Personaldimensionering i långvarigt serviceboende med heldygnsomsorg och långvarig institutionsvård för äldre

Lagen gäller personaldimensioneringen inom det långvariga serviceboendet med hel-dygnsomsorg för äldre och den långvariga institutionsvården av äldre.

Syftet är att säkerställa att klienterna inom långvarigt serviceboende med heldygnsomsorg och långvarig institutionsvård får högklassiga tjänster som möjliggör ett värdigt och meningsfullt liv. Syftet är också att förbättra klient- och patientsäkerheten genom att säkerställa att verksamhetsenheterna har tillräckligt med personal som ansvarar för vården och omsorgen för att uppgifterna ska kunna skötas omsorgsfullt.

Likabehandlingen av klienterna inom äldreomsorgen stärks, när man i hela landet får ett gemensamt bedömnings- och planeringsverktyg för utredningen av servicebehov. Enhetliga verktyg och jämförbar information gör också att tillsynen effektiviseras.
 

För äldreomsorgen finns det i nuläget en kvalitetsrekommendation enligt vilken personaldimensioneringen inom långvarigt serviceboende med heldygnsomsorg och långvarig institutionsvård ska vara minst 0,5 yrkesutbildade personer per klient. Denna dimensionering uppnås eller är högre i de flesta enheter, men inte i alla.

Missförhållanden och brister i tjänsterna för äldre, bland annat i fråga om personalstyrkans storlek, har diskuterats mycket i offentligheten. Under de senaste åren har antalet anmälningar om missförhållanden och problem samt tillsynsmyndigheternas observationer i samband med inspektioner ökat. De visar att styrning genom en kvalitetsrekommendation inte längre är tillräcklig i den förändrade verksamhetsmiljön.
 

Personaldimensionering är en etablerad term i lagstiftningen. Därför används termen personaldimensionering i stället för vårdardimensionering i lagförslaget.

Största delen av de som arbetar vid enheter med äldreomsorg dygnet runt är närvårdare och sjukskötare. I dimensioneringen kan dock förutom vårdpersonal även räknas in andra yrkesutbildade personer inom social- och hälsosektorn, såsom socionomer och geronomer, när dessa utför direkt klientarbete. Enheterna med vård dygnet runt är också annars skyldiga att ha en mångsidig personalstruktur.
 

Antalet klienter inom hemvården har ökat med 4 000 klienter under de senaste två åren, och antalet väntas öka ännu snabbare under de kommande åren. Ökningen av antalet anställda inom de tjänster som tillhandahålls i hemmet bör följas upp regelbundet för att den ska motsvara ökningen av antalet klienter.

I den andra delen av reformen av äldreomsorgslagen utreder man metoderna för att säkerställa att hemvården har tillräcklig personal.

Personaldimensioneringen ska vara minst 0,7 anställda per klient vid verksamhetsenheter för långvarigt serviceboende med heldygnsomsorg och verksamhetsenheter för långvarig institutionsvård av äldre.

 
Med faktisk personaldimensionering avses den verkliga arbetsinsatsen av de närvarande anställda vid verksamhetsenheten som utför direkt klientarbete i förhållande till antalet klien-ter vid verksamhetsenheten.

  
I personaldimensioneringen medräknas varken nu eller i fortsättningen de anställda som är lediga, på semester eller sjuka, utan man ska endast beakta de faktiska arbetstimmarna.

I personaldimensioneringen räknar man med den personal som deltar i det direkta klientarbetet: sjukskötare och hälsovårdare, geronomer, fysio- och ergoterapeuter, rehabiliteringsledare, närvårdare och primärskötare, socialsektorns handledare och pedagoger, socionomer (YH), hemhjälpare och hemvårdare, omsorgsassistenter, handledare för stimulerande verksamhet och motsvarande personal som deltar i upprätthållandet av klientens sociala funktionsförmåga samt verksamhetsenheternas ansvariga och chefer.

Indirekt stödtjänstarbete beaktas inte vid dimensioneringen.

Hur personaldimensioneringen uppnås utvärderas med uppföljningsperioder på tre veckor. Perioden motsvarar till längden den arbetslista som följer arbetstidslagen.
 

