebyggande utkomststöd.
Grundläggande utkomststöd för dagliga utgifter
När grundläggande utkomststöd beviljas beaktas såväl utgifter som täcks med en grunddel (grunddelen) som övriga grundutgifter. Grunddelen enligt lagen om utkomststöd är ett kalkylerat belopp som ska täcka de utgifter som motsvarar olika persongruppers minimikonsumtionsnivå och som hänför sig till det dagliga uppehället. Grunddelen justeras i enlighet med folkpensionsindexet.
Med grunddelen ska stödtagaren täcka utgifter för
- kost
- kläder
- smärre hälso- och sjukvårdsutgifter
- utgifter som beror på personlig hygien och hemmets hygien
- användning av lokaltrafik
- prenumeration på dagstidning
- användning av telefon och datakommunikation
- hobby- och rekreationsverksamhet
- andra motsvarande utgifter som hänför sig till en persons och familjs dagliga uppehälle.
Utöver grunddelen betalas grundläggande utkomststöd till behövligt belopp för övriga grundutgifter: för boendeutgifter, såsom hyra eller vederlag, vattenavgift, kostnader för uppvärmning och hushållselektricitet samt hemförsäkringspremier, för hälso- och sjukvårdsutgifter (exempelvis receptbelagda mediciner) och för nödvändiga utgifter som hänför sig till inflyttning i en bostad. Andra grundutgifter är även utgifter för barndagvård samt utgifter för morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever och utgifter för en distansförälder för att träffa sitt barn. Det är också möjligt att få stöd för utgifter för anskaffning av en nödvändig identitetshandling eller resehandling.
Kompletterande utkomststöd för särskilda behov
Välfärdsområdet kan enligt prövning bevilja kompletterande utkomststöd för
en persons eller familjs utgifter som ansetts behövliga på grund av särskilda behov eller förhållanden, i syfte att trygga försörjningen eller främja personens möjligheter att klara sig på egen hand.
Som en persons eller familjs särskilda behov eller förhållanden anses till exempel långvarigt utkomststöd, en långvarig eller svår sjukdom, särskilda behov i anslutning till barns hobbyverksamhet och andra förhållanden eller behov som är jämförbara med dem.
Förebyggande utkomststöd för att klienten ska klara sig på egen hand
Välfärdsområdena kan också bevilja förebyggande utkomststöd enligt grunder som de själva bestämmer med stöd av lagen om utkomststöd. Syftet med förebyggande utkomststöd är att främja klientens och familjens förmåga att klara sig på egen hand och att förebygga utslagning.
Förebyggande utkomststöd kan beviljas till exempel för att trygga boendet, lindra svårigheter till följd av överskuldsättning eller en plötsligt försämrad ekonomisk ställning eller för att andra ändamål som främjar klientens möjligheter att klara sig på egen hand.
Beslutsfattandet i utkomststödsärenden
Beslutet om utkomststöd ska fattas senast inom sju vardagar från det att ansökan lämnats. I brådskande fall ska beslutet fattas samma dag eller senast följande vardag.
I utkomststödsärenden ska man sörja för att tjänsterna är tillgängliga och hinderfria och att de olika klientgruppernas behov beaktas. Sökanden ska också ges tillfälle till ett personligt samtal med en tjänsteman vid Fpa eller en socialarbetare eller socialhandledare i välfärdsområdet senast den sjunde vardagen efter det att sökanden begärt detta. Fpa och välfärdsområdet kan också träffa klienten tillsammans. Klienten har rätt att begära det.
Beslut om utkomststöd ska ges skriftligen och motiveras.
Sökande av ändring och överklagande av beslut om utkomststöd
I stödbeslutet anges alltid hur man begär omprövning av det eller hur beslutet kan överklagas genom besvär. En person som är missnöjd med ett beslut om grundläggande utkomststöd kan begära omprövning av det hos Folkpensionsanstaltens center för begäran om omprövning.
En person som är missnöjd med beslutet om utkomststöd kan begära omprövning av beslutet hos välfärdsområdet.
Det beslut som meddelas om omprövningen kan överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen och i vissa fall hos högsta förvaltningsdomstolen, om den beviljar besvärstillstånd.
Om du är missnöjd med det bemötande som du fått i ett utkomststödsärende kan du
- Den som anser att en enhet eller en anställd vid Fpa har förfarit eller agerat lagstridigt, felaktigt eller olämpligt kan anföra en förvaltningsklagan hos Fpa som behandlas internt. En förvaltningsklagan kan också anföras över att en anställd eller en enhet har låtit bli att agera eller har försummat sina uppgifter. Ändring i ett förmånsbeslut av Fpa kan inte sökas genom en förvaltningsklagan.
- Man kan vända sig till riksdagens justitieombudsman när man misstänker att en myndighet eller tjänsteinnehavare inte har iakttagit lagen eller fullgjort sina skyldigheter eller att de grundläggande och mänskliga rättigheterna inte har tillgodosetts på behörigt sätt.
Om du är missnöjd med servicen eller bemötandet inom välfärdsområdets socialvård:
- Välfärdsområdets socialombud ger råd och hjälper i ärenden som gäller klientens ställning. Socialombudet kan också ge råd om omprövning av utkomststödsbeslut och om framställande av besvär. Socialombudet har ingen behörighet vad gäller Fpa:s verksamhet.
- Du kan framställa en anmärkning till enhetens chef eller den ledande tjänsteinnehavaren inom socialvården. Innan du framställer anmärkningen är det dock bra att försöka reda upp saken med de personer som skötte ärendet.
- Du kan anföra klagomål hos tillsynsmyndigheten: regionförvaltningsverket i din region (AVI), Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) eller riksdagens justitieombudsman.
Mer information
Folkpensionsanstalten ger mer information om grundläggande utkomststöd och informerar, styr och ger råd vid ansökan om stöd:
Välfärdsområdet för din hemkommun ger ut information och informerar om socialvårdens tjänster och om kompletterande och förebyggande utkomststöd.