Personaldimensionering i serviceboende med heldygnsomsorg och långvarig institutionsvård för äldre

Det föreskrivs nu i lag om personaldimensioneringen inom det långvariga serviceboendet med heldygnsomsorg för äldre och den långvariga institutionsvården för äldre.

Syftet är att säkerställa att klienterna och patienterna inom långvarigt serviceboende med heldygnsomsorg och långvarig institutionsvård får högklassiga tjänster som möjliggör ett värdigt och meningsfullt liv. Syftet är också att förbättra klient- och patientsäkerheten genom att säkerställa att verksamhetsenheterna har tillräckligt med personal som ansvarar för vården och omsorgen för att uppgifterna ska kunna skötas omsorgsfullt.

Likabehandlingen av klienterna och patienterna stärks när man i hela landet får ett gemensamt bedömnings- och planeringsverktyg för utredningen av servicebehov. Enhetliga verktyg och jämförbar information gör också att tillsynen effektiviseras.

För äldreomsorgen har funnits en kvalitetsrekommendation enligt vilken personaldimensioneringen inom långvarigt serviceboende med heldygnsomsorg och långvarig institutionsvård ska vara minst 0,5 yrkesutbildade personer per klient. Denna dimensionering uppnås eller överskrids vid de flesta enheter, men inte i alla.

Missförhållanden och brister i tjänsterna för äldre, bland annat i fråga om personalresurserna, har diskuterats mycket i offentligheten. Under de senaste åren har antalet anmälningar om missförhållanden och problem samt tillsynsmyndigheternas observationer i samband med inspektioner ökat. De visar att styrningen med kvalitetsrekommendationen inte längre är tillräcklig i den förändrade verksamhetsmiljön. 

Personaldimensionering är en etablerad term i lagstiftningen. Därför använder man också i den här lagen termen personaldimensionering i stället för sjukskötardimensionering.

Största delen av de som arbetar vid enheter med äldreomsorg dygnet runt är närvårdare och sjukskötare. I dimensioneringen kan dock förutom sjukskötare även räknas in andra yrkesutbildade personer inom social- och hälsosektorn, såsom socionomer och geronomer, när dessa utför direkt klientarbete. Enheterna med vård dygnet runt är också i övrigt skyldiga att ha en mångsidig personalstruktur.

Antalet klienter inom hemvården har ökat med 4 000 klienter under de senaste två åren, och antalet väntas öka ännu snabbare under de kommande åren. Ökningen av antalet anställda inom de tjänster som tillhandahålls i hemmet bör följas upp regelbundet för att den ska motsvara ökningen av antalet klienter.

I den andra delen av reformen av äldreomsorgslagen utreds metoder för att säkerställa tillräcklig hemvård.

Personaldimensioneringen ska vara minst 0,7 anställda per klient vid verksamhetsenheter för långvarigt serviceboende med heldygnsomsorg och verksamhetsenheter för långvarig institutionsvård av äldre.
 
Med faktisk personaldimensionering avses arbetsinsatsen av de närvarande anställda vid verksamhetsenheten som utför direkt klientarbete i förhållande till antalet klienter vid verksamhetsenheten.
 
I personaldimensioneringen medräknas varken nu eller i fortsättningen de anställda som är lediga, på semester eller sjuka. Man beaktar endast de faktiska arbetstimmarna.
 
I personaldimensioneringen räknar man med den personal som deltar i det direkta klientarbetet: sjukskötare och hälsovårdare, geronomer, fysio- och ergoterapeuter, rehabiliteringsledare, närvårdare och primärskötare, socialsektorns handledare och pedagoger, socionomer (YH), hemhjälpare och hemvårdare, omsorgsassistenter, handledare för stimulerande verksamhet och motsvarande personal som deltar i upprätthållandet av klientens sociala funktionsförmåga samt verksamhetsenheternas ansvariga personer och chefer.

Indirekt stödtjänstarbete beaktas inte i dimensioneringen.

Hur personaldimensioneringen uppnås utvärderas med uppföljningsperioder på tre veckor. Perioden motsvarar till längden den arbetslista som följer arbetstidslagen.

När dimensioneringen beräknas innefattas i det direkta klientarbetet sådant stöd för det dagliga livet som motsvarar klientens grundläggande behov. I det ingår att hjälpa klienten med aktiviteter i det dagliga livet, såsom att äta, tvätta sig, klä på sig, röra sig och besöka toaletten.

Direkt klientarbete är uppgifter som ingår i vård, omsorg och rehabilitering, uppgifter som direkt möjliggör dessa och uppgifter som främjar och upprätthåller funktionsförmåga och rehabilitering. Även daglig dokumentation, bedömning av servicebehovet och uppdatering av vård- och serviceplanen hör till det direkta klientarbetet.

Indirekt arbete är daglig, veckovis och månadsvis städning av kundernas rum och de gemensamma utrymmena vid enheten, matlagning och uppvärmning av större mängder mat, tvätt av textilier och fastighetsskötsel. Även det chefsarbete och administrativa arbete som utförs av den ansvariga personen vid enheten är indirekt arbete, precis som nu.
 
Indirekt arbete beaktas inte vid personaldimensioneringen och för detta ska i regel reserveras en särskild resurs.

Stödtjänsterna kan genomföras på olika sätt, antingen med egen personal eller genom köpta tjänster och även genom att utnyttja olika tekniska lösningar.

Dimensioneringen träder i kraft stegvis. 
 
Vid alla verksamhetsenheter för långvarigt serviceboende med heldygnsomsorg eller för långvarig institutionsvård har personaldimensioneringen varit minst 0,5 anställda per klient från och med den 1 oktober 2020 när lagen trädde i kraft. 

Vid ingången av 2021 skulle personaldimensioneringen vara minst 0,55, och vid ingången av 2022 ska den vara minst 0,6 anställda per klient.
 
Den minimidimensionering på 0,7 som anges i lagen får inte längre underskridas efter den 1 april 2023 när övergångsperioden löper ut. På grund av förändringarna i verksamhetsmiljön kan inte alla verksamhetsenheter uppnå en dimensionering på 0,7 före den bestämda tidsfristen den 1 april 2023. I syfte att ändra ikraftträdandebestämmelsen i äldreomsorgslagen har det beretts en regeringsproposition om ett gradvist genomförande av minimidimensioneringen av personalen 2023 så, att minimidimensioneringen

• är 0,65 anställda per klient från den 1 april 2023 och 
• 0,70 anställda per klient från den 1 december 2023.

Lagen innehåller en övergångsperiod för att kommunerna, samkommunerna, välfärdsområdena och alla tjänsteproducenter ska ha möjlighet att förbereda sig för en betydande ökning av personalbehovet och kostnaderna. 

Övergångsperioden möjliggör också de nationella åtgärderna till exempel för att öka den utbildning och den arbetsrelaterade invandring som kan trygga tillgången till personal.

För utredningen och bedömningen av servicebehov införs ett nationellt uppföljnings- och bedömningssystem som är enhetligt i hela landet. 
Kommunerna ska använda RAI-systemet för bedömningen av en äldre personens funktionsförmåga, om personen behöver socialvårdstjänster regelbundet. Kommunen ska dessutom se till att RAI-verktyget används när omständigheterna för en äldre person som får ovanavsedda kommunala tjänster förändras väsentligt.

RAI är en metod för bedömning av klienternas funktionsförmåga och servicebehov som baserar sig på internationellt forsknings- och utvecklingsarbete. Den är avsedd för bedömning av klienternas servicebehov samt för utarbetande av vård-, rehabiliterings- och serviceplaner.

RAI-systemet är ett pålitligt verktyg för bedömningen av funktionsförmågan. Institutet för hälsa och välfärd ska sörja för att kommunerna kan använda RAI-systemet avgiftsfritt och att kommunerna får utbildning i användningen av systemet.
 
 Beroende på klienternas behov kan och behöver ofta verksamhetsenheterna också använda andra bedömningsmetoder.
  

• Bedömning av servicesystemet med RAI-systemet (THL)

Personaldimensioneringen på 0,5 anställda per klient förverkligas nu vid de flesta äldreomsorgsenheter.

Enligt Institutet för hälsa och välfärds undersökning om situationen inom äldreomsorgen (Vanhuspalvelujen tila) underskreds dimensioneringen 0,5 vid 5 procent av alla enheter 2018. Sammanlagt 92 verksamhetsenheter (innefattar serviceboenden med heldygnsomsorg, äldreboenden och långtidsvård vid hälsovårdscentraler) underskred dimensioneringen 0,5 anställda per klient. Största delen av dessa var enheter för serviceboende med heldygnsomsorg.

År 2018 var personaldimensioneringen i 60 procent av verksamhetsenheterna 0,6 eller högre.  Vid över 22 procent av verksamhetsenheterna var personaldimensioneringen över 0,7.

Institutet för hälsa och välfärd (THL) följer upp genomförandet av personaldimensioneringen på samma sätt som institutet har gjort sedan 2013 med dess undersökning om situationen inom äldreomsorgen (Vanhuspalvelujen tila).

Verksamhetsenheterna lämnar de uppgifter som behövs för beräkningen av genomförandet av personaldimensioneringen till THL,  och THL lämnar uppföljningsuppgifterna vidare till tillsynsmyndigheterna så att de kan användas som stöd för tillsynen.

Regionförvaltningsverken och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) utövar förhandstillsyn av enheternas verksamhet genom anmälnings- och tillståndsförfaranden, och efterhandstillsyn till exempel utifrån anmälningar eller klagomål. Det utövas också planenlig tillsyn.

• Tillsyn över socialvården (Valvira)
• Privat socialvård (Valvira)

Välfärdsområdena övervakar sina egna verksamhetsenheter, de tjänster som de köper och andra enheter som bedriver verksamhet inom välfärdsområdet.
Alla verksamhetsenheter som tillhandahåller tjänster för äldre ska ordna egenkontroll baserad på en plan.

För att säkerställa tillgången till personal behövs många olika åtgärder. Man kan till exempel

• öka antalet studieplatser inom närvårdar- och sjukskötarutbildningarna
• förutse utbildningsbehov och utnyttja olika utbildningsvägar, till exempel till omsorgsassistent
• uppdatera yrkeskompetensen hos sådana som varit arbetslösa eller av andra orsaker borta från arbetet/branschen en tid samt skapa olika vägar till jobb
• utreda de möjligheter som den arbetsrelaterade invandringen ger
• göra branschen mer attraktiv till exempel genom att förbättra möjligheterna till utveckling och avancemang i arbetet
• ta i bruk regionala personalpooler som både privata och offentliga serviceproducenter kan utnyttja för flexibel användning av arbetskraften
• ta i bruk ny teknik som minskar mängden rutinarbete och därmed gör arbetet mer givande
• öka möjligheterna att påverka det egna arbetet till exempel genom självstyrande arbetsteam

Av personalen inom tjänsterna för äldre arbetar två tredjedelar inom heldygnsomsorgen. Närvårdarna är den största yrkesgruppen. År 2018 arbetade cirka 20 000 personer inom serviceboende med heldygnsomsorg, och av dem arbetade 11 000 vid offentliga serviceanordnares verksamhetsenheter.

Personalstruktur 2018, andel av alla platser (THL)

• närvårdare och primärskötare                74 %
• sjukskötare och hälsovårdare                8,4 %
• chefer och teamansvariga                    4,7 %
• vård- och anstaltsbiträden                    3,7 %
• omsorgsassistenter                    2,6 %
• handledare för stimulerande verksamhet/sysselsättningshandledare e.d. 0,3 %

Skyldigheterna i anslutning till personaldimensioneringen bestäms enhetligt för båda sektorerna.

Omsorgsassistenter beaktas i dimensioneringen när de utför direkt klientarbete. De får inte vara ensamma på ett arbetsskift eller delta i läkemedelsbehandling utan adekvat utbildning i läkemedelsbehandling. Deras uppgifter är biträdande uppgifter, så de kan inte ersätta närvårdare i deras uppgifter.

Omsorgsassistenter arbetar i regel med biträdande uppgifter i anslutning till att tillgodose de äldres grundläggande behov, t.ex. att hjälpa till vid skötsel av hygien och vid måltider, att städa och att uträtta ärenden. När omsorgsassistenterna deltar i skötseln av stödtjänster räknas de inte med i personaldimensioneringen. Om omsorgsassistenterna arbetar i vård- och omsorgsuppgifter räknas de med i dimensioneringen. 

Omsorgsassistenternas utbildning består av examensdelar från närvårdarexamen, och utifrån denna utbildning kan man fortsätta studierna för närvårdarexamen.

Det är fråga om en minimidimensionering. Dimensioneringen ska vara högre än 0,7, om klienternas servicebehov förutsätter det. En högre dimensionering som tidigare konstaterats behövlig får inte sänkas med stöd av övergångsbestämmelsen.
 
Det nationella RAI-systemet används för att bedöma och följa upp servicebehovet och funktionsförmågan hos äldre personer. Verktyget används också för att bedöma behovet av personal. Om kundernas behov vid verksamhetsenheten överstiger 0,7, ska personaldimensioneringen stärkas.