När dimensioneringen beräknas innefattas i det direkta klientarbetet sådant stöd för det dagliga livet som motsvarar klientens grundläggande behov. I det ingår att hjälpa klienten med aktiviteter i det dagliga livet, såsom att hjälpa klienten att äta, tvätta sig, klä på sig, röra sig och besöka toaletten.

Direkt klientarbete är uppgifter som ingår i vård, omsorg och rehabilitering, uppgifter som direkt möjliggör dessa samt uppgifter som främjar och upprätthåller funktionsförmåga och rehabilitering. Även daglig dokumentation, bedömning av servicebehovet samt uppdatering-ar av vård- och serviceplanen hör till det direkta klientarbetet.

Indirekt arbete är daglig, veckovis och månadsvis städning av klienternas rum och de ge-mensamma utrymmena vid enheten, matlagning och uppvärmning av större mängder mat, tvätt av textilier och fastighetsskötsel. Även det ledningsarbete och administrativa arbete som utförs av den ansvariga personen vid enheten hör till det indirekta arbetet precis som för närvarande. Indirekt arbete beaktas inte längre i personaldimensioneringen, och för det ska i regel reserveras resurser separat.
 

Stödtjänsterna kan genomföras på olika sätt, antingen med egen personal eller genom köpta tjänster och även genom utnyttjande av olika tekniska lösningar.

Personaldimensioneringen träder i kraft stegvis.

 
Från ingången av 2021 är personaldimensioneringen minst 0,55 och från ingången av 2022 minst 0,6 anställda per klient. 

Den minimidimensionering på 0,7 anställda per klient som anges i lagen får inte längre underskridas efter den 1 april 2023 då övergångsperioden löper ut.
 

I lagen föreskrivs om en övergångsperiod, för att kommunerna och samkommunerna samt alla tjänsteproducenter ska ha möjlighet att förbereda sig för en betydande ökning av per-sonalbehovet och kostnaderna. Under övergångsperioden får kommunerna statlig finansie-ring för detta.

Övergångsperioden möjliggör också de nationella åtgärderna för att öka den utbildning och den arbetsrelaterade invandring som kan trygga tillgången till personal.
 

Kommunerna ska använda RAI-systemet för bedömningen av en äldre personens funktionsförmåga, om personen behöver socialtjänster regelbundet. Kommunen ska dessutom se till att RAI-verktyget används när omständigheterna för en äldre person som får ovanavsedda kommunala tjänster förändras väsentligt.

 
RAI är en metod för bedömning av klienternas funktionsförmåga och servicebehov som baserar sig på internationellt forsknings- och utvecklingsarbete. Den är avsedd för bedömning av klienternas servicebehov samt för utarbetande av vård-, rehabiliterings- och serviceplaner.
RAI-systemet är ett pålitligt verktyg för bedömningen av funktionsförmågan. Institutet för hälsa och välfärd ska sörja för att kommunerna kan använda RAI-systemet avgiftsfritt och att kommunerna får utbildning i användningen av systemet.

Beroende på klienternas behov kan och behöver ofta verksamhetsenheterna också använda andra bedömningsmetoder.
 

• Bedömning av servicebehovet med hjälp av RAI-systemet (Institutet för hälsa och välfärd) (på finska)

Personaldimensioneringen 0,5 anställda per klient genomförs i praktiken i största delen av enheterna för äldreomsorg.

Enligt Institutet för hälsa och välfärds undersökning om situationen inom äldreomsorgen (Vanhuspalvelujen tila) underskreds dimensioneringen 0,5 vid 5 procent av alla enheter 2018. Sammanlagt 92 verksamhetsenheter (innefattar serviceboenden med heldygnsomsorg, äldreboenden och långtidsvård vid hälsovårdscentraler) underskred dimensioneringen 0,5 anställda per klient. Största delen av dessa var enheter för serviceboende med heldygnsomsorg.

År 2018 var personaldimensioneringen i 60 procent av verksamhetsenheterna 0,6 eller högre. Vid över 22 procent av verksamhetsenheterna var personaldimensioneringen över 0,7 anställda per klient.
 

Institutet för hälsa och välfärd (THL) följer upp genomförandet av personaldimensioneringen på samma sätt som institutet har gjort sedan 2013 med dess undersökning om situationen inom äldreomsorgen (Vanhuspalvelujen tila).

Verksamhetsenheterna lämnar de uppgifter som behövs för beräkningen av genomförandet av personaldimensioneringen till THL, och THL lämnar uppföljningsuppgifterna vidare till tillsynsmyndigheterna så att de kan användas som stöd för tillsynen. 

Regionförvaltningsverken och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) utövar förhandstillsyn av enheternas verksamhet genom anmälnings- och till-ståndsförfaranden och efterhandstillsyn till exempel utifrån anmälningar eller klagomål. Det utövas också planenlig tillsyn.
 

• Tillsynen över socialvården (Valvira)
• Tillstånd över den privata socialvården (Valvira)

Kommunerna övervakar sina egna verksamhetsenheter, de tjänster som de köper och andra aktörer som bedriver verksamhet inom kommunens område. 
Alla verksamhetsenheter som tillhandahåller äldreomsorg ska ordna egenkontroll baserad på en plan.
 

För att säkerställa tillgången till personal behövs många olika åtgärder. Man kan till exempel

• öka antalet studieplatser inom närvårdar- och sjukskötarutbildningarna.
• förutse utbildningsbehov och utnyttja olika utbildningsvägar, till exempel utbildningen till omsorgsassistent
• uppdatera yrkeskompetensen hos sådana som varit arbetslösa eller av andra orsaker borta från arbetet/branschen en tid samt skapa olika vägar till jobb
• utreda de möjligheter som den arbetsrelaterade invandringen ger
• göra branschen mer attraktiv till exempel genom att förbättra möjligheterna till utveckling och avancemang i arbetet
• ta i bruk regionala personalpooler som både privata och offentliga serviceproducenter kan utnyttja för flexibel användning av arbetskraften
• ta i bruk ny teknik som minskar mängden rutinarbete och därmed gör arbetet mer givande
• öka möjligheterna att påverka det egna arbetet till exempel genom självstyrande arbetsteam.
   

Av personalen inom tjänsterna för äldre arbetar två tredjedelar inom heldygnsomsorgen. De flesta är närvårdare. År 2018 arbetade cirka 20 000 av dem inom långvarigt serviceboende, varav 11 000 vid verksamhetsenheter inom den offentliga sektorn.

Personalstruktur 2018, andel av alla platser (Institutet för hälsa och välfärd)

• närvårdare och primärskötare     74 %
• sjukskötare och hälsovårdare   8,4 %
• chefer och teamansvariga    4,7 %
• vård- och anstaltsbiträden    3,7 %
• omsorgsassistenter   2,6 %
• handledare för stimulerande aktiviteter/sysselsättningshandledare e.d.   0,3 %
   

Skyldigheterna i anslutning till personaldimensioneringen bestäms enhetligt för båda sektorerna.

Omsorgsassistenter beaktas i dimensioneringen när de utför direkt klientarbete. De får inte vara ensamma på ett arbetsskift eller delta i läkemedelsbehandling utan adekvat utbildning i läkemedelsbehandling. Deras uppgifter är biträdande uppgifter, så de kan inte ersätta när-vårdare i närvårdaruppgifter.
Omsorgsassistenter arbetar i regel med biträdande uppgifter i anslutning till att tillgodose de äldres grundläggande behov, t.ex. att hjälpa till vid skötsel av hygien och vid måltider, att städa och att uträtta ärenden.
Omsorgsassistenternas utbildning består av delar av examen för närvårdare, och utifrån denna utbildning kan man fortsätta med studier för närvårdarexamen.
 

Det är fråga om en minimidimensionering. Dimensioneringen ska vara högre än 0,7, om klienternas servicebehov förutsätter det. En högre dimensionering som tidigare konstaterats behövlig får inte sänkas med grund i övergångsbestämmelsen.

Det nationella RAI-systemet används för att bedöma och följa upp servicebehovet och funktionsförmågan hos äldre personer. Verktyget används också för att bedöma behovet av personal. Om kundernas behov vid verksamhetsenheten överstiger 0,7, ska personaldimensioneringen stärkas